Daniel 7
1 In the firste yeer of Balthasar, kyng of Babiloyne, Danyel siy a sweuene. Forsothe he wroot the visioun of his hed in his bed, and the dreem, and comprehendide in schort word; and he touchide schortli the sentence,
Uti första årena Belsazars, Konungens i Babel, hade Daniel en dröm och syn på sin säng; och han skref den samma drömmen, och författade honom alltså:
2 and seide, Y siy in my visioun in niyt, and lo! foure wyndis of heuene fouyten in the myddis of the greet see.
Jag, Daniel, såg en syn om nattene, och si, de fyra väder under himmelen stormade emot hvartannat på stora hafvena.
3 And foure grete beestis dyuerse bitwixe hem silf stieden fro the see.
Och fyra stor djur stego upp utu hafvet, ju det ena annorlunda än det andra;
4 The firste beeste was as a lionesse, and hadde wyngis of an egle. Y bihelde til the wyngis therof weren pullid awei, and it was takun awei fro erthe, and it stood as a man on the feet, and the herte therof was youun to it.
Det första såsom ett lejon, och hade vingar såsom en örn; jag såg till, intilldess att vingarne vordo thy afryckte, och det vardt tagit bort af jordene, och det stod på sina fötter såsom en menniska; och thy vardt ett menniskligit hjerta gifvet.
5 And lo! another beeste, lijk a bere in parti, stood, and thre ordris weren in the mouth therof, and thre princes in the teeth therof. And thus thei seiden to it, Rise thou, ete thou ful many fleischis.
Och si, det andra djuret dernäst var likt enom björn, och stod på den ena sidone, och hade i sinom mun, ibland sina tänder, tre stora långa tänder; och man sade till det: Statt upp, och ät mycket kött.
6 Aftir these thingis Y bihelde, and lo! anothir beeste as a pard, and it hadde on it silf foure wyngis of a brid, and foure heedis weren in the beeste, and power was youun to it.
Efter detta såg jag, och si, ett annat djur, likt enom parde, det hade fyra vingar, såsom en fogel, på sin rygg; och det samma djuret hade fyra hufvud, och thy vardt magt gifven.
7 Aftir these thingis Y bihelde in the visioun of niyt, and lo! the fourthe beeste, ferdful, and wondirful, and ful strong. It hadde grete irun teeth, and it ete, and made lesse, and defoulide with hise feet othere thingis; forsothe it was vnlijk othere beestis, which Y hadde seyn bifore it, and it hadde ten hornes.
Efter detta såg jag i denna synene om nattena, och si, det fjerde djuret var grufveligit och förskräckligit, och mägta starkt, och hade stora jerntänder; åt omkring sig, och förkrossade, och hvad qvart var, trampade det med sina fötter. Det var ock mycket annars än de förra, och hade tio horn.
8 Y bihelde the hornes, and lo! an other litil horn cam forth of the myddis of tho, and thre of the firste hornes weren drawun out fro the face therof; and lo! iyen as iyen of a man weren in this horn, and a mouth spekynge grete thingis.
Då jag nu skådade hornen, si, då gick der ut ibland dem ett annat litet horn, för hvilko de tre främsta hornen afstött vordo; och si, det samma hornet hade ögon såsom menniskoögon, och en mun, den stor ting talade.
9 Y bihelde, til that trones weren set, and the elde of daies sat; his cloth was whijt as snow, and the heeris of his heed weren as cleene wolle, his trone was as flawmes of fier, hise wheelis weren fier kyndlid.
Sådant såg jag, tilldess stolar framsatte vordo, och den gamle satte sig, hvilkens kläde var snöhvitt, och håret på hans hufvud såsom ren ull; hans stol var alltsammans eldslåge, och hans hjul brunno af eld.
10 A flood of fier and rennynge faste yede out fro his face, a thousynde thousynde mynistriden to hym, and ten sithis a thousynde sithis an hundrid thousynde stoden niy hym; the dom sat, and bookis weren opened.
Och af honom utgick en lång eldstrimma: Tusende sinom tusend tjente honom, och tio sinom hundrade tusend stodo för honom. Domen vardt hållen, och böckerna vordo upplåtna.
11 Y bihelde for the vois of grete wordis whiche thilke horn spak; and Y siy that the beeste was slayn, and his bodi was perischid, and was youun to be brent in fier.
Jag såg till, för de stora ords skull, som det hornet talade; jag såg till, intilldess djuret dräpit vardt, och dess kropp förgicks, och i eld kastad vardt;
12 And Y siy that the power of othere beestis was takun awei, and the tymes of lijf weren ordeyned to hem, til to tyme and tyme.
Och de andra djurs välde också ute var; ty dem var en tid och stund bestämd, huru länge hvartdera vara skulle.
13 Therfor Y bihelde in the visyoun of niyt, and lo! as a sone of man cam with the cloudis of heuene; and he cam fulli til to the elde of daies, and in the siyt of hym thei offriden hym.
