2 Samuel 22
1 Forsothe Dauid spak to the Lord the wordis of this song, in the dai in which the Lord delyuerede hym fro the hond of alle hise enemyes, and fro the hond of Saul.
Och David talade för Herranom denna visones ord, den tid då Herren hade hulpit honom ifrån alla hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand;
2 And Dauid seide, The Lord is my stoon, and my strengthe, and my sauyour;
Och sade: Herren är min klippa, och min borg, och min Frälsare.
3 my God, my stronge, I schal hope in to hym; my scheeld, and the horn of myn helthe, `my reisere, and my refuyt; my sauyour, thou schalt delyuere me fro wickidnesse.
Gud är min tröst, på honom vill jag trösta; min sköld och mine helsos horn; mitt beskärm, och min tillflykt, min Frälsare, du som mig hjelper ifrån orätt.
4 Y schal inwardly clepe the Lord worthi to be preisid; and Y schal be saaf fro myn enemyes.
Jag vill lofva och åkalla Herran, så blifver jag ifrå mina fiendar förlossad.
5 For the sorewis of deeth cumpasside me; the strondis of Belial maden me aferd.
Ty dödsens förderf hade omhvärft mig; och Belials bäcker hade förskräckt mig.
Helvetes band omhvärfde mig; och dödsens snaror öfverföllo mig. (Sheol h7585)
7 In tribulacioun Y schal clepe, `that is, Y clepide thee, Lord, and Y schal crie to my God; and he herd fro his holi temple my vois, and my crye schal come to hise eeris.
När jag bedröfvad är, vill jag åkalla Herran, och ropa till min Gud, så hörer han mina röst utaf sitt tempel; och mitt rop kommer för honom i hans öron.
8 The erthe was mouyd, and tremblide; the foundementis of hillis weren smytun and schakun togidere, for the Lord was wrooth to hem.
Jorden bäfvade och skalf; himmelens grundvalar hafva sig rört, och gifvit sig, då han var vred.
9 Smoke stiede fro hise nosethirlis, and fier of his mouth schal deuoure; colis weren kyndlid of it.
Rök gick upp utaf hans näso, och förtärande eld utaf hans mun; så att det ljungade deraf.
10 And he bowide heuenes, and cam doun; and myist vndur hise feet.
Himmelen böjde han, och steg neder; och mörker var under hans fötter.
11 And he stiede on cherubyn, and fliy; and he slood on the pennys of wynd.
Och han steg på Cherub, och flög, och syntes på vädrens vingar.
12 He puttide derknessis hidyng place in his cumpas, and riddlide watris fro the cloudis of heuenes;
Hans tjäll kringom honom var mörker, och svart tjockt moln.
13 for briytnesse in his siyt colis of fier weren kyndelid.
Af skenet för honom brann det med ljungande.
14 The Lord schal thundur fro heuene; and hiy God schal yyue his vois.
Herren dundrade af himmelen; och den Högste lät utgå sitt dunder.
15 He sente hise arowis, and scateride hem; he sente leitis, and wastide hem.
Han sköt sina pilar, och förströdde dem; han lät ljunga, och förskräckte dem.
16 And the schedyngis out of the see apperiden, and the foundementis of the world weren schewid; fro the blamyng of the Lord, fro the brething of the spirit of his strong veniaunce.
Då såg man vattnet uppvälla; och jordenes grund vardt blottad genom Herrans straff, och genom hans näsos anda och blåst.
17 He sente fro heuene, and took me; and drow me out of manye watris.
Han sände utaf höjdene, och hemtade mig, och drog mig utu stor vatten.
18 He delyuerede me fro my myytiest enemy, and fro hem that hatiden me; for thei weren strongere than Y.
Han frälste mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
19 Thei camen bifore me in the dai of my turmentyng; and the Lord was maad my stidfastnesse.
De mig öfverföllo i mine olyckos tid; och Herren är min tröst vorden.
20 And he ledde me out in to largenesse, and he delyuerede me; for Y pleside hym.
Han hafver utfört mig på rymdena. Han tog mig ut; förty han hade lust till mig.
21 The Lord schal yelde to me vp my riytfulnesse; and he schal yelde to me vp, `ethir aftir, the clennesse of myn hondis.
Herren gör väl vid mig efter mina rättfärdighet; han betalar mig efter mina händers renhet.
22 For Y kepte the weies of the Lord; and Y dide not wickidli fro my God.
Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig vorden emot min Gud.
23 For alle hise domes weren in my siyt; and Y dide not awei fro me hise heestis.
Förty alla hans rätter hafver jag för ögon; och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
24 And Y schal be perfit with hym; and Y schal kepe me fro my wickidnesse.
Men jag är utan vank för honom, och bevarar mig för synd.
25 And the Lord schal restore to me vpe my riytfulnesse; and vp the clennesse of myn hondis in the siyt of hise iyen.
Derföre vedergäller mig Herren efter min rättfärdighet; efter min renhet för hans ögon.
26 With the hooli thou schalt be hooli, and with the stronge, `that is, to suffre aduersitees pacientli, thou schalt be perfit;
Med de heliga äst du helig; med de fromma äst du from.
