Mark 4
1 And He began to teach again by the sea-side, and there was gathered unto Him a great multitude; so that He went into a ship, and sat on board, and all the people were by the sea, upon the shore.
Och han begynte åter undervisa vid sjön. Och där församlade sig en stor hop folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den ute på sjön, under det att allt folket stod på land utmed sjön.
2 And He taught them many things by similitudes, and said to them in his instruction,
Och han undervisade dem mycket i liknelser och sade till dem i sin undervisning:
3 hearken, Behold a sower went out to sow:
"Hören! En såningsman gick ut för att så.
4 and in sowing, some fell by the way-side, and the birds came and ate it up:
Då hände sig, när han sådde, att somt föll vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.
5 and some fell on stony ground, where it had not much earth, and it sprang up immediately, because it had not depth of earth;
Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;
6 but when the sun rose, it was burnt up, and withered because it had no root:
men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.
7 and some fell among thorns, and the thorns grew up and choked it, and it yielded no fruit:
Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det, så att det icke gav någon frukt.
8 and other fell on good ground, and yielded fruit springing up and increasing; and produced some thirty, and some sixty, and some an hundred-fold.
Men somt föll i god jord, och det sköt upp och växte och gav frukt och bar trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt."
9 And He said unto them, He that hath ears to hear, let him hear.
Och han tillade: "Den som har öron till att höra, han höre."
10 And when He was apart from the multitude, those that were about Him with the twelve asked Him concerning the parable.
När han sedan hade dragit sig undan ifrån folket, frågade honom de tolv, och med dem de andra som följde honom, om liknelserna.
11 And he said unto them, To you it is granted to know the mystery of the kingdom of God; but unto them that are without all things are delivered in parables:
Då sade han till dem: "Åt eder är Guds rikes hemlighet given, men åt dem som stå utanför meddelas alltsammans i liknelser,
12 that in seeing they may see and not perceive, and in hearing they may hear and not understand, least they should be converted, and their sins be forgiven them.
för att de 'med seende ögon skola se, och dock intet förnimma, och med hörande öron höra, och dock intet förstå, så att de icke omvända sig och undfå förlåtelse'."
13 Then saith He unto them, Do ye not understand this parable? how then will ye understand all my other parables.
Sedan sade han till dem: "Förstån I icke denna liknelse, huru skolen I då kunna fatta alla de andra liknelserna? --
14 The sower is he that soweth the word. And these are they by the way-side:
Vad såningsmannen sår är ordet.
15 where the word is sown; but when they have heard it, Satan cometh immediately, and taketh away the word that was sown in their hearts.
Och att säden såddes vid vägen, det är sagt om dem i vilka ordet väl bliver sått, men när de hava hört det, kommer strax Satan ock tager bort ordet som såddes i dem.
16 And in like manner, they that are sown as on stony grounds are such, as when they hear the word,
Sammalunda förhåller det sig med det som sås på stengrunden: det är sagt om dem, som när de få höra ordet, väl strax taga emot det med glädje,
17 immediately receive it with joy, but have no root in themselves, and so continue but for a short season: and then, when affliction cometh, or persecution on account of the word, they are as soon offended.
men icke hava någon rot i sig, utan bliva beståndande allenast till en tid; när sedan bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då komma de strax på fall.
18 And those that are sown as among thorns, are these: such as hear the word indeed,
Annorlunda förhåller det sig med det som sås bland törnena: det är sagt om dem som väl höra ordet,
19 but the cares of this world, and the deceitfulness of riches, and inordinate desires after other things entering in choke the word, and so it becometh unfruitful. (aiōn g165)
men låta tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse, och begärelser efter andra ting, komma därin och förkväva ordet, så att det bliver utan frukt. (aiōn g165)
20 And these are they who are like seed sown on good ground: such as hear the word, and receive it; and bring forth fruit, some thirty-fold, and some sixty, and some an hundred.
Men att det såddes i den goda jorden, det är sagt om dem som både höra ordet och taga emot det, och som bära frukt, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt."
21 And He said unto them, Is a candle brought to be put under a bushel, or a bed, and not to be set on a candlestick?
Och han sade till dem: "Icke tager man väl fram ett ljus, för att det skall sättas under skäppan eller under bänken; man gör det ju, för att det skall sättas på ljusstaken.