Jag såg i denna synene om nattene; och si, en kom i himmelens sky, såsom ens menniskos Son, allt intill den gamla, och han vardt framhafd för honom.
14 And he yaf to hym power, and onour, and rewme, and alle the puplis, lynagis, and langagis schulen serue hym; his power is euerlastynge power, that schal not be takun awei, and his rewme, that schal not be corrupt.
Honom gaf han våld, äro och rike, att all land, och folk, och tungomål, skulle tjena honom: Hans välde är evigt, det icke förgås, och hans rike hafver ingen ända.
15 My spirit hadde orrour, ether hidousnesse; Y, Danyel, was aferd in these thingis, and the siytis of myn heed disturbliden me.
Jag, Daniel, förskräckte mig derföre, och sådana syn förfärade mig.
16 Y neiyede to oon of the stonderis niy, and Y axide of hym the treuthe of alle these thingis. And he seide to me the interpretyng of wordis, and he tauyte me.
Och jag gick till en af dem som der stodo, och bad honom, att han skulle gifva mig en viss undervisning om allt detta; och han talade med mig, och tedde mig hvad det betydde:
17 These foure grete beestis ben foure rewmes, that schulen rise of erthe.
Dessa fyra stora djur äro fyra rike, som på jordena komma skola;
18 Forsothe hooli men schulen take the rewme of hiyeste God, and thei schulen holde the rewme, til in to the world, and `til in to the world of worldis.
Men dens Högstas helige skola intaga riket och skola besitta det i evig tid.
19 Aftir these thingis Y wolde lerne diligentli of the fourthe beeste, that was greetli vnlijk fro alle, and was ful ferdful, the teeth and nailis therof weren of irun; it eet, and made lesse, and defoulide with hise feet othere thingis.
Sedan hade jag gerna vetat en viss undervisning om det fjerde djuret, hvilket platt annars var, än all de andra, ganska grufveligit; det jerntänder och kopparklor hade, det omkring sig åt, och förkrossade, och det qvart var med sina fötter trampade;
20 And of ten hornes whiche it hadde in the heed, and of the tother horn, that cam forth, bifore which thre hornes fellen doun, and of that horn that hadde iyen, and a mouth spekynge grete thingis, and was grettere than othere;
Och om de tio horn på dess hufvud, och om det andra som uppväxte, för hvilko tre afföllo; och om det samma hornet som ögon hade, och en mun, som stor ting talade, och större var än de der bredvid voro.
21 I bihelde, and lo! thilke horn made batel ayens hooli men, and hadde maistrie of hem,
Och jag såg det samma hornet strida emot de heliga, och det behöll segren emot dem;
22 til the elde of daies cam, and hiy God yaf doom to hooli men; and lo! tyme cam, and hooli men goten rewme.
Tilldess den gamle kom, och höll dom för dens Högstas heligom, och tiden kom, att de helige intogo riket.
23 And he seide thus, The fourthe beeste schal be the fourthe rewme in erthe, that schal be more than alle rewmes, and it schal deuoure al erthe, and it schal defoule, and make lesse that erthe.
Han sade alltså: Det fjerde djuret skall vara det fjerde riket på jordene, hvilket mägtigare skall vara än all rike; det skall uppäta, förtrampa och förkrossa all land.
24 Forsothe ten hornes schulen be ten kyngis of that rewme; and another kyng schal rise after hem, and he schal be miytiere than the formere, and he schal make low thre kyngis.
De tio horn betyda tio Konungar, som i de rikena uppkomma skola; efter dem skall en annan uppkomma, han skall vara mägtigare än någor af de förra, och skall undertrycka tre Konungar.
25 And he schal speke wordis ayens the hiy God, and he schal defoule the seyntis of the hiyeste; and he schal gesse, that he mai chaunge tymes and lawis; and thei schulen be youun in to his hondis, til to tyme, and times, and the half of tyme.
Han skall försmäda den Högsta, och för störa dens Högstas heliga; och skall taga sig före att förvandla tider och lag; men de skola varda gifne uti hans hand i en tid, och några tider, och en half tid.
26 And doom schal sitte, that the power be takun awei, and be al to-brokun, and perische til in to the ende.
Derefter skall domen hållen varda; så skall då hans välde borttaget varda, så att han skall i grund förderfvad och förgjord varda.
27 Sotheli that the rewme, and power, and the greetnesse of rewme, which is vndur ech heuene, be youun to the puple of the seintis of the hiyeste, whos rewme is euerlastynge rewme, and alle kingis schulen serue, and obeie to hym.
Men riket, magten och väldet under hela himmelen skall varda gifvit dens Högstas heligo folke, hvilkes rike evigt är; och allt välde skall tjena honom, och lyda honom.
28 Hidur to is the ende of the word. Y, Danyel, was disturblid myche in my thouytis, and my face was chaungid in me; forsothe Y kepte the word in myn herte.
Det var änden på talet. Men jag, Daniel, vardt svårliga bedröfvad i mina tankar, och mitt ansigte förvandlade sig uppå mig; dock behöll jag talet i mitt hjerta.
