Proverbs 20
1 Wiyn is a letcherouse thing and drunkenesse is ful of noise; who euere delitith in these, schal not be wijs.
En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav.
2 As the roryng of a lioun, so and the drede of the kyng; he that territh hym to ire, synneth ayens his owne lijf.
Såsom ett ungt lejons rytande är den skräck en konung ingiver; den som ådrager sig hans vrede har förverkat sitt liv.
3 It is onour to a man that departith hym silf fro stryuyngis; but fonned men ben medlid with dispisyngis.
Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid.
4 A slow man nolde ere for coold; therfor he schal begge in somer, and me schal not yyue to hym.
När hösten kommer, vill den late icke plöja; därför söker han vid skördetiden förgäves efter frukt.
5 As deep watir, so counsel is in the herte of a man; but a wijs man schal drawe it out.
Planerna i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem.
6 Many men ben clepid merciful; but who schal fynde a feithful man?
Många finnas, som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan finna en man som är att lita på?
7 Forsothe a iust man that goith in his simplenesse, schal leeue blessid sones aftir hym.
Den som vandrar i ostrafflighet såsom en rättfärdig man, hans barn går det val efter honom.
8 A king that sittith in the seete of doom, distrieth al yuel bi his lokyng.
En konung, som sitter på domarstolen, rensar med sina ögons kastskovel bort allt vad ont är.
9 Who may seie, Myn herte is clene; Y am clene of synne?
Vem kan säga: »Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd»?
10 A weiyte and a weiyte, a mesure and a mesure, euer eithir is abhomynable at God.
Två slags vikt och två slags mått, det ena som det andra är en styggelse för HERREN.
11 A child is vndurstondun bi hise studies, yf his werkis ben riytful and cleene.
Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig.
12 An eere heringe, and an iye seynge, God made euere eithir.
Örat, som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort.
13 Nyle thou loue sleep, lest nedynesse oppresse thee; opene thin iyen, and be thou fillid with looues.
Älska icke sömn, på det att du icke må bliva fattig; håll dina ögon öppna, så får du bröd till fyllest.
14 Ech biere seith, It is yuel, it is yuel; and whanne he hath go awey, thanne he schal haue glorie.
»Uselt, uselt», säger köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp.
15 Gold, and the multitude of iemmes, and a preciouse vessel, ben the lippis of kunnyng.
Man må hava guld, så ock pärlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden äro dock läppar som tala förstånd.
16 Take thou awei the cloth of hym, that was borewe of an othere man; and for straungeris take thou awei a wed fro hym.
Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för de främmandes skull.
17 The breed of a leesing is sweet to a man; and aftirward his mouth schal be fillid with rikenyng.
Orättfånget bröd smakar mannen ljuvligt, men efteråt bliver hans mun full av stenar.
18 Thouytis ben maad strong bi counselis; and bateils schulen be tretid bi gouernals.
Planer hava framgång, när de äro väl överlagda, och med rådklokhet må man föra krig.
19 Be thou not medlid with him that schewith pryuetees, and goith gylefulli, and alargith hise lippis.
Den som går med förtal, han förråder hemligheter; med den som är lösmunt må du ej giva dig i lag.
20 The liyt of hym that cursith his fadir and modir, schal be quenchid in the myddis of derknessis.
Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret.
21 Eritage to which me haastith in the bigynnyng, schal wante blessing in the laste tyme.
Det förvärv man i förstone ävlas efter, det varder på sistone icke välsignat.
22 Seie thou not, Y schal yelde yuel for yuel; abide thou the Lord, and he schal delyuere thee.
Säg icke: »Jag vill vedergälla ont med ont»; förbida HERREN, han skall hjälpa dig.
23 Abhomynacioun at God is weiyte and weiyte; a gileful balaunce is not good.
Tvåfaldig vikt är en styggelse för HERREN, och falsk våg är icke något gott.
24 The steppis of man ben dressid of the Lord; who forsothe of men mai vndurstonde his weie?
Av HERREN bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg.
25 Falling of man is to make auow to seyntis, and aftirward to withdrawe the vowis.
Det är farligt för en människa att obetänksamt helga något och att överväga sina löften, först när de äro gjorda.
26 A wijs kyng scaterith wickid men; and bowith a bouwe of victorie ouer hem.
En vis konung rensar bort de ogudaktiga såsom med en kastskovel och låter tröskhjulet gå över dem.
27 The lanterne of the Lord is the spirit of man, that sekith out alle the priuetees of the wombe.
Anden i människan är en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hjärtats innandömen.
28 Merci and treuthe kepen a kyng; and his trone is maad strong bi mekenesse.
Mildhet och trofasthet äro en konungs vakt; genom mildhet stöder han sin tron.
29 The ful out ioiyng of yonge men is the strengthe of hem; and the dignyte of elde men is hoornesse.
De ungas ära är deras kraft, och de gamlas prydnad äro deras grå hår.
30 The wannesse of wounde schal wipe aweie yuels, and woundis in the priuyere thingis of the wombe.
Sår som svida rena från ondska, ja, tuktan renar hjärtats innandömen.
