< Matthew 16 >
1 And the Farisees and the Saducees camen to hym temptynge, and preieden hym to schewe hem a tokene fro heuene.
Då stego de Phariseer och Sadduceer fram, och frestade honom, begärandes att han ville låta dem se tecken af himmelen.
2 And he answeride, and seide to hem, Whanne the euentid is comun, ye seien, It schal be clere, for heuene is rodi;
Men han svarade, och sade till dem: Om aftonen sägen I: Det blifver klart väder; förty himmelen är röd;
3 and the morewtid, To dai tempest, for heuene schyneth heueli.
Och om morgonen: Det blifver oväder i dag; ty himmelen är röd och olustig. I skrymtare, om himmelens skepelse kunnen I döma; kunnen I ock icke döma om tidsens tecken?
4 Thanne ye kunne deme the face of heuene, but ye moun not wite the tokenes of tymes. An yuel generacioun and auoutresse sekith a tokene; and a tokene schal not be youun to it, but the tokene of Jonas, the profete. And whanne he hadde left hem, he wente forth.
Det vrånga och horiska slägtet söker efter tecken; och tecken skall icke gifvas dem, utan Jone Prophetens tecken. Och så öfvergaf han dem, och gick sin väg.
5 And whanne his disciplis camen ouer the see, thei foryaten to take looues.
Och när hans Lärjungar voro komne utöfver på den andra stranden, hade de förgätit taga bröd med sig.
6 And he seide to hem, Biholde ye, and be war of the soure dowy of Farisees and Saducees.
Då sade Jesus till dem: Ser till, och förvarer eder för de Phariseers och Sadduceers surdeg.
7 And thei thouyten among hem, and seiden, For we han not take looues.
Då tänkte de vid sig sjelfva, och sade: Vi hafve intet bröd tagit med oss.
8 But Jhesus witynge seide to hem, What thenken ye among you of litel feith, for ye han not looues?
När Jesus det förnam, sade han till dem: I klentrogne, hvad bekymrar det dock eder, att I icke hafven tagit bröd med eder?
9 Yit `vndurstonden not ye, nether han mynde of fyue looues in to fyue thousynde of men, and hou many cofyns ye token?
Förstån I icke ännu, eller minnens, om de fem bröd emellan de femtusend män, och huru många korgar I upptogen?
10 nether of seuene looues in to foure thousynde of men, and hou many lepis ye token?
Icke heller om de sju bröd emellan de fyratusend män, och huru många korgar I då upptogen?
11 Whi vndurstonden ye not, for Y seide not to you of breed, Be ye war of the sourdowy of Farisees and of Saducees?
Huru kommer det då till, att I icke kunnen förstå, att jag icke sade eder om bröd, ( då jag sade: ) I skolen förvara eder för de Phariseers och Sadduceers surdeg?
12 Thanne thei vndurstooden, that he seide not to be war of sourdowy of looues, but of the techyng of Farisees and Saducees.
Så förstodo de då, att han hade icke budit dem taga sig vara för bröds surdeg, utan för de Phariseers och Sadduceers lärdom.
13 And Jhesus cam in to the parties of Cesarie of Filip, and axide hise disciplis, and seide, Whom seien men to be mannus sone?
Då kom Jesus i den ängden Cesarea Philippi, och frågade sina Lärjungar, och sade: Hvem säger folket mig, menniskones Son, vara?
14 And thei seiden, Summe Joon Baptist; othere Elie; and othere Jeremye, or oon of the prophetis.
Då sade de: Somlige Johannem Döparen, somlige Eliam, somlige Jeremiam, eller en af Propheterna.
15 Jhesus seide to hem, But whom seien ye me to be?
Sade han till dem: Hvem sägen I mig då vara?
16 Symount Petre answeride, and seide, Thou art Crist, the sone of God lyuynge.
Då svarade Simon Petrus, och sade: Du äst Christus, lefvandes Guds Son.
