< Isaiah 12 >
1 And thou schalt seie in that dai, Lord, Y schal knouleche to thee, for thou were wrooth to me; thi strong venieaunce is turned, and thou hast coumfortid me.
På den tiden skall du säga: Jag tackar dig, Herre, att du hafver varit vred på mig; och din vrede hafver sig vändt, och du tröster mig.
2 Lo! God is my sauyour, Y schal do feithfuli, and Y schal not drede. For whi the Lord is my strengthe and my preysyng, and he is maad to me in to helthe.
Si, Gud är min helsa; jag är säker, och fruktar mig intet; ty Herren Gud är min starkhet och min psalm, och är min helsa.
3 Ye schulen drawe watris with ioie of the wellis of the sauyour.
I skolen ösa vatten med glädje utu helsobrunnomen;
4 And ye schulen seie in that dai, Knouleche ye to the Lord, and clepe ye his name in to help; make ye knowun hise fyndyngis among puplis; haue ye mynde, that his name is hiy.
Och skolen säga på den tiden: Tacker Herranom; prediker hans Namn; görer hans anslag kunnig ibland folken; förkunner, att hans Namn högt är.
5 Synge ye to the Lord, for he hath do worschipfuli; telle ye this in al erthe.
Lofsjunger Herranom; ty han hafver härliga bevist sig; detta vare kunnigt i all land.
6 Thou dwellyng of Syon, make ful out ioie, and preise; for whi the hooli of Israel is greet in the myddis of thee.
Fröjda dig och var glad, du inbyggerska i Zion; ty Israels Helige är stor när dig.