Proverbs 15
1 A soft answere brekith ire; an hard word reisith woodnesse.
Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
2 The tunge of wise men ourneth kunnyng; the mouth of foolis buylith out foli.
De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
3 In ech place the iyen of the Lord biholden good men, and yuel men.
HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
4 A plesaunt tunge is the tre of lijf; but the tunge which is vnmesurable, schal defoule the spirit.
En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
5 A fool scorneth the techyng of his fadir; but he that kepith blamyngis, schal be maad wisere. Moost vertu schal be in plenteuouse riytfulnesse; but the thouytis of wickid men schulen be drawun vp bi the roote.
Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
6 The hous of a iust man is moost strengthe; and disturbling is in the fruitis of a wickid man.
Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
7 The lippis of wise men schulen sowe abrood kunnyng; the herte of foolis schal be vnlijc.
De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
8 The sacrifices of wickyd men ben abhomynable to the Lord; avowis of iust men ben plesaunt.
De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
9 The lijf of the vnpitouse man is abhomynacioun to the Lord; he that sueth riytfulnesse, schal be loued of the Lord.
En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
10 Yuel teching is of men forsakinge the weie of lijf; he that hatith blamyngis, schal die.
Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
11 Helle and perdicioun ben open bifor the Lord; hou myche more the hertis of sones of men. (Sheol h7585)
Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol h7585)
12 A man ful of pestilence loueth not hym that repreueth him; and he goith not to wyse men.
Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
13 A ioiful herte makith glad the face; the spirit is cast doun in the morenyng of soule.
Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
14 The herte of a wijs man sekith techyng; and the mouth of foolis is fed with vnkunnyng.
Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
15 Alle the daies of a pore man ben yuele; a sikir soule is a contynuel feeste.
Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
16 Betere is a litil with the drede of the Lord, than many tresouris and vnfillable.
Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
17 It is betere to be clepid to wortis with charite, than with hatrede to a calf maad fat.
Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
18 A wrathful man reisith chidyngis; he that is pacient, swagith chidyngis reisid.
En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
19 The weie of slow men is an hegge of thornes; the weie of iust men is with out hirtyng.
Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
20 A wise sone makith glad the fadir; and a fonned man dispisith his modir.
En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
21 Foli is ioye to a fool; and a prudent man schal dresse hise steppis.
I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
22 Thouytis ben distried, where no counsel is; but where many counseleris ben, tho ben confermyd.
Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
23 A man is glad in the sentence of his mouth; and a couenable word is best.
En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere. (Sheol h7585)
25 The Lord schal distrie the hows of proude men; and he schal make stidefast the coostis of a widewe.
Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
26 Iuele thouytis is abhomynacioun of the Lord; and a cleene word moost fair schal be maad stidfast of hym.
För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
27 He that sueth aueryce, disturblith his hous; but he that hatith yiftis schal lyue. Synnes ben purgid bi merci and feith; ech man bowith awei fro yuel bi the drede of the Lord.
Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
28 The soule of a iust man bithenkith obedience; the mouth of wickid men is ful of yuelis.
Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
29 The Lord is fer fro wickid men; and he schal here the preyers of iust men.
HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
30 The liyt of iyen makith glad the soule; good fame makith fat the boonys.
En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
31 The eere that herith the blamyngis of lijf, schal dwelle in the myddis of wise men.
Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
32 He that castith awei chastisyng, dispisith his soule; but he that assentith to blamyngis, is pesible holdere of the herte.
Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
33 The drede of the Lord is teching of wisdom; and mekenesse goith bifore glorie.
HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