17 Jhesus answeride, and seide to him, Blessid art thou, Symount Bariona; for fleisch and blood schewide not to thee, but my fadir that is in heuenes.
Då svarade Jesus, och sade till honom: Salig äst du, Simon, Jone son; ty kött och blod hafver dig det icke uppenbarat; utan min Fader, som är i himmelen.
18 And Y seie to thee, that thou art Petre, and on this stoon Y schal bilde my chirche, and the yatis of helle schulen not haue miyt ayens it. (Hadēs )
Och jag säger dig igen, att du äst Petrus; och uppå detta hälleberget skall jag bygga mina församling; och helvetes portar skola icke varda henne öfvermägtige. (Hadēs )
19 And to thee Y shal yyue the keies of the kingdom of heuenes; and what euer thou shalt bynde on erthe, schal be boundun also in heuenes; and what euer thou schalt vnbynde on erthe, schal be vnbounden also in heuenes.
Och jag skall gifva dig himmelrikets nycklar. Allt det du binder på jordene, det skall vara bundet i himmelen; och allt det du löser på jordene, det skall vara löst i himmelen.
20 Thanne he comaundide to hise disciplis, that thei schulden seie to no man, that he was Crist.
Då böd han sina Lärjungar, att de skulle för ingen säga, att han var Jesus Christus.
21 Fro that tyme Jhesus bigan to schewe to hise disciplis, that it bihofte hym go to Jerusalem, and suffre many thingis, of the eldere men, and of scribis, and princis of prestis; and be slayn, and the thridde dai to rise ayen.
Ifrå den tiden begynte Jesus förkunna sina Lärjungar, huru han måste gå till Jerusalem, och lida mycket af de äldsta, och af de öfversta Presterna, och af de Skriftlärda; och dräpas, och tredje dagen uppstå igen.
22 And Petre took hym, and bigan to blame him, and seide, Fer be it fro thee, Lord; this thing schal not be to thee.
Och Petrus tog honom afsides, och begynte straffa honom, och sade: Herre, skona dig sjelf; detta vederfares dig icke.
23 And he turnede, and seide to Petre, Sathanas, go after me; thou art a sclaundre to me; for thou sauerist not tho thingis that ben of God, but tho thingis that ben of men.
Då vände han sig om, och sade till Petrum: Gack bort ifrå mig, du Satan; du äst mig till hinders; ty du besinnar icke det Gudi tillhörer, utan det menniskom tillhörer.
24 Thanne Jhesus seide to his disciplis, If ony man wole come after me, denye he hym silf, and take his cros, and sue me; for he that wole make his lijf saaf,
Då sade Jesus till sina Lärjungar: Hvilken som vill följa mig, han vedersake sig sjelf, och tage sitt kors uppå sig, och följe mig.
25 shal leese it; and he that schal leese his lijf for me, schal fynde it.
Ty hvilken som vill behålla sitt lif, han skall mista det; och hvilken som mister sitt lif, för mina skull, han skall finna det.
26 For what profitith it to a man, if he wynne al the world, and suffre peiryng of his soule? or what chaunging schal a man yyue for his soule?
Hvad hjelper nu det menniskone, om hon förvärfvar hela verldena, och får dock skada till sin själ? Eller hvad kan menniskan gifva, der hon kan igenlösa sin själ med?
27 For mannes sone schal come in glorie of his fader, with his aungels, and thanne he schal yelde to ech man after his werkis.
Förty det skall ske, att menniskones Son skall komma i sins Faders härlighet, med sina Änglar; och då skall han löna hvarjom och enom efter hans gerningar.
28 Treuli Y seie to you, `ther ben summe of hem that stonden here, whiche schulen not taste deth, til thei seen mannus sone comynge in his kyngdom.
Sannerliga säger jag eder: Här äro någre ståndande, som icke skola smaka döden, tilldess de få se menniskones Son komma i sitt rike.