Job 28
1 Siluer hath bigynnyngis of his veynes; and a place is to gold, in which it is wellid togidere.
Silfret hafver sin gång, och guldet sitt rum, der det verkas.
2 Irun is takun fro erthe, and a stoon resolued, `ethir meltid, bi heete, is turned in to money.
Jern tager man utaf jordene, och utaf stenar smälter man koppar.
3 God hath set tyme to derknessis, and he biholdith the ende of alle thingis.
På mörkret varder ju en tid ände, och finner ju någor på sistone det fördolda.
4 Also a stronde departith a stoon of derknesse, and the schadewe of deth, fro the puple goynge in pilgrymage; it departith tho hillis, whiche the foot of a nedi man foryat, and hillis with out weie.
Det springer ut en sådana bäck, att de, som bo deromkring, icke kunna gå deröfver till fots; han varder menniskomen allt för djup, och flyter sin kos.
5 The erthe, wher of breed cam forth in his place, is destried bi fier.
Man får ock eld nedan utu jordene; der dock ofvantill bröd växer.
6 The place of saphir ben stoonys therof, and the clottis therof ben gold.
Man finner saphir på somlig rum, och jordklimpar, der guld är uti.
7 A brid knewe not the weie, and the iye of a vultur, ethir rauenouse brid, bihelde it not.
Den stigen hafver ingen fogel kunnat, och intet gamsöga sett;
8 The sones of marchauntis tretiden not on it, and a lyonesse passide not therbi.
De stolta barn hafva icke trampat honom, och intet lejon gångit deruppå.
9 God stretchide forth his hond to a flynt; he distriede hillis fro the rootis.
Bär man också handena på stenen, och grafver bergen omkull.
10 He hewide doun ryuers in stoonys; and his iye siy al precious thing.
Man grafver bäcker utu hällebergen, och allt det kosteligit är, ser ögat.
11 And he souyte out the depthis of floodis; and he brouyte forth hid thingis in to liyt.
Man förtager strömmom vattnet, och hafver fram i ljuset det derutinnan fördoldt är.
12 But where is wisdom foundun, and which is the place of vndurstondyng?
Huru vill man nu vishet finna, och hvar är rummet till förståndighet?
13 A man noot the prijs therof, nether it is foundun in the lond of men lyuynge swetli, `ether delicatli.
Ingen vet hvar hon ligger; och varder icke funnen i de lefvandes lande.
14 The depthe of watris seith, It is not in me; and the see spekith, It is not with me.
Afgrundet säger: Hon är icke i mig; och hafvet säger: När mig är hon icke.
15 Gold ful cleene schal not be youun for wisdom, nether siluer schal be weied in the chaungyng therof.
Man kan icke gifva der penningar före, ej heller silfver uppväga, till att betala henne med.
16 It schal not be comparysound to the died colours of Iynde, not to the moost preciouse stoon of sardius, nether to saphir.
Hon räknas icke vid Ophiriskt guld, eller vid kostelig onich och saphir;
17 Nether gold, nether glas schal be maad euene worth therto;
Guld och diamant kan icke liknas dervid, ej heller kan hon tillbytas för gyldene klenodier.
18 and hiye and fer apperynge vessels of gold schulen not be chaungid for wisdom, nether schulen be had in mynde in comparisoun therof. Forsothe wisdom is drawun of pryuy thingis;
Ramoth och Gabis aktar man intet; hon är högre aktad än perlor.
19 topasie of Ethiope schal not be maad euene worth to wisdom, and moost preciouse diyngis schulen not be set togidere in prijs, `ether comparisound, therto.
Topats af Ethiopien varder icke lika skattad emot henne, och det renaste guld gäller icke deremot.
20 Therfor wherof cometh wisdom, and which is the place of vndurstondyng?
Hvadan kommer då visheten? Och hvar är rummet till förståndigheten?
21 It is hid fro the iyen of alle lyuynge men; also it is hid fro briddis of heuene.
Hon är fördold för allas lefvandes ögon, och öfverskyld för foglarna under himmelen.
22 Perdicioun and deeth seiden, With oure eeris we herden the fame therof.
Fördömelsen och döden säga: Vi hafve med vår öron hört hennes rykte.
23 God vndurstondith the weye therof, and he knowith the place therof.
Gud vet vägen dertill, och känner hennes rum.
24 For he biholdith the endis of the world, and biholdith alle thingis that ben vndur heuene.
Förty han ser jordenes ända, och skådar allt det under himmelen är;
25 `Which God made weiyte to wyndis, and weiede watris in mesure.
Så att han gifver vädrena sina vigt, och vattnena sitt matt.
26 Whanne he settide lawe to reyn, and weie to tempestis sownynge;
Då han satte regnena ett mål före, och tordönenom och ljungeldenom sin väg,
27 thanne he siy wisdom, and telde out, and made redi, and souyte out.
Då såg han henne, och räknade henne; tillredde henne, och fann henne;
28 And he seide to man, Lo! the drede of the Lord, thilke is wisdom; and to go awei fro yuel, is vndurstondyng.
Och sade till menniskona: Si, Herrans fruktan är vishet; och fly det onda är förståndighet.
