Job 31

1 I made couenaunt with myn iyen, that Y schulde not thenke of a virgyn.

Ett förbund slöt jag med mina ögon: aldrig skulle jag skåda efter någon jungfru.

2 For what part schulde God aboue haue in me, and eritage Almyyti God of hiye thingis?

Vilken lott finge jag eljest av Gud i höjden, vilken arvedel av den Allsmäktige därovan?

3 Whether perdicioun is not to a wickid man, and alienacioun of God is to men worchynge wickidnesse?

Ofärd kommer ju över de orättfärdiga, och olycka drabbar ogärningsmän.

4 Whether he biholdith not my weies, and noumbrith alle my goyngis?

Ser icke han mina vägar, räknar han ej alla mina steg?

5 If Y yede in vanyte, and my foot hastide in gile,

Har jag väl umgåtts med lögn, och har min fot varit snar till svek?

6 God weie me in a iust balaunce, and knowe my symplenesse.

Nej, må jag vägas på en riktig våg, så skall Gud förnimma min ostrafflighet.

7 If my step bowide fro the weie; if myn iye suede myn herte, and a spotte cleuede to myn hondis;

Hava mina steg vikit av ifrån vägen, har mitt hjärta följt efter mina ögon, eller låder vid min händer en fläck?

8 sowe Y, and another ete, and my generacioun be drawun out bi the root.

Då må en annan äta var jag har sått, och vad jag har planterat må ryckas upp med roten.

9 If myn herte was disseyued on a womman, and if Y settide aspies at the dore of my frend; my wijf be the hoore of anothir man,

Har mitt hjärta låtit dåra sig av någon kvinna, så att jag har stått på lur vid min nästas dörr?

10 and othir men be bowid doun on hir.

Då må min hustru mala mjöl åt en annan, och främmande män må då famntaga henne.

11 For this is vnleueful, and the moost wickidnesse.

Ja, sådant hade varit en skändlighet, en straffbar missgärning hade det varit,

12 Fier is deourynge `til to wastyng, and drawynge vp bi the roote alle generaciouns.

en eld som skulle förtära intill avgrunden och förhärja till roten all min gröda.

13 If Y dispiside to take doom with my seruaunt and myn hand mayde, whanne thei stryueden ayens me.

Har jag kränkt min tjänares eller tjänarinnas rätt, när de hade någon tvist med mig?

14 What sotheli schal Y do, whanne God schal rise to deme? and whanne he schal axe, what schal Y answere to hym?

Vad skulle jag då göra, när Gud stode upp, och när han hölle räfst, vad kunde jag då svara honom?

15 Whether he, that wrouyte also hym, made not me in the wombe, and o God formede me in the wombe?

Han som skapade mig skapade ju och dem i moderlivet, han, densamme, har berett dem i modersskötet.

16 If Y denyede to pore men that, that thei wolden, and if Y made the iyen of a wydewe to abide;

Har jag vägrat de arma vad de begärde eller låtit änkans ögon försmäkta?

17 if Y aloone eet my mussel, and a faderles child eet not therof;

Har jag ätit mitt brödstycke allena, utan att den faderlöse och har fått äta därav?

18 for merciful doyng encreesside with me fro my yong childhed, and yede out of my modris wombe with me;

Nej, från min ungdom fostrades han hos mig såsom hos en fader, och från min moders liv var jag änkors ledare.

19 if Y dispiside a man passynge forth, for he hadde not a cloth, and a pore man with out hilyng;

Har jag kunnat se en olycklig gå utan kläder, se en fattig ej äga något att skyla sig med?

20 if hise sidis blessiden not me, and was not maad hoot of the fleeces of my scheep;

Måste ej fastmer hans länd välsigna mig, och fick han ej värma sig i ull av mina lamm?

21 if Y reiside myn hond on a fadirles child, yhe, whanne Y siy me the hiyere in the yate;

Har jag lyft min hand mot den faderlöse, därför att jag såg mig hava medhåll i porten?

22 my schuldre falle fro his ioynt, and myn arm with hise boonys be al to-brokun.

Då må min axel lossna från sitt fäste och min arm brytas av ifrån sin led.

23 For euere Y dredde God, as wawis wexynge gret on me; and `Y myyte not bere his birthun.

Jag måste då frukta ofärd ifrån Gud och skulle stå maktlös inför hans majestät.

24 If Y gesside gold my strengthe, and if Y seide to purid gold, Thou art my trist;

Har jag satt mitt hopp till guldet och kallat guldklimpen min förtröstan?

25 if Y was glad on my many ritchessis, and for myn hond foond ful many thingis;

Var det min glädje att min rikedom blev så stor, och att min hand förvärvade så mycket?

26 if Y siy the sunne, whanne it schynede, and the moone goynge clereli;

Hände det, när jag såg solljuset, huru det sken, och månen, huru härligt den gick fram,

27 and if myn herte was glad in priuyte, and if Y kisside myn hond with my mouth;

att mitt hjärta hemligen lät dåra sig, så att jag med handkyss gav dem min hyllning?

28 which is the moost wickidnesse, and deniyng ayens hiyeste God;

Nej, också det hade varit en straffbar missgärning; därmed hade jag ju förnekat Gud i höjden.

29 if Y hadde ioye at the fallyng of hym, that hatide me, and if Y ioide fulli, that yuel hadde founde hym;

Har jag glatt mig åt min fiendes ofärd och fröjdats, när olycka träffade honom?

30 for Y yaf not my throte to do synne, that Y schulde asaile and curse his soule;

Nej, jag tillstadde ej min mun att synda så, ej att med förbannelse begära hans liv.

31 if the men of my tabernacle seiden not, Who yyueth, that we be fillid of hise fleischis? a pilgryme dwellide not with outforth;

Och kan mitt husfolk icke bevittna att envar fick mätta sig av kött vid mitt bord?

32 my dore was opyn to a weiegoere;

Främlingen behövde ej stanna över natten på gatan, mina dörrar lät jag stå öppna utåt vägen.

33 if Y as man hidde my synne, and helide my wickidnesse in my bosum;

Har jag på människovis skylt mina överträdelser och gömt min missgärning i min barm,

34 if Y dredde at ful greet multitude, and if dispisyng of neyyboris made me aferd; and not more Y was stille, and yede not out of the dore;

av fruktan för den stora hopen och av rädsla för stamfränders förakt, så att jag teg och ej gick utom min dörr?

35 who yyueth an helpere to me, that Almyyti God here my desire? that he that demeth,

Ack att någon funnes, som ville höra mig! Jag har sagt mitt ord. Den Allsmäktige må nu svara mig; ack att jag finge min vederparts motskrift!

36 write a book, that Y bere it in my schuldre, and cumpasse it as a coroun to me?

Sannerligen, jag skulle då bära den högt på min skuldra, såsom en krona skulle jag fästa den på mig.

37 Bi alle my degrees Y schal pronounce it, and Y schal as offre it to the prynce.

Jag ville då göra honom räkenskap för alla mina steg, lik en furste skulle jag då träda inför honom.

38 If my lond crieth ayens me, and hise forewis wepen with it;

Har min mark höjt rop över mig, och hava dess fåror gråtit med varandra?

39 if Y eet fruytis therof with out money, and Y turmentide the soule of erthetileris of it;

Har jag förtärt dess gröda obetald eller utpinat dess brukares liv?

40 a brere growe to me for wheete, and a thorn for barli.

Då må törne växa upp för vete, och ogräs i stället för korn. Slut på Jobs tal.