Lamentations 3
1 Aleph. I am a man seynge my pouert in the yerde of his indignacioun.
Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
2 Aleph. He droof me, and brouyte in to derknessis, and not in to liyt.
Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
3 Aleph. Oneli he turnede in to me, and turnede togidere his hond al dai.
Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
4 Beth. He made eld my skyn, and my fleisch; he al to-brak my boonys.
Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
5 Beth. He bildid in my cumpas, and he cumpasside me with galle and trauel.
Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
6 Beth. He settide me in derk places, as euerlastynge deed men.
I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
7 Gymel. He bildide aboute ayens me, that Y go not out; he aggregide my gyues.
Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
8 Gymel. But and whanne Y crie and preye, he hath excludid my preier.
Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
9 Gymel. He closide togidere my weies with square stoonus; he distriede my pathis.
Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
10 Deleth. He is maad a bere settinge aspies to me, a lioun in hid places.
En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
11 Deleth. He distriede my pathis, and brak me; he settide me desolat.
Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
12 Deleth. He bente his bowe, and settide me as a signe to an arowe.
Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
13 He. He sente in my reynes the douytris of his arowe caas.
Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
14 He. Y am maad in to scorn to al the puple, the song of hem al dai.
Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
15 He. He fillide me with bitternesses; he gretli fillide me with wermod.
Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
16 Vau. He brak at noumbre my teeth; he fedde me with aische.
Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
17 Vau. And my soule is putte awei; Y haue foryete goodis.
Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
18 Vau. And Y seide, Myn ende perischide, and myn hope fro the Lord.
Jag sade: "Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN."
19 Zai. Haue thou mynde on my pouert and goyng ouer, and on wermod and galle.
Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
20 Zai. Bi mynde Y schal be myndeful; and my soule schal faile in me.
Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
21 Zai. Y bithenkynge these thingis in myn herte, schal hope in God.
Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
22 Heth. The mercies of the Lord ben manye, for we ben not wastid; for whi hise merciful doyngis failiden not.
HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
23 Heth. Y knew in the morewtid; thi feith is miche.
Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
24 Heth. My soule seide, The Lord is my part; therfor Y schal abide hym.
HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
25 Teth. The Lord is good to hem that hopen in to hym, to a soule sekynge hym.
HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
26 Teth. It is good to abide with stilnesse the helthe of God.
Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
27 Teth. It is good to a man, whanne he hath bore the yok fro his yongthe.
Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
28 Joth. He schal sitte aloone, and he schal be stille; for he reiside hym silf aboue hym silf.
Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
29 Joth. He schal sette his mouth in dust, if perauenture hope is.
Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
30 Joth. He schal yyue the cheke to a man that smytith hym; he schal be fillid with schenschipis.
Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
31 Caph. For the Lord schal not putte awei with outen ende.
Ty Herren förkastar icke för evig tid;
32 Caph. For if he castide awei, and he schal do merci bi the multitude of hise mercies.
utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
33 Caph. For he makide not low of his herte; and castide not awei the sones of men. Lameth.
Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
34 That he schulde al to-foule vndur hise feet alle the boundun men of erthe. Lameth.
Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
35 That he schulde bowe doun the dom of man, in the siyt of the cheer of the hiyeste.
att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
36 Lameth. That he schulde peruerte a man in his dom, the Lord knew not.
att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
37 Men. Who is this that seide, that a thing schulde be don, whanne the Lord comaundide not?
Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
38 Men. Nether goodis nether yuels schulen go out of the mouth of the hiyeste.
Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
39 Men. What grutchide a man lyuynge, a man for hise synnes?
Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
40 Nun. Serche we oure weies, and seke we, and turne we ayen to the Lord.
Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
41 Nun. Reise we oure hertis with hondis, to the Lord in to heuenes.
Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
42 Nun. We han do wickidli, and han terrid thee to wraththe; therfor thou art not able to be preied.
Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
43 Sameth. Thou hilidist in stronge veniaunce, and smitidist vs; thou killidist, and sparidist not.
Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
44 Sameth. Thou settidist a clowde to thee, that preier passe not.
Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
45 Sameth. Thou settidist me, drawing vp bi the roote, and castynge out, in the myddis of puplis.
Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
46 Ayn. Alle enemyes openyden her mouth on vs.
Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
47 Ayn. Inward drede and snare is maad to vs, profesie and defoulyng.
Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
48 Ayn. Myn iyen ledden doun departyngis of watris, for the defoulyng of the douyter of my puple.
Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
49 Phe. Myn iye was turmentid, and was not stille; for no reste was.
Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
50 Phe. Vntil the Lord bihelde, and siy fro heuenes.
till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
51 Phe. Myn iye robbide my soule in alle the douytris of my citee.
Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
52 Sade. Myn enemyes token me with out cause, bi huntyng as a brid.
Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
53 Sade. My lijf slood in to a lake; and thei puttiden a stoon on me.
De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
54 Sade. Watris flowiden ouer myn heed; Y seide, Y perischide.
Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: "Det är ute med mig."
55 Coph. Lord, Y clepide to help thi name, fro the laste lake.
Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
56 Coph. Thou herdist my vois; turne thou not awei thin eere fro my sobbyng and cries.
Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
57 Coph. Thou neiyidist to me in the dai, wherynne Y clepide thee to help; thou seidist, Drede thou not.
Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: "Frukta icke."
58 Res. Lord, ayenbiere of my lijf, thou demydist the cause of my soule.
Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
59 Res. Lord, thou siest the wickidnesse of hem ayens me; deme thou my doom.
Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
60 Res. Thou siest al the woodnesse, alle the thouytis of hem ayenus me.
Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
61 Syn. Lord, thou herdist the schenshipis of hem; alle the thouytis of hem ayens me.
Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
62 Syn. The lippis of men risynge ayens me, and the thouytis of hem ayens me al dai.
Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
63 Syn. Se thou the sittynge and risyng ayen of hem; Y am the salm of hem.
Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
64 Thau. Lord, thou schalt yelde while to hem, bi the werkis of her hondis.
Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
65 Tau. Thou schalt yyue to hem the scheeld of herte, thi trauel.
Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
66 Tau. Lord, thou schalt pursue hem in thi strong veniaunce, and thou schalt defoule hem vndur heuenes.
Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel.
