< Job 33 >

1 Therfor, Joob, here thou my spechis, and herkene alle my wordis.
Men hör nu, Job, mina ord, och lyssna till allt vad jag vill säga.
2 Lo! Y haue openyd my mouth, my tunge schal speke in my chekis.
Se, jag upplåter nu mina läppar, min tunga tager till orda i min mun.
3 Of symple herte ben my wordis, and my lippis schulen speke clene sentence.
Ur ett redbart hjärta framgår mitt tal, och vad mina läppar förstå säga de ärligt ut.
4 The spirit of God made me, and the brething of Almyyti God quykenyde me.
Guds ande är det som har gjort mig, den Allsmäktiges fläkt beskär mig liv.
5 If thou maist, answere thou to me, and stoonde thou ayens my face.
Om du förmår, så må du nu svara mig; red dig till strid mot mig, träd fram.
6 Lo! God made me as and thee; and also Y am formyd of the same cley.
Se, jag är likställd med dig inför Gud, jag är danad av en nypa ler, också jag.
7 Netheles my myracle make thee not afeerd, and myn eloquence be not greuouse to thee.
Ja, fruktan för mig behöver ej förskräcka dig, ej heller kan min myndighet trycka dig ned.
8 Therfor thou seidist in myn eeris, and Y herde the vois of thi wordis;
Men nu sade du så inför mina öron, så ljödo de ord jag hörde:
9 Y am cleene, and with out gilt, and vnwemmed, and wickidnesse is not in me.
"Ren är jag och fri ifrån överträdelse, oskyldig är jag och utan missgärning;
10 `For God foond querels in me, therfor he demyde me enemy to hym silf.
men se, han finner på sak mot mig, han aktar mig såsom sin fiende.
11 He hath set my feet in a stok; he kepte alle my pathis.
Han sätter mina fötter i stocken, vaktar på alla mina vägar."
12 Therfor this thing it is, in which thou art not maad iust; Y schal answere to thee, that God is more than man.
Nej, häri har du orätt, svarar jag dig. Gud är ju förmer än en människa.
13 Thou stryuest ayenus God, that not at alle wordis he answeride to thee.
Huru kan du gå till rätta med honom, såsom gåve han aldrig svar i sin sak?
14 God spekith onys, and the secounde tyme he rehersith not the same thing.
Både på ett sätt och på två talar Gud, om man också ej aktar därpå.
15 God spekith bi a dreem in the visioun of nyyt, whanne sleep fallith on men, and thei slepen in the bed.
I drömmen, i nattens syn, när sömnen har fallit tung över människorna och de vila i slummer på sitt läger,
16 Thanne he openith the eeris of men, and he techith hem, `and techith prudence;
då öppnar han människornas öron och sätter inseglet på sina varningar till dem,
17 that he turne awei a man fro these thingis whiche he made, and delyuere hym fro pride; delyuerynge his soule fro corrupcioun,
när han vill avvända någon från en ogärning eller hålla högmodet borta ifrån en människa.
18 and his lijf, that it go not in to swerd.
Så bevarar han hennes själ från graven och hennes liv ifrån att förgås genom vapen.
19 Also God blameth a synnere bi sorewe in the bed, and makith alle the boonys of hym `to fade.
Hon bliver ock agad genom plågor på sitt läger och genom ständig oro, allt intill benen.
20 Breed is maad abhomynable to hym in his lijf, and mete desirable `bifor to his soule.
Hennes sinne får leda vid maten, och hennes själ vid den föda hon älskade.
21 His fleisch schal faile for rot, and hise boonys, that weren hilid, schulen be maad nakid.
Hennes hull förtvinar, till dess intet är att se, ja, hennes ben täras bort intill osynlighet.
22 His soule schal neiye to corrupcioun, and his lijf to thingis `bryngynge deeth.
Så nalkas hennes själ till graven och hennes liv hän till dödens makter.
23 If an aungel, oon of a thousynde, is spekynge for hym, that he telle the equyte of man, God schal haue mercy on hym,
Men om en ängel då finnes, som vakar över henne, en medlare, någon enda av de tusen, och denne får lära människan hennes plikt,
24 and schal seie, Delyuere thou hym, that he go not doun in to corrupcioun; Y haue founde in what thing Y schal do merci to hym.
då förbarmar Gud sig över henne och säger; "Fräls henne, så att hon slipper fara ned i graven; lösepenningen har jag nu fått."
25 His fleisch is wastid of turmentis; turne he ayen to the daies of his yonge wexynge age.
Hennes kropp får då ny ungdomskraft, hon bliver åter såsom under sin styrkas dagar.
26 He schal biseche God, and he schal be quemeful to hym; and he schal se his face in hertly ioye, and he schal yelde to man his riytfulnesse.
När hon då beder till Gud, är han henne nådig och låter henne se sitt ansikte med jubel; han giver så den mannen hans rättfärdighet åter.
27 He schal biholde men, and he schal seie, Y haue synned, and verili Y haue trespassid; and Y haue not resseyued, as Y was worthi.
Så får denne då sjunga inför människorna och säga: "Väl syndade jag, och väl kränkte jag rätten, dock vederfors mig ej vad jag hade förskyllt;
28 For he delyueride his soule, that it schulde not go in to perischyng, but that he lyuynge schulde se liyt.
ty han förlossade min själ, så att den undslapp graven, och mitt liv får nu med lust skåda ljuset."
29 Lo! God worchith alle these thingis in thre tymes bi alle men;
Se, detta allt kommer Gud åstad, både två gånger och tre, för den mannen,
30 that he ayen clepe her soulis fro corrupcioun, and liytne in the liyt of lyuynge men.
till att rädda hans själ från graven, så att han får njuta av de levandes ljus.
31 Thou, Joob, perseyue, and here me, and be thou stille, the while Y speke.
Akta nu härpå, du Job, och hör mig; tig, så att jag får tala.
32 Sotheli if thou hast what thou schalt speke, answere thou to me, speke thou; for Y wole, that thou appere iust.
Dock, har du något att säga, så svara mig; tala, ty gärna gåve jag dig rätt.
33 That if thou hast not, here thou me; be thou stille, and Y schal teche thee wisdom.
Varom icke, så är det du som må höra på mig; du må tiga, så att jag får lära dig vishet.

< Job 33 >