< Exodus 1 >
1 These ben the names of the sones of Israel, that entriden into Egipt with Jacob; alle entriden with her housis;
Desse äro namnen af Israels barn, som kommo in uti Egypten med Jacob; hvar och en kom der in med sitt hus:
Ruben, Simeon, Levi, Juda,
3 Leuy, Judas, Isachar, Zabulon, and Benjamin,
Isaschar, Zebulon, BenJamin,
4 Dan, and Neptalim, Gad, and Aser.
Dan, Naphthali, Gad, Asser.
5 Therfor alle the soules of hem that yeden out of `the hipe of Jacob weren seuenti and fyue.
Och alla de själar, som utaf Jacobs länd utgångne voro, voro sjutio. Men Joseph var tillförene uti Egypten.
6 Forsothe Joseph was in Egipt; and whanne he was deed, and alle hise brithren, and al his kynrede,
Då nu Joseph död var, och alle hans bröder, och alle de som på den tiden lefvat hade;
7 the sones of Israel encreessiden, and weren multiplied as buriounnyng, and thei weren maad strong greetli, and filliden the lond.
Växte Israels barn, och födde barn, och förökades, och vordo ganska månge, så att de uppfyllde landet.
8 A newe kyng, that knewe not Joseph, roos in the meene tyme on Egipt, and seide to his puple, Lo!
Då vardt en ny Konung öfver Egypten, hvilken intet visste af Joseph.
9 the puple of the sones of Israel is myche, and strongere than we;
Han sade till sitt folk: Si, Israels barns folk är mycket, och mera än vi.
10 come ye, wiseli oppresse we it, lest perauenture it be multiplied; and lest, if batel risith ayens vs, it be addid to oure enemyes, and go out of the lond, whanne we ben ouercomun.
Nu väl, vi vilje listeliga förlägga dem, att de icke varda så månge. Ty om något örlig påkomme mot oss, måtte de ock gifva sig till våra fiender, och strida emot oss, och draga utu landet.
11 And so he made maistris of werkis souereyns to hem, that thei schulden turmente hem with chargis. And thei maden citees of tabernaclis to Farao, Fiton, and Ramesses.
Och han satte öfver dem arbetsfogdar, som dem betvinga skulle med träldom; ty man byggde Pharao de städer Pithom och Raamses till skatthus.
12 And bi hou myche thei oppressiden hem, bi so myche thei weren multiplied, and encreessiden more.
Men ju mer de betungade folket, ju mer de förökades och förvidgade sig; derföre voro de Israels barnom hätske.
13 And Egipcians hatiden the sones of Israel, and turmentiden, and scorneden hem;
Och de Egyptier tvingade Israels barn med obarmhertighet till att träla;
14 and brouyten her lijf to bitternesse bi hard werkis of cley and to tijl stoon, and bi al seruage, bi which thei weren oppressid in the werkis of erthe.
Och gjorde deras lefverne bittert, med svårt arbete på ler och tegel, och med allahanda släpande på markene, och med allahanda arbete, som de kunde dem pålägga med obarmhertighet.
15 Forsothe the kyng of Egipt seide to the mydwyues of Ebrews, of whiche oon was clepid Sefora, the tother Fua;
Och Konungen i Egypten sade till jordgummorna för de Ebreiska qvinnor; den ena het Siphra, och den andra Pua:
16 and he commaundide to hem, Whanne ye schulen do the office of medewyues to Ebrew wymmen, and the tyme of childberyng schal come, if it is a knaue child, sle ye him; if it is a womman, kepe ye.
När I hjelpen de Ebreiska qvinnor, och de skola föda; är det mankön, så dräper det; är det qvinnkön, så låter det lefva.
17 Forsothe the medewyues dredden God, and diden not bi the comaundement of the kyng of Egipt, but kepten knaue children.
Men jordgummorna fruktade Gud, och gjorde ej som Konungen i Egypten sade dem; utan läto barnen lefva.
18 To whiche clepid to hym the kyng seide, What is this thing which ye wolden do, that ye wolden kepe the children?
Då kallade Konungen i Egypten jordgummorna, och sade till dem: Hvarföre gören I det, att I låten lefva barnen?
19 Whiche answeriden, Ebrew wymmen ben not as the wymmen of Egipt, for thei han kunnyng of the craft of medewijf, and childen bifore that we comen to hem.
Jordgummorna svarade Pharao: De Ebreiska qvinnor äro ej som de Egyptiska; förty de äro hårda qvinnor; förr än jordgumman kommer till dem, hafva de födt.
20 Therfor God dide wel to medewyues; and the puple encreesside, and was coumfortid greetli.
Derföre gjorde Gud väl emot jordgummorna; och folket förökades, och vardt ganska mycket.
21 And for the mydewyues dredden God, he bildide `housis to hem.
Och efter jordgummorna fruktade Gud, byggde han dem hus.
22 Therfor Farao comaundide al his puple, and seide, What euer thing of male kynde is borun to Ebrewis, `caste ye into the flood; what euer thing of wymmen kynde, kepe ye.
Då böd Pharao allo sino folke, och sade: Allt det mankön, som födt varder, kaster i älfvena, och allt qvinnkön låter lefva.