Job 28
1 Siluer hath bigynnyngis of his veynes; and a place is to gold, in which it is wellid togidere.
Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
2 Irun is takun fro erthe, and a stoon resolued, `ethir meltid, bi heete, is turned in to money.
järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
3 God hath set tyme to derknessis, and he biholdith the ende of alle thingis.
Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
4 Also a stronde departith a stoon of derknesse, and the schadewe of deth, fro the puple goynge in pilgrymage; it departith tho hillis, whiche the foot of a nedi man foryat, and hillis with out weie.
Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
5 The erthe, wher of breed cam forth in his place, is destried bi fier.
Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
6 The place of saphir ben stoonys therof, and the clottis therof ben gold.
Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
7 A brid knewe not the weie, and the iye of a vultur, ethir rauenouse brid, bihelde it not.
Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
8 The sones of marchauntis tretiden not on it, and a lyonesse passide not therbi.
den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
9 God stretchide forth his hond to a flynt; he distriede hillis fro the rootis.
Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
10 He hewide doun ryuers in stoonys; and his iye siy al precious thing.
In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
11 And he souyte out the depthis of floodis; and he brouyte forth hid thingis in to liyt.
Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
12 But where is wisdom foundun, and which is the place of vndurstondyng?
Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
13 A man noot the prijs therof, nether it is foundun in the lond of men lyuynge swetli, `ether delicatli.
Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
14 The depthe of watris seith, It is not in me; and the see spekith, It is not with me.
Djupet säger: »Hon är icke här», och havet säger: »Hos mig är hon icke.»
15 Gold ful cleene schal not be youun for wisdom, nether siluer schal be weied in the chaungyng therof.
Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
16 It schal not be comparysound to the died colours of Iynde, not to the moost preciouse stoon of sardius, nether to saphir.
Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
17 Nether gold, nether glas schal be maad euene worth therto;
Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
18 and hiye and fer apperynge vessels of gold schulen not be chaungid for wisdom, nether schulen be had in mynde in comparisoun therof. Forsothe wisdom is drawun of pryuy thingis;
Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
19 topasie of Ethiope schal not be maad euene worth to wisdom, and moost preciouse diyngis schulen not be set togidere in prijs, `ether comparisound, therto.
Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
20 Therfor wherof cometh wisdom, and which is the place of vndurstondyng?
Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
21 It is hid fro the iyen of alle lyuynge men; also it is hid fro briddis of heuene.
Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
22 Perdicioun and deeth seiden, With oure eeris we herden the fame therof.
avgrunden och döden giva till känna; »Blott hörsägner om henne förnummo våra öron.»
23 God vndurstondith the weye therof, and he knowith the place therof.
Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
24 For he biholdith the endis of the world, and biholdith alle thingis that ben vndur heuene.
Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
25 `Which God made weiyte to wyndis, and weiede watris in mesure.
När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
26 Whanne he settide lawe to reyn, and weie to tempestis sownynge;
när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
27 thanne he siy wisdom, and telde out, and made redi, and souyte out.
då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
28 And he seide to man, Lo! the drede of the Lord, thilke is wisdom; and to go awei fro yuel, is vndurstondyng.
Och till människorna sade han så: »Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd.»
