< Proverbs 14 >

1 A wijs womman bildith hir hous; and an unwijs womman schal distrie with hondis an hous bildid.
Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
2 A man goynge in riytful weie, and dredinge God, is dispisid of hym, that goith in a weie of yuel fame.
Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
3 The yerde of pride is in the mouth of a fool; the lippis of wijs men kepen hem.
I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
4 Where oxis ben not, the cratche is void; but where ful many cornes apperen, there the strengthe of oxe is opyn.
Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
5 A feithful witnesse schal not lie; a gileful witnesse bringith forth a leesing.
Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
6 A scornere sekith wisdom, and he fyndith not; the teching of prudent men is esy.
Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
7 Go thou ayens a man a fool; and he schal not knowe the lippis of prudence.
Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
8 The wisdom of a fel man is to vndirstonde his weie; and the vnwarnesse of foolis errith.
Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
9 A fool scorneth synne; grace schal dwelle among iust men.
De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
10 The herte that knowith the bittirnesse of his soule; a straunger schal not be meddlid in the ioie therof.
Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
11 The hous of wickid men schal be don awei; the tabernaclis of iust men schulen buriowne.
De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
12 Sotheli a weie is, that semeth iust to a man; but the laste thingis therof leden forth to deth.
Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
13 Leiyyng schal be medlid with sorewe; and morenyng ocupieth the laste thingis of ioye.
Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
14 A fool schal be fillid with hise weies; and a good man schal be aboue hym.
Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
15 An innocent man bileueth to eche word; a felle man biholdith hise goyngis.
Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
16 A wijs man dredith, and bowith awei fro yuel; a fool skippith ouer, and tristith.
Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
17 A man vnpacient schal worche foli; and a gileful man is odiouse.
Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
18 Litle men of wit schulen holde foli; and felle men schulen abide kunnyng.
De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
19 Yuel men schulen ligge bifor goode men; and vnpitouse men bifor the yatis of iust men.
De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
20 A pore man schal be hateful, yhe, to his neiybore; but many men ben frendis of riche men.
Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
21 He that dispisith his neiybore, doith synne; but he that doith merci to a pore man, schal be blessid. He that bileueth in the Lord, loueth merci;
Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
22 thei erren that worchen yuel. Merci and treuthe maken redi goodis;
De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
23 abundaunce `schal be in ech good werk. Sotheli where ful many wordis ben, there nedynesse is ofte.
Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
24 The coroun of wise men is the richessis of hem; the fooli of foolis is vnwarnesse.
De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
25 A feithful witnesse delyuereth soulis; and a fals man bringith forth leesyngis.
Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
26 In the drede of the Lord is triste of strengthe; and hope schal be to the sones of it.
Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
27 The drede of the Lord is a welle of lijf; that it bowe awei fro the fallyng of deth.
I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
28 The dignite of the king is in the multitude of puple; and the schenschipe of a prince is in the fewnesse of puple.
Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
29 He that is pacient, is gouerned bi myche wisdom; but he that is vnpacient, enhaunsith his foli.
Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
30 Helthe of herte is the lijf of fleischis; enuye is rot of boonys.
Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
31 He that falsli chalengith a nedi man, dispisith his maker; but he that hath merci on a pore man, onourith that makere.
Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
32 A wickid man is put out for his malice; but a iust man hopith in his deth.
Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
33 Wisdom restith in the herte of a wijs man; and he schal teche alle vnlerned men.
I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
34 Riytfulnesse reisith a folc; synne makith puplis wretchis.
Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
35 A mynystre vndurstondynge is acceptable to a kyng; a mynystre vnprofitable schal suffre the wrathfulnesse of him.
En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.

< Proverbs 14 >