22 for there is nothing hidden, which may not be revealed; nor was there any thing concealed, but in order to become manifest.
Ty intet är fördolt, utom för att det skall bliva uppenbarat; ej heller har något blivit undangömt, utom för att det skall komma i dagen.
23 If any one hath ears to hear, let him hear.
Om någon har öron till att höra, så höre han."
24 And mind what ye hear: for with what measure ye mete, it shall be measured to you; and more shall be imparted to you that are observant:
Och han sade till dem: "Akten på vad I hören. Med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder, och ännu mer skall bliva eder tilldelat.
25 for whosoever hath, to him more shall be given; and he that hath not, even what he hath, or seemeth to have, shall be taken from him.
Ty den som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har."
26 And He said, The kingdom of God is as if a man should cast seed into the ground,
Och han sade: "Så är det med Guds rike, som när en man sår säd i jorden;
27 and sleep, and rise night and day, and the seed should spring up, and increase; he knows not how.
och han sover, och han vaknar, och nätter och dagar gå, och säden skjuter upp och växer i höjden, han vet själv icke huru.
28 For the earth produces fruit of itself, first the blade, then the ear, then the full corn in the ear:
Av sig själv bär jorden frukt, först strå och sedan ax, och omsider finnes fullbildat vete i axet.
29 but when the fruit is ripe, he immediately puts in the sickle, because the harvest is come.
När så frukten är mogen, låter han strax lien gå, ty skördetiden är då inne."
30 And He said, To what shall we compare the kingdom of God, or by what similitude shall we represent it?
Och han sade: "Vad skola vi likna Guds rike vid, eller med vilken liknelse skola vi framställa det?
31 It is like to a grain of mustard-seed, which when it is sown in the ground, is one of the lest of all the seeds on the earth:
Det är såsom ett senapskorn, som när det lägges ned i jorden, är minst av alla frön på jorden;
32 but after it is sown, it grows up, and becomes greater than all herbs, and produces large branches, so that the birds of the air may lodge under it's shadow.
men sedan det är nedlagt, skjuter det upp och bliver störst bland alla kryddväxter och får så stora grenar, att himmelens fåglar kunna bygga sina nästen i dess skugga."
33 And in many such parables spake He the word to them, as they had ability to hear it: but spake not to them without a parable.
I många sådana liknelser förkunnade han ordet för dem, efter deras förmåga att fatta det;
34 And He explained all to his disciples in private.
och utan liknelse talade han icke till dem. Men för sina lärjungar uttydde han allt, när de voro allena.
35 And the same day, in the evening, He saith to them, Let us go over to the other side.
Samma dag, om aftonen, sade han till dem: "Låt oss fara över till andra stranden."
36 So they dismissed the multitude, and took Him as He was in the ship. But there were other small vessels likewise with Him.
Så läto de folket gå och togo honom med i båten, där han redan förut var; och jämväl andra båtar följde med honom.
37 And there arose a great storm of wind, and the waves beat into the ship, so that it was now almost full.
Då kom en häftig stormvind, och vågorna slogo in i båten, så att båten redan begynte fyllas.
38 And He was in the stern asleep on a pillow: and they awake Him, and say unto Him, Master, art thou under no concern that we are perishing?
Men han själv låg i bakstammen och sov, lutad mot huvudgärden. Då väckte de honom och sade till honom: "Mästare, frågar du icke efter att vi förgås?"
39 And He rose and rebuked the wind, and said unto the sea, Peace, be still; and the wind ceased, and there was a great calm.
När han så hade vaknat, näpste han vinden och sade till sjön: "Tig, var stilla." Och vinden lade sig, och det blev alldeles lugnt.
40 And He said unto them, Why are ye so fearful? how! have ye no faith?
Därefter sade han till dem: "Varför rädens I? Haven I ännu ingen tro?"
41 And they were exceedingly afraid, and said to one another, Who is this? that even the wind and the sea obey Him?
Och de hade blivit mycket häpna och sade till varandra: "Vem är då denne, eftersom både vinden och sjön äro honom lydiga?"
