Job 27
1 Also Joob addide, takynge his parable, and seide,
Åter hov Job upp sin röst och kvad:
2 God lyueth, that hath take awey my doom, and Almyyti God, that hath brouyt my soule to bitternesse.
Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:
3 For as long as breeth is in me, and the spirit of God is in my nose thirlis,
aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,
4 my lippis schulen not speke wickidnesse, nether my tunge schal thenke a leesyng.
aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.
5 Fer be it fro me, that Y deme you iust; til Y faile, Y schal not go awei fro myn innocence.
Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.
6 Y schal not forsake my iustifiyng, which Y bigan to holde; for myn herte repreueth me not in al my lijf.
Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.
7 As my wickid enemy doth; myn aduersarie is as wickid.
Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.
8 For what is the hope of an ypocrite, if he rauyschith gredili, and God delyuerith not his soule?
Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?
9 Whether God schal here the cry of hym, whanne angwisch schal come on hym?
Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?
10 ether whether he may delite in Almyyti God, and inwardli clepe God in al tyme?
Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?
11 Y schal teche you bi the hond of God, what thingis Almyyti God hath; and Y schal not hide.
Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.
12 Lo! alle ye knowen, and what speken ye veyn thingis with out cause?
Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?
13 This is the part of a wickid man anentis God, and the eritage of violent men, ether rauenours, whiche thei schulen take of Almyyti God.
Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:
14 If hise children ben multiplied, thei schulen be slayn in swerd; and hise sones sones schulen not be fillid with breed.
Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.
15 Thei, that ben residue of hym, schulen be biried in perischyng; and the widewis of hym schulen not wepe.
De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.
16 If he gaderith togidere siluer as erthe, and makith redi clothis as cley;
Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,
17 sotheli he made redi, but a iust man schal be clothid in tho, and an innocent man schal departe the siluer.
så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.
18 As a mouyte he hath bildid his hous, and as a kepere he made a schadewyng place.
Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.
19 A riche man, whanne he schal die, schal bere no thing with hym; he schal opene hise iyen, and he schal fynde no thing.
Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.
20 Pouert as water schal take hym; and tempeste schal oppresse hym in the nyyt.
Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.
21 Brennynge wynd schal take hym, and schal do awei; and as a whirlewynd it schal rauysche hym fro his place.
Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.
22 He schal sende out turmentis on hym, and schal not spare; he fleynge schal `fle fro his hond.
Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.
23 He schal streyne hise hondis on him, and he schal hisse on hym, and schal biholde his place.
Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.
