Proverbs 10
1 The parablis of Salomon. A wijs sone makith glad the fadir; but a fonned sone is the sorewe of his modir.
Detta är Salomos ordspråk. En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig son är sin moders bedrövelse.
2 Tresouris of wickidnesse schulen not profite; but riytfulnesse schal delyuere fro deth.
Ogudaktighetens skatter gagna till intet men rättfärdigheten räddar från döden.
3 The Lord schal not turmente the soule of a iust man with hungur; and he schal distrie the tresouns of vnpitouse men.
HERREN lämnar ej den rättfärdiges hunger omättad, men de ogudaktigas lystnad avvisar han.
4 A slow hond hath wrouyt nedynesse; but the hond of stronge men makith redi richessis. Forsothe he that enforsith to gete `ony thing bi leesyngis, fedith the wyndis; sotheli the same man sueth briddis fleynge.
Fattig bliver den som arbetar med lat hand, men de idogas hand skaffar rikedom.
5 He that gaderith togidere in heruest, is a wijs sone; but he that slepith in sommer, is a sone of confusioun.
En förståndig son samlar om sommaren, men en vanartig son sover i skördetiden.
6 The blessing of God is ouer the heed of a iust man; but wickidnesse hilith the mouth of wickid men.
Välsignelser komma över den rättfärdiges huvud, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
7 The mynde of a iust man schal be with preisingis; and the name of wickid men schal wexe rotun.
Den rättfärdiges åminnelse lever i välsignelse, men de ogudaktigas namn multnar bort.
8 A wijs man schal resseyue comaundementis with herte; a fool is betun with lippis.
Den som har ett vist hjärta tager emot tillsägelser, men den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
9 He that goith simpli, goith tristili; but he that makith schrewid hise weies, schal be opyn.
Den som vandrar i ostrafflighet, han vandrar trygg, men den som går vrånga vägar, han bliver röjd.
10 He that bekeneth with the iye, schal yyue sorewe; a fool schal be betun with lippis.
Den som blinkar med ögonen, han kommer ont åstad, och den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
11 The veyne of lijf is the mouth of a iust man; but the mouth of wickid men hilith wickidnesse.
Den rättfärdiges mun är en livets källa, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
12 Hatrede reisith chidingis; and charite hilith alle synnes.
Hat uppväcker trätor, men kärlek skyler allt som är brutet.
13 Wisdom is foundun in the lippis of a wise man; and a yerd in the bak of him that is nedi of herte.
På den förståndiges läppar finner man vishet, men till den oförståndiges rygg hör ris.
14 Wise men hiden kunnyng; but the mouth of a fool is nexte to confusioun.
De visa gömma på sin kunskap, men den oförnuftiges mun är en överhängande olycka.
15 The catel of a riche man is the citee of his strengthe; the drede of pore men is the nedynesse of hem.
Den rikes skatter äro honom en fast stad, men de armas fattigdom är deras olycka.
16 The werk of a iust man is to lijf; but the fruyt of a wickid man is to synne.
Den rättfärdiges förvärv bliver honom till liv; den ogudaktiges vinning bliver honom till synd.
17 The weie of lijf is to him that kepith chastising; but he that forsakith blamyngis, errith.
Att taga vara på tuktan är vägen till livet, men den som ej aktar på tillrättavisning, han far vilse.
18 False lippis hiden hatrede; he that bringith forth dispisinge is vnwijs.
Den som gömmer på hat är en lögnare med sina läppar, och den som utsprider förtal, han är en dåre.
19 Synne schal not faile in myche spekyng; but he that mesurith hise lippis, is moost prudent.
Där många ord äro bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig.
20 Chosun siluer is the tunge of a iust man; the herte of wickid men is for nouyt.
Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, men de ogudaktigas förstånd är föga värt.
21 The lippis of a iust man techen ful manye men; but thei that ben vnlerned, schulen die in nedinesse of herte.
Den rättfärdiges läppar vederkvicka många, men de oförnuftiga dö genom brist på förstånd.
22 The blessing of the Lord makith riche men; and turment schal not be felowschipid to hem.
Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom, och egen möda lägger intet därtill
23 A fool worchith wickidnesse as bi leiyyng; but `wisdom is prudence to a man.
Dårens fröjd är att öva skändlighet, men den förståndiges är att vara vis.
24 That that a wickid man dredith, schal come on hym; the desire of iust men schalbe youun to hem.
Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom, och vad de rättfärdiga önska, del varder dem givet.
25 As a tempeste passynge, a wickid man schal not be; but a iust man schal be as an euerlastynge foundement.
När stormen kommer, är det ute med den ogudaktige; men den rättfärdige är en grundval som evinnerligen består.
26 As vynegre noieth the teeth, and smoke noieth the iyen; so a slow man noieth hem that senten hym in the weie.
Såsom syra för tänderna och såsom rök för ögonen, så är den late för den som har sänt honom åstad.
27 The drede of the Lord encreesith daies; and the yeeris of wickid men schulen be maad schort.
HERRENS fruktan förlänger livet men de ogudaktigas år varda förkortade.
28 Abiding of iust men is gladnesse; but the hope of wickid men schal perische.
De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, men de ogudaktigas hopp varder om intet.
29 The strengthe of a symple man is the weie of the Lord; and drede to hem that worchen yuel.
HERRENS vägar äro den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmännen.
30 A iust man schal not be moued with outen ende; but wickid men schulen not dwelle on the erthe.
Den rättfärdige skall aldrig vackla men de ogudaktiga skola icke förbliva boende i landet.
31 The mouth of a iust man schal bringe forth wisdom; the tunge of schrewis schal perische.
Den rättfärdiges mun bär vishet såsom frukt, men en vrång tunga bliver utrotad.
32 The lippis of a iust man biholden pleasaunt thingis; and the mouth of wickid men byholdith weiward thingis.
Den rättfärdiges läppar förstå vad välbehagligt är, men de ogudaktigas mun är idel vrånghet.
