< Galatians 4 >
1 But Y seie, as long tyme as the eir is a litil child, he dyuersith no thing fro a seruaunt, whanne he is lord of alle thingis;
Vad jag vill säga är detta: Så länge arvingen är barn, finnes ingen skillnad mellan honom och en träl, fastän han är herre över alla ägodelarna;
2 but he is vndur keperis and tutoris, in to the tyme determyned of the fadir.
ty han står under förmyndare och förvaltare, intill den tid som fadern har bestämt.
3 So we, whanne we weren litle children, we serueden vndur the elementis of the world.
Sammalunda höllos ock vi, när vi voro barn, i träldom under världens »makter».
4 But aftir that the fulfilling of tyme cam, God sente his sone,
Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen,
5 maad of a womman, maad vndur the lawe, that he schulde ayenbie hem that weren vndur the lawe, that we schulden vnderfonge the adopcioun of sones.
för att han skulle friköpa dem som stodo under lagen, så att vi skulle få söners rätt.
6 And for ye ben Goddis sones, God sente his spirit in to youre hertis, criynge, Abba, fadir.
Och eftersom I nu ären söner, har han sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: »Abba! Fader!»
7 And so ther is not now a seruaunt, but a sone; and if he is a sone, he is an eir bi God.
Så är du nu icke mer träl, utan son; och är du son, så är du ock arvinge, insatt därtill av Gud.
8 But thanne ye vnknowynge God, serueden to hem that in kynde weren not goddis.
Förut, innan I ännu känden Gud, voren I trälar under gudar som till sitt väsende icke voro gudar.
9 But now whanne ye han knowe God, and ben knowun of God, hou ben ye turned eftsoone to the febil and nedi elementis, to the whiche ye wolen eft serue?
Men nu, sedan I haven lärt känna Gud och, vad mer är, haven blivit kända av Gud, huru kunnen I nu vända tillbaka till de svaga och arma »makter», under vilka I åter på nytt viljen bliva trälar?
10 Ye taken kepe to daies, and monethis, and tymes, and yeris.
I akten ju på dagar och på månader och på särskilda tider och år. --
11 But Y drede you, lest without cause Y haue trauelid among you.
Jag är bekymrad för eder och fruktar att jag till äventyrs har arbetat förgäves för eder.
12 Be ye as Y, for Y am as ye. Britheren, Y biseche you, ye han hurt me no thing.
Jag beder eder, mina bröder: Bliven såsom jag är, eftersom jag har blivit såsom I voren. I haven icke gjort mig något för när.
13 But ye knowen, that bi infirmyte of fleisch Y haue prechid to you now bifore;
I veten ju att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången kom att förkunna evangelium för eder.
14 and ye dispiseden not, nether forsoken youre temptacioun in my fleisch, but ye resseyueden me as an aungel of God, as `Crist Jhesu.
Och fastän mitt kroppsliga tillstånd då väl hade kunnat innebära en frestelse för eder, så sågen I det ändå icke med ringaktning eller leda, utan togen emot mig såsom en Guds ängel, ja, såsom Kristus Jesus själv.
15 Where thanne is youre blessyng? For Y bere you witnesse, that if it myyte haue be don. ye wolden haue put out youre iyen, and haue yyuen hem to me.
När hör man eder nu prisa eder saliga? Det vittnesbördet kan jag nämligen giva eder, att I då, om så hade varit möjligt, skullen hava rivit ut edra ögon och givit dem åt mig.
16 Am Y thanne maad an enemye to you, seiynge to you the sothe?
Så har jag då blivit eder ovän därigenom att jag säger eder sanningen!
17 Thei louen not you wel, but thei wolen exclude you, that ye suen hem.
Man söker med iver att vinna eder för sig, men icke med en god iver; nej, del vilja avspärra eder från andra, för att I med så mycket större iver skolen hålla eder till dem.
18 But sue ye the good euermore in good, and not oneli whanne Y am present with you.
Och det är nu gott att I bliven omfattade med ivrig omsorg, i en god sak, alltid, och icke allenast när jag är tillstädes hos eder,
19 My smale children, whiche Y bere eftsoones, til that Crist be fourmed in you,
I mina barn, som jag nu åter med vånda måste föda till livet, intill dess att Kristus har tagit gestalt i eder.
20 and Y wolde now be at you, and chaunge my vois, for Y am confoundid among you.
Jag skulle önska att jag just nu vore hos eder och kunde göra min röst rätt bevekande. Ty jag vet mig knappt någon råd med eder.
21 Seie to me, ye that wolen be vndir the lawe, `han ye not red the lawe?
Sägen mig, I som viljen stå under lagen: haven I icke hört vad lagen säger?
22 For it is writun, that Abraham hadde two sones, oon of a seruaunt, and oon of a fre womman.
Det är ju skrivet att Abraham fick två söner, en med sin tjänstekvinna, och en med sin fria hustru.
23 But he that was of the seruaunt, was borun after the flesh; but he that was of the fre womman, by a biheeste.
Men tjänstekvinnans son är född efter köttet, då däremot den fria hustruns son är född i kraft av löftet.
24 The whiche thingis ben seid bi an othir vndirstonding. For these ben two testamentis; oon in the hille of Synai, gendringe in to seruage, which is Agar.
Dessa ord hava en djupare mening; ty de båda kvinnorna beteckna två förbund. Av dessa kommer det ena från berget Sina och föder sina barn till träldom, och detta har sin förebild i Agar.
25 For Syna is an hille that is in Arabie, which hille is ioyned to it that is now Jerusalem, and seruith with hir children.
Berget Sina kallas nämligen i Arabien för Agar och svarar emot det nuvarande Jerusalem, ty detta lever med sina barn i träldom.
26 But that Jerusalem that is aboue, is fre, whiche is oure modir.
Men det Jerusalem som är därovan, det är fritt, och det är vår moder.
27 For it is writun, Be glad, thou bareyn, that berist not; breke out and crye, that bringist forth no children; for many sones ben of hir that is left of hir hosebonde, more than of hir that hath an hosebonde.
Så är ju skrivet: »Jubla, du ofruktsamma, du som icke föder barn; brist ut och ropa, du som icke bliver moder, Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man.»
28 For, britheren, we ben sones of biheeste aftir Isaac;
Och I, mina bröder, ären löftets barn, likasom Isak var.
29 but now as this that was borun after the fleisch pursuede him that was aftir the spirit, so now.
Men likasom förr i tiden den son som var född efter köttet förföljde den som var född efter Anden, så är det ock nu.
30 But what seith the scripture? Caste out the seruaunt and hir sone, for the sone of the seruaunt schal not be eir with the sone of the fre wijf.
Dock, vad säger skriften? »Driv ut tjänstekvinnan och hennes son; ty tjänstekvinnans son skall förvisso icke ärva med den fria hustruns son.»
31 And so, britheren, we ben not sones of the seruaunt, but of the fre wijf, bi which fredom Crist hath maad vs fre.
Alltså, mina bröder, vi äro icke barn av en tjänstekvinna, utan av den fria hustrun. Se Makter i Ordförkl.