Proverbs 11
1 A gileful balaunce is abhominacioun anentis God; and an euene weiyte is his wille.
Falsk våg är en styggelse för HERREN, men full vikt behagar honom väl.
2 Where pride is, there also dispising schal be; but where meeknesse is, there also is wisdom.
När högfärd kommer, kommer ock smälek, men hos de ödmjuka är vishet.
3 The simplenesse of iust men schal dresse hem; and the disseyuyng of weiward men schal destrie hem.
De redligas ostrafflighet vägleder dem, men de trolösas vrånghet är dem till fördärv.
4 Richessis schulen not profite in the dai of veniaunce; but riytfulnesse schal delyuere fro deth.
Gods hjälper intet på vredens dag men rättfärdighet räddar från döden.
5 The riytfulnesse of a simple man schal dresse his weie; and a wickid man schal falle in his wickidnesse.
Den ostraffliges rättfärdighet gör hans väg jämn, men genom sin ogudaktighet faller den ogudaktige.
6 The riytfulnesse of riytful men schal delyuere hem; and wickid men schulen be takun in her aspiyngis.
De redligas rättfärdighet räddar dem, men de trolösa fångas genom sin egen lystnad.
7 Whanne a wickid man is deed, noon hope schal be ferther; and abidyng of bisy men schal perische.
När en ogudaktig dör, varder hans hopp om intet; ja, ondskans väntan bliver om intet.
8 A iust man is delyuered from angwisch; and a wickid man schal be youun for hym.
Den rättfärdige räddas ur nöden, och den ogudaktige får träda i hans ställe.
9 A feynere bi mouth disseyueth his freend; but iust men schulen be deliuered bi kunnyng.
Genom sin mun fördärvar den gudlöse sin nästa, men genom sitt förstånd bliva de rättfärdiga räddade.
10 A citee schal be enhaunsid in the goodis of iust men; and preysyng schal be in the perdicioun of wickid men.
När det går de rättfärdiga väl, fröjdar sig staden, och när de ogudaktiga förgås, råder jubel.
11 A citee schal be enhaunsid bi blessing of iust men; and it schal be distried bi the mouth of wickid men.
Genom de redligas välsignelse varder en stad upphöjd, men genom de ogudaktigas mun brytes den ned.
12 He that dispisith his freend, is nedi in herte; but a prudent man schal be stille.
Den är utan vett, som visar förakt för sin nästa; en man med förstånd tiger stilla.
13 He that goith gilefuli, schewith priuetees; but he that is feithful, helith the priuetee of a freend.
Den som går med förtal, han förråder din hemlighet, den som har ett trofast hjärta döljer vad han får veta.
14 Where a gouernour is not, the puple schal falle; but helthe `of the puple is, where ben many counsels.
Där ingen rådklokhet finnes kommer folket på fall, där de rådvisa äro många, där går det väl.
15 He that makith feith for a straunger, schal be turmentid with yuel; but he that eschewith snaris, schal be sikur.
En som går i borgen för en annan, honom går det illa, den som skyr att giva handslag, han är trygg.
16 A graciouse womman schal fynde glorie; and stronge men schulen haue richessis.
En skön kvinna vinner ära, och våldsverkare vinna rikedom.
17 A merciful man doith wel to his soule; but he that is cruel, castith awei, yhe, kynnesmen.
En barmhärtig man gör väl mot sig själv men den grymme misshandlar sitt eget kött.
18 A wickid man makith vnstable werk; but feithful mede is to hym, that sowith riytfulnesse.
Den ogudaktige gör en bedräglig vinst, men den som utsår rättfärdighet får en säker lön.
19 Merci schal make redi lijf; and the suyng of yuels `schal make redi deth.
Den som står fast i rättfärdighet, han vinner liv, men den som far efter ont drager över sig död.
20 A schrewid herte is abhomynable to the Lord; and his wille is in hem, that goen symply.
En styggelse för HERREN äro de vrånghjärtade, men de vilkas väg är ostrafflig behaga honom väl.
21 Thouy hond be in the hond, an yuel man schal not be innocent; but the seed of iust men schal be sauyd.
De onda bliva förvisso icke ostraffade, men de rättfärdigas avkomma får gå fri.
22 A goldun `sercle, ether ryng, in the `nose thrillis of a sowe, a womman fair and fool.
Såsom en gyllene ring i svinets tryne, så är skönhet hos en kvinna som saknar vett.
23 The desir of iust men is al good; abiding of wickid men is woodnesse.
Vad de rättfärdiga önska får i allo en god fullbordan, men vad de ogudaktiga kunna hoppas är vrede.
24 Sum men departen her owne thingis, and ben maad richere; other men rauyschen thingis, that ben not hern, and ben euere in nedynesse.
Den ene utströr och får dock mer, den andre spar över hövan, men bliver allenast fattigare.
25 A soule that blessith, schal be maad fat; and he that fillith, schal be fillid also.
Den frikostige varder rikligen mättad, och den som vederkvicker andra, han bliver själv vederkvickt.
26 He that hidith wheete `in tyme, schal be cursid among the puplis; but blessyng schal come on the heed of silleris.
Den som håller inne sin säd, honom förbannar folket, den som lämnar ut sin säd, över hans huvud kommer välsignelse.
27 Wel he risith eerli, that sekith good thingis; but he that is a serchere of yuels, schal be oppressid of tho.
Den som vinnlägger sig om vad gott är, han strävar efter nåd, men den son söker vad ont är, över honom kommer ock ont.
28 He that tristith in hise richessis, schal falle; but iust men schulen buriowne as a greene leef.
Den som förtröstar på sin rikedom, han kommer på fall, men de rättfärdiga skola grönska likasom löv.
29 He that disturblith his hows, schal haue wyndis in possessioun; and he that is a fool, schal serue a wijs man.
Den som drager olycka över sitt hus, han får vind till arvedel, och den oförnuftige bliver träl åt den som har ett vist hjärta.
30 The fruyt of a riytful man is the tre of lijf; and he that takith soulis, is a wijs man.
Den rättfärdiges frukt är ett livets träd, och den som är vis, han vinner hjärtan.
31 If a iust man receyueth in erthe, how miche more an vnfeithful man, and synnere.
Se, den rättfärdige får sin lön på jorden; huru mycket mer då den ogudaktige och syndaren!