27 and with a chosun man `to blis thou schalt be chosun, and with a weiward man thou schalt be maad weiward, `that is, in yeldynge iustli peyne to hym vpe his weiwardnesse.
Med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
28 And thou schalt make saaf a pore puple; and with thin iyen thou schalt make lowe hem that ben hiye.
Ty du hjelper det elända folk; och med din ögon förnedrar du de höga.
29 For thou, Lord, art my lanterne, and thou, Lord, schalt liytne my derknessis.
Ty du, Herre, äst min lykta; Herren upplyser mitt mörker.
30 For Y gird, `that is, maad redi to batel, schal renne in thee, `that is, in thi vertu; and in my God Y schal `scippe ouer the wal.
Förty med dig kan jag nederslå krigsfolk; och genom min Gud springa öfver muren.
31 `God his weie is `with out wem; the speche of the Lord is examynyd bi fier, `that is, is pure and clene as metal preuyd in the furneys; he is a scheeld of alle men hopynge in hym.
Guds vägar äro utan brist; Herrans tal är genomluttradt; han är en sköld allom dem som hoppas till honom.
32 For who is God, outakun the Lord; and who is strong, outakun oure God?
Ty hvilken är en Gud, utan Herren? Och hvilken är en tröst, utan vår Gud?
33 God, that hath gird me with strengthe, and hath maad pleyn my perfit weie;
Gud styrker mig med kraft, och visar mig en väg utan brist.
34 and he made euene my feet with hertis, and settide me on myn hiye thingis;
Han gör mina fötter lika som hjortars; och sätter mig uppå mina höjder.
35 and he tauyte myn hondis to batel, and made myn armes as a brasun bouwe.
Han lärer mina händer strida, och drifver mina armars kopparbåga.
36 Thou hast youe to me the sheeld of thin heelthe; and my myldenesse multipliede me.
Och du gifver mig dine helsos sköld; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
37 Thou schalt alarge my steppis vndur me; and myn heelis schulen not faile.
Du gör rum för mig till att gå, att mina fötter icke slinta.
38 Y schal pursue myn enemyes, and Y schal al to-breke hem; and Y schal not turne ayen, til Y waste hem.
Jag vill jaga efter mina fiendar, och förgöra dem; och vill icke omvända, tilldess jag gör en ända med dem.
39 Y schal waste hem, and Y schal breke, that thei rise not; thei schulen falle vndur my feet.
Jag vill förgöra dem, och nederslå dem, och de skola icke stå mig emot; de måste falla under mina fötter.
40 Thou hast gird me with strengthe to batel; thou hast bowid vnder me hem that ayenstoden me.
Du kan omgjorda mig med kraft till strid; du kan kasta dem under mig, som sätta sig upp emot mig.
41 Thou hast youe myn enemyes abac to me, men hatynge me; and Y schal distrie hem.
Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra dem som mig hata.
42 Thei schulen crye, `that is, to ydols ether to mennus help, and noon schal be that schal saue; `thei schulen crie to the Lord, and he schal not here hem.
De ropa, men der är ingen hjelpare; till Herran, men han svarar dem intet.
43 Y schal do awei hem as the dust of erthe; Y schal `powne hem, and Y schal do awei as the clei of stretis.
Jag skall sönderstöta dem såsom stoft på jordene; såsom träck uppå gatone skall jag göra dem till mull, och förströ dem.
44 Thou schalt saue me fro ayenseiyngis of my puple; thou schalt kepe me in to the heed of folkis; the puple, whom Y knowe not, schal serue me.
Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket; och bevarar mig till ett hufvud öfver Hedningarna. Det folk, som jag intet kände, skall tjena mig.
45 Alien sones schulen ayenstonde me; bi heryng of eere thei schulen obeie to me.
De främmande barn försaka mig; men desse lyda mig med hörsam öron.
46 Alien sones fletiden awei; and thei schulen be drawun togidere in her angwischis.
De främmande barn äro försmäktade, och brytas i sina bojor.
47 The Lord lyueth, and my God is blessid; and the stronge God of myn helthe schal be enhaunsid.
Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och varde upphöjd Gud, mine helsos tröst.
48 God, that yyuest veniauncis to me; and hast cast doun puplis vndur me.
Gud, som gifver mig hämnden, och kastar folk under mig;
49 Which ledist me out fro myn enemyes, and reisist me fro men ayenstondinge me; thou schalt deliuere me fro the wickid man.
Han förer mig ut ifrå mina fiendar, och ifrå dem, som sätta sig emot mig, upphöjer du mig; och ifrå vrångvisa män frälsar du mig.
50 Therfor, Lord, Y schal knowleche to thee in hethene men; and Y schal synge to thi name.
Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och dino Namne lofsjunga;
51 And he magnyfieth the helthis of his kyng; and doith mercyes to his crist Dauid, and to his seed til in to withouten ende.
Den der stor salighet bevisar sinom Konung; och gör väl med David sinom smorda, och med hans säd i evig tid.
