Proverbs 21
1 As departyngis of watris, so the herte of the kyng is in the power of the Lord; whidur euer he wole, he schal bowe it.
Konungars hjärtan äro i HERRENS hand såsom vattenbäckar: han leder dem varthelst han vill.
2 Ech weye of a man semeth riytful to hym silf; but the Lord peisith the hertis.
Var man tycker sin väg vara den rätta, men HERREN är den som prövar hjärtan.
3 To do merci and doom plesith more the Lord, than sacrifices doen.
Att öva rättfärdighet och rätt, det är mer värt för HERREN än offer.
4 Enhaunsyng of iyen is alargyng of the herte; the lanterne of wickid men is synne.
Stolta ögon och högmodigt hjärta -- de ogudaktigas lykta är dem till synd.
5 The thouytis of a stronge man ben euere in abundaunce; but ech slow man is euere in nedynesse.
Den idoges omtanke leder allenast till vinning, men all fikenhet allenast till förlust.
6 He that gaderith tresours bi the tunge of a leesing, is veyne, and with outen herte; and he schal be hurtlid to the snaris of deth.
De skatter som förvärvas genom falsk tunga, de äro en försvinnande dunst och hasta till döden.
7 The raueyns of vnpitouse men schulen drawe hem doun; for thei nolden do doom.
De ogudaktigas övervåld bortrycker dem själva, eftersom de icke vilja göra vad rätt är.
8 The weiward weie of a man is alien fro God; but the werk of hym that is cleene, is riytful.
En oärlig mans väg är idel vrånghet, men en rättskaffens man handla redligt
9 It is betere to sitte in the corner of an hous with oute roof, than with a womman ful of chydyng, and in a comyn hous.
Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
10 The soule of an vnpitouse man desirith yuel; he schal not haue merci on his neiybore.
Den ogudaktiges själ har lust till det onda; hans nästa finner ingen barmhärtighet hos honom.
11 Whanne a man ful of pestilence is punyschid, a litil man of wit schal be the wisere; and if he sueth a wijs man, he schal take kunnyng.
Straffar man bespottaren, så bliver den fåkunnige vis: och undervisar man den vise, så inhämtar han kunskap.
12 A iust man of the hous of a wickid man thenkith, to withdrawe wickid men fro yuel.
Den Rättfärdige giver akt på den ogudaktiges hus, han störtar de ogudaktiga i olycka.
13 He that stoppith his eere at the cry of a pore man, schal crye also, and schal not be herd.
Den som tillsluter sitt öra för den armes rop, han skall själv ropa utan att få svar.
14 A yift hid quenchith chidyngis; and a yift in bosum quenchith the moost indignacioun.
En hemlig gåva stillar vrede och en skänk i lönndom våldsammaste förbittring.
15 It is ioye to a iust man to make doom; and it is drede to hem that worchen wickidnesse.
Det är den rättfärdiges glädje att rätt skipa, men det är ogärningsmännens skräck.
16 A man that errith fro the weie of doctryn, schal dwelle in the cumpany of giauntis.
Den människa som far vilse ifrån förståndets väg, hon hamnar i skuggornas krets.
17 He that loueth metis, schal be in nedynesse; he that loueth wiyn and fatte thingis, schal not be maad riche.
Den som älskar glada dagar varder fattig; den som älskar vin och olja bliver icke rik.
18 An vnpitouse man schal be youun for a iust man; and a wickid man schal be youun for a riytful man.
Den ogudaktige varder given såsom lösepenning för den rättfärdige, och den trolöse sättes i de redligas ställe.
19 It is betere to dwelle in a desert lond, than with a womman ful of chidyng, and wrathful.
Bättre är att bo i ett öde land än med en trätgirig och besvärlig kvinna.
20 Desirable tresoure and oile is in the dwelling places of a iust man; and an vnprudent man schal distrie it.
Dyrbara skatter och salvor har den vise i sin boning, men en dåraktig människa förslösar sitt gods.
21 He that sueth riytfulnesse and mercy, schal fynde lijf and glorie.
Den som far efter rättfärdighet och godhet, han finner liv, rättfärdighet och ära.
22 A wijs man stiede `in to the citee of stronge men, and distriede the strengthe of trist therof.
En vis man kan storma en stad full av hjältar och bryta ned det fäste som var dess förtröstan.
23 He that kepith his mouth and his tunge, kepith his soule from angwischis.
Den som besvarar sin mun och sin tunga han bevarar sitt liv för nöd.
24 A proude man and boosteere is clepid a fool, that worchith pride in ire.
Bespottare må den kallas, som är fräck och övermodig, den som far fram med fräck förmätenhet.
25 Desiris sleen a slow man; for hise hondis nolden worche ony thing.
Den lates begärelse för honom till döden, i det att hans händer icke vilja arbeta.
26 Al dai he coueitith and desirith; but he that is a iust man, schal yyue, and schal not ceesse.
Den snikne är alltid full av snikenhet; men den rättfärdige giver och spar icke.
27 The offringis of wickid men, that ben offrid of greet trespas, ben abhomynable.
De ogudaktigas offer är en styggelse; mycket mer, när det frambäres i skändligt uppsåt.
28 A fals witnesse schal perische; a man obedient schal speke victorie.
Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men en man som hör på får allt framgent tala.
29 A wickid man makith sad his cheer vnschamefastli; but he that is riytful, amendith his weie.
En ogudaktig man uppträder fräckt; men den redlige vandrar sina vägar ståndaktigt.
30 No wisdom is, no prudence is, no counsel is ayens the Lord.
Ingen vishet, intet förstånd, intet råd förmår något mot HERREN.
31 An hors is maad redi to the dai of batel; but the Lord schal yyue helthe.
Hästar rustas ut för stridens dag, men från HERREN är det som segern kommer.
