Proverbs 18
1 He that wole go a wei fro a frend, sekith occasiouns; in al tyme he schal be dispisable.
Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
2 A fool resseyueth not the wordis of prudence; `no but thou seie tho thingis, that ben turned in his herte.
Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
3 A wickid man, whanne he cometh in to depthe of synnes, dispisith; but sclaundre and schenschipe sueth hym.
Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
4 Deep watir is the wordis of the mouth of a man; and a stronde fletinge ouer is the welle of wisdom.
Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
5 It is not good to take the persoone of a wickid man in doom, that thou bowe awei fro the treuthe of dom.
Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
6 The lippis of a fool medlen hem silf with chidyngis; and his mouth excitith stryues.
Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
7 The mouth of a fool is defoulyng of hym; and hise lippis ben the fallynge of his soule.
Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
8 The wordis of a double tungid man ben as symple; and tho comen `til to the ynnere thingis of the wombe. Drede castith doun a slowe man; forsothe the soulis of men turned in to wymmens condicioun schulen haue hungur.
Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
9 He that is neisch, and vnstidfast in his werk, is the brother of a man distriynge hise werkis.
Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
10 A strongeste tour is the name of the Lord; a iust man renneth to hym, and schal be enhaunsid.
HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
11 The catel of a riche man is the citee of his strengthe; and as a stronge wal cumpassinge hym.
Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
12 The herte of man is enhaunsid, bifor that it be brokun; and it is maad meke, bifore that it be glorified.
Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
13 He that answerith bifore that he herith, shewith hym silf to be a fool; and worthi of schenschipe.
Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
14 The spirit of a man susteyneth his feblenesse; but who may susteyne a spirit liyt to be wrooth?
Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
15 The herte of a prudent man schal holde stidfastli kunnyng; and the eere of wise men sekith techyng.
Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
16 The yift of a man alargith his weie; and makith space to hym bifore princes.
Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
17 A iust man is the first accusere of hym silf; his frend cometh, and schal serche hym.
Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
18 Lot ceessith ayenseiyngis; and demeth also among miyti men.
Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
19 A brother that is helpid of a brothir, is as a stidfast citee; and domes ben as the barris of citees.
En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
20 A mannus wombe schal be fillid of the fruit of his mouth; and the seedis of hise lippis schulen fille hym.
Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
21 Deth and lijf ben in the werkis of tunge; thei that louen it, schulen ete the fruytis therof.
Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
22 He that fyndith a good womman, fyndith a good thing; and of the Lord he schal drawe vp myrthe. He that puttith a wey a good womman, puttith awei a good thing; but he that holdith auowtresse, is a fool and vnwijs.
Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
23 A pore man schal speke with bisechingis; and a riche man schal speke sterneli.
Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
24 A man freendli to felouschipe schal more be a frend, than a brothir.
Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
