Proverbs 18
1 He that wole go a wei fro a frend, sekith occasiouns; in al tyme he schal be dispisable.
Den som lust hafver till att komma tvedrägt åstad, han söker efter träto, ehvar han kan.
2 A fool resseyueth not the wordis of prudence; `no but thou seie tho thingis, that ben turned in his herte.
En dåre hafver icke lust till förstånd, utan till hvad han hafver i hjertat.
3 A wickid man, whanne he cometh in to depthe of synnes, dispisith; but sclaundre and schenschipe sueth hym.
Der den ogudaktige råder, der kommer föraktelse och försmädelse med hån.
4 Deep watir is the wordis of the mouth of a man; and a stronde fletinge ouer is the welle of wisdom.
Orden uti ens mun äro såsom djup vatten, och vishetenes källa är en full ström.
5 It is not good to take the persoone of a wickid man in doom, that thou bowe awei fro the treuthe of dom.
Det är icke godt att se till dens ogudaktigas person, till att nedertrycka den rättfärdiga i domen.
6 The lippis of a fool medlen hem silf with chidyngis; and his mouth excitith stryues.
Ens dåras läppar komma med kif, och hans mun far efter hugg.
7 The mouth of a fool is defoulyng of hym; and hise lippis ben the fallynge of his soule.
Ens dåras mun skämmer sig sjelf, och hans läppar fånga hans egen själ.
8 The wordis of a double tungid man ben as symple; and tho comen `til to the ynnere thingis of the wombe. Drede castith doun a slowe man; forsothe the soulis of men turned in to wymmens condicioun schulen haue hungur.
Ens lackares ord äro hugg, och de gå en genom hjertat.
9 He that is neisch, and vnstidfast in his werk, is the brother of a man distriynge hise werkis.
Den som lat är i sitt arbete, han är hans broder som skada gör.
10 A strongeste tour is the name of the Lord; a iust man renneth to hym, and schal be enhaunsid.
Herrans Namn är ett fast slott; den rättfärdige löper dit, och varder beskärmad.
11 The catel of a riche man is the citee of his strengthe; and as a stronge wal cumpassinge hym.
Dens rikas gods är honom en fast stad, och såsom en hög mur allt omkring.
12 The herte of man is enhaunsid, bifor that it be brokun; and it is maad meke, bifore that it be glorified.
Då en skall ett nederfall få, så varder hans hjerta tillförene stolt; och förr än man till äro kommer, måste man lida.
13 He that answerith bifore that he herith, shewith hym silf to be a fool; and worthi of schenschipe.
Den som svarar förr än han hörer, honom är det en galenskap och skam.
14 The spirit of a man susteyneth his feblenesse; but who may susteyne a spirit liyt to be wrooth?
Den som ett gladt hjerta hafver, han vet hålla sig uti sitt lidande; men när anden är bedröfvad, hvad kan en lida?
15 The herte of a prudent man schal holde stidfastli kunnyng; and the eere of wise men sekith techyng.
Ett förståndigt hjerta vet hålla sig förnufteliga; och de vise höra gerna, att man förnufteliga handlar.
16 The yift of a man alargith his weie; and makith space to hym bifore princes.
Menniskones skänker göra honom rum, och hafva honom fram för de stora herrar.
17 A iust man is the first accusere of hym silf; his frend cometh, and schal serche hym.
Hvar och en är i förstone i sine sak rätt; men kommer hans nästa dertill, så finner det sig.
18 Lot ceessith ayenseiyngis; and demeth also among miyti men.
Lotten stillar träto, och skiljer emellan de mägtiga.
19 A brother that is helpid of a brothir, is as a stidfast citee; and domes ben as the barris of citees.
En broder, som fast står, han är såsom en fast stad; och de, som för hvarann strida, såsom en bom för ett slott.
20 A mannus wombe schal be fillid of the fruit of his mouth; and the seedis of hise lippis schulen fille hym.
Enom man varder lönt efter som hans mun talat hafver, och han varder mättad af sina läppars frukt.
21 Deth and lijf ben in the werkis of tunge; thei that louen it, schulen ete the fruytis therof.
Döden och lifvet står i tunganes våld; den henne älskar, han får äta af hennes frukt.
22 He that fyndith a good womman, fyndith a good thing; and of the Lord he schal drawe vp myrthe. He that puttith a wey a good womman, puttith awei a good thing; but he that holdith auowtresse, is a fool and vnwijs.
Den som ena ägta hustru finner, han finner godt, och får välsignelse af Herranom.
23 A pore man schal speke with bisechingis; and a riche man schal speke sterneli.
En fattig man talar med ödmjukhet; en rik man svarar stolteliga.
24 A man freendli to felouschipe schal more be a frend, than a brothir.
En trofast vän älskar mer, och står fastare, än en broder.
