< Ecclesiastes 10 >

1 Flies `that dien, leesen the swetnesse of oynement. Litil foli at a tyme is preciousere than wisdom and glorie.
Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.
2 The herte of a wijs man is in his riyt side; and the herte of a fool is in his left side.
Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.
3 But also a fool goynge in the weie, whanne he is vnwijs, gessith alle men foolis.
Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.
4 If the spirit of hym, that hath power, stieth on thee, forsake thou not thi place; for heeling schal make gretteste synnes to ceesse.
Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.
5 An yuel is, which Y siy vndur the sunne, and goith out as bi errour fro the face of the prince; a fool set in hiy dignyte,
Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:
6 and riche men sitte bynethe.
att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.
7 I siy seruauntis on horsis, and princes as seruauntis goynge on the erthe.
Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.
8 He that diggith a diche, schal falle in to it; and an eddre schal bite hym, that distrieth an hegge.
Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.
9 He that berith ouer stoonys, schal be turmentid in tho; and he that kittith trees, schal be woundid of tho.
Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.
10 If yrun is foldid ayen, and this is not as bifore, but is maad blunt, it schal be maad scharp with myche trauel; and wisdom schal sue aftir bisynesse.
Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.
11 If a serpent bitith, it bitith in silence; he that bacbitith priueli, hath no thing lesse than it.
Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.
12 The wordis of the mouth of a wijs man is grace; and the lippis of an vnwijs man schulen caste hym doun.
Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.
13 The bigynnyng of hise wordis is foli; and the laste thing of his mouth is the worste errour.
Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.
14 A fool multiplieth wordis; a man noot, what was bifore hym, and who mai schewe to hym that, that schal come aftir hym?
Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?
15 The trauel of foolis shal turment hem, that kunnen not go in to the citee.
Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.
16 Lond, wo to thee, whos kyng is a child, and whose princes eten eerli.
Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!
17 Blessid is the lond, whos kyng is noble; and whose princis eten in her tyme, to susteyne the kynde, and not to waste.
Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!
18 The hiynesse of housis schal be maad low in slouthis; and the hous schal droppe in the feblenesse of hondis.
Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.
19 In leiyyng thei disposen breed and wyn, that thei drynkynge ete largeli; and alle thingis obeien to monei.
Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.
20 In thi thouyt bacbite thou not the kyng, and in the priuete of thi bed, curse thou not a riche man; for the briddis of heuene schulen bere thi vois, and he that hath pennys, schal telle the sentence.
Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.

< Ecclesiastes 10 >