Proverbs 12
1 He that loueth chastisyng, loueth kunnyng; but he that hatith blamyngis, is vnwijs.
Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.
2 He that is good, schal drawe to hym silf grace of the Lord; but he that tristith in hise thouytis, doith wickidli.
Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.
3 A man schal not be maad strong by wyckidnesse; and the root of iust men schal not be moued.
Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.
4 A diligent womman is a coroun to hir hosebond; and rot is in the boonys of that womman, that doith thingis worthi of confusioun.
En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.
5 The thouytis of iust men ben domes; and the counselis of wickid men ben gileful.
De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.
6 The wordis of wickid men setten tresoun to blood; the mouth of iust men schal delyuere hem.
De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.
7 Turne thou wickid men, and thei schulen not be; but the housis of iust men schulen dwelle perfitli.
De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.
8 A man schal be knowun bi his teching; but he that is veyn and hertles, schal be open to dispising.
I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.
9 Betere is a pore man, and sufficient to him silf, than a gloriouse man, and nedi of breed.
Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.
10 A iust man knowith the soulis of hise werk beestis; but the entrailis of wickid men ben cruel.
Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.
11 He that worchith his lond, schal be fillid with looues; but he that sueth idilnesse, is moost fool. He that is swete, lyueth in temperaunces; and in hise monestyngis he forsakith dispisyngis.
Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.
12 The desir of a wickid man is the memorial of worste thingis; but the roote of iust men schal encreesse.
Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.
13 For the synnes of lippis `falling doun neiyeth to an yuel man; but a iust man schal scape fro angwisch.
Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden
14 Of the fruyt of his mouth ech man schal be fillid with goodis; and bi the werkis of hise hondis it schal be yoldun to him.
Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.
15 The weie of a fool is riytful in hise iyen; but he that is wijs, herith counsels.
Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.
16 A fool schewith anoon his ire; but he that dissymelith wrongis, is wijs.
Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam
17 He that spekith that, that he knowith, is a iuge of riytfulnesse; but he that lieth, is a gileful witnesse.
Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.
18 A man is that bihetith, and he is prickid as with the swerd of conscience; but the tunge of wise men is helthe.
Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.
19 The lippe of treuthe schal be stidfast with outen ende; but he that is a sudeyn witnesse, makith redi the tunge of leesyng.
Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.
20 Gile is in the herte of hem that thenken yuels; but ioye sueth hem, that maken counsels of pees.
De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.
21 What euere bifallith to a iust man, it schal not make hym sori; but wickid men schulen be fillid with yuel.
Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.
22 False lippis is abhominacioun to the Lord; but thei that don feithfuli, plesen him.
En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.
23 A fel man hilith kunnyng; and the herte of vnwise men stirith foli.
En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.
24 The hond of stronge men schal haue lordschip; but the hond that is slow, schal serue to tributis.
De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.
25 Morenynge in the herte of a iust man schal make hym meke; and he schal be maad glad bi a good word.
Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.
26 He that dispisith harm for a frend, is a iust man; but the weie of wickid men schal disseyue hem.
Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.
27 A gileful man schal not fynde wynnyng; and the substaunce of man schal be the prijs of gold.
Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.
28 Lijf is in the path of riytfulnesse; but the wrong weie leedith to deeth.
På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.
