Job 37
1 Myn herte dredde of this thing, and is moued out of his place.
Deraf förskräcker sig mitt hjerta, och bäfvar.
2 It schal here an heryng in the feerdfulnesse of his vois, and a sown comynge forth of his mouth.
Hörer hans rösts skall, och det ljud som utaf hans mun går.
3 He biholdith ouere alle heuenes; and his liyt is ouere the termes of erthe.
Han ser under alla himlar, och hans ljus skin uppå jordenes ändar.
4 Sown schal rore aftir hym, he schal thundre with the vois of his greetnesse; and it schal not be souyt out, whanne his vois is herd.
Efter honom bullrar dundret, han dundrar med ett stort skall; och när hans dundrande hördt varder, kan man intet förhålla det.
5 God schal thundre in his vois wondurfulli, that makith grete thingis and that moun not be souyt out.
Gud dundrar med sitt dunder grufveliga, och gör stor ting, och varder dock intet känd.
6 Which comaundith to the snow to come doun on erthe, and to the reynes of wijntir, and to the reynes of his strengthe.
Han talar till snön, så är han straxt här på jordene, och till regnskuren, så är regnskuren der med magt.
7 Which markith in the hond of alle men, that alle men knowe her werkis.
Man förgömmer sig ibland alla menniskor, att folket skall känna hans verk.
8 An vnresonable beeste schal go in to his denne, and schal dwelle in his caue, `ethir derke place.
Vilddjuret kryper uti skjul, och blifver i sitt rum.
9 Tempestis schulen go out fro the ynnere thingis, and coold fro Arturus.
Sunnanefter kommer väder, och nordanefter köld.
10 Whanne God makith blowyng, frost wexith togidere; and eft ful brood watris ben sched out.
Af Guds anda kommer frost, och stort vatten, då han utgjuter.
11 Whete desirith cloudis, and cloudis spreeden abrood her liyt.
De tjocke skyar skilja sig, att klart skall varda, och igenom molnet utbrister hans ljus.
12 Whiche cloudes cumpassen alle thingis bi cumpas, whidur euere the wil of the gouernour ledith tho, to al thing which he comaundith `to tho on the face of the world;
Han vänder skyarna hvart han vill, att de skola göra allt det han bjuder dem på jordenes krets;
13 whether in o lynage, ethir in his lond, ether in what euer place of his merci he comaundith tho to be foundun.
Ehvad det är öfver en slägt, eller öfver ett land, då man finner honom barmhertigan.
14 Joob, herkene thou these thingis; stonde thou, and biholde the meruels of God.
Akta deruppå, Job; statt och förnim Guds under.
15 Whethir thou woost, whanne God comaundide to the reynes, that tho schulen schewe the liyt of hise cloudis?
Vetst du, när Gud låter detta komma öfver dem; och när han låter sina skyars ljus utgå?
16 Whether thou knowist the grete weies of cloudis, and perfit kunnyngis?
Vetst du, huru skyarna utsprida sig; hvilka under de fullkomlige veta;
17 Whether thi cloothis ben not hoote, whanne the erthe is blowun with the south?
Att din kläder varm äro, då landet är stilla af sunnanväder?
18 In hap thou madist with hym heuenes, which moost sad ben foundid, as of bras.
Ja, du utbreder icke skyarna med honom, hvilke starke äro, och anseende såsom en grund.
19 Schewe thou to vs, what we schulen seie to hym; for we ben wlappid in derknessis.
Låt oss höra hvad vi skole säga honom; förty vi räcke icke intill honom för mörker.
20 Who schal telle to hym, what thingis Y speke? yhe, if he spekith, a man schal be deuourid.
Ho skall förtälja honom hvad jag talar? Om någor talar, han varder uppsluken.
21 And now men seen not liyt; the eir schal be maad thicke sudenli in to cloudis, and wynd passynge schal dryue awei tho.
Nu ser man icke ljuset, som inom skyn lyser; men när vädret blås, göres det klart.
22 Gold schal come fro the north, and ferdful preisyng of God.
Ifrå nordan kommer guld, den förskräckelige Gudi till lof;
23 For we moun not fynde him worthili; he is greet in strengthe, and in doom, and in riytfulnesse, and may not be teld out.
Men den Allsmägtiga kunna de intet finna, den så stor är i magtene; ty han måste ingen räkenskap göra af sinom rätt och rättfärdigom sakom.
24 Therfor men schulen drede hym; and alle men, that semen to hem silf to be wise, schulen not be hardi to biholde.
Derföre måste menniskorna frukta honom, och han fruktar inga visa.
