John 4
1 Therefore when the Lord knew, the pharisees had heard that Jesus made and baptized more disciples than John,
Men Herren fick nu veta att fariséerna hade hört hurusom Jesus vann flera lärjungar och döpte flera än Johannes;
2 (though Jesus Himself did not baptize, but his disciples, )
dock var det icke Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar.
3 He left Judea, and departed again into Galilee.
Då lämnade han Judeen och begav sig åter till Galileen.
4 And as He must pass through the country of Samaria, He came to a Samaritan city called Sichar,
Därvid måste han taga vägen genom Samarien.
5 near the piece of ground which Jacob gave to his son Joseph.
Så kom han till en stad i Samarien som hette Sykar, nära det jordstycke som Jakob gav åt sin son Josef.
6 And Jacob's well was there. Now Jesus was tired with his journey, and sat down at the well: and it was about the sixth hour of the day,
Och där var Jakobs brunn. Eftersom nu Jesus var trött av vandringen, satte han sig strax ned vid brunnen. Det var vid den sjätte timmen.
7 when a woman of Samaria coming to draw water, Jesus saith unto her, Give me to drink.
Då kom en samaritisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: "Giv mig att dricka."
8 (For his disciples were gone away to the city to buy food.)
Hans lärjungar hade nämligen gått in i staden för att köpa mat.
9 But the Samaritan saith unto Him, How is it that thou who art a Jew askest drink of me, who am a Samaritan? for the Jews have no friendly intercourse with the Samaritans.
Då sade den samaritiska kvinnan till honom: "Huru kan du, som är jude, bedja mig, som är en samaritisk kvinna, om något att dricka?" Judarna hava nämligen ingen umgängelse med samariterna.
10 Jesus answered and said unto her, If thou knewest the gift of God, and who it is that saith unto thee, Give me to drink; thou wouldst have asked of Him, and He would have given thee living water.
Jesus svarade och sade till henne: "Förstode du Guds gåva, och vem den är som säger till dig: 'Giv mig att dricka', så skulle i stället du hava bett honom, och han skulle då hava givit dig levande vatten."
11 The woman saith unto Him, Sir, thou hast nothing to draw with, and the well is deep: whence then hast thou the living water?
Kvinnan sade till honom: "Herre, du har ju intet att hämta upp vatten med, och brunnen är djup. Varifrån får du då det friska vattnet?"
12 Art thou greater than our father Jacob, who gave us the well, and drank of it himself, and his children, and his cattle?
Icke är du väl förmer än vår fader Jakob, som gav oss brunnen och själv med sina barn och sin boskap drack ur den?"
13 Jesus answered and said unto her, Whosoever drinketh of this water, will thirst again;
Jesus svarade och sade till henne: "Var och en som dricker av detta vatten, han bliver törstig igen;
15 The woman saith unto Him, Sir, give me this water, that I may not thirst, nor come hither to draw.
Kvinnan sade till honom: "Herre, giv mig det vattnet, så att jag icke mer behöver törsta och komma hit för att hämta vatten."
16 Jesus saith unto her, Go call thine husband, and come hither.
Han sade till henne: "Gå och hämta din man, och kom sedan tillbaka."
17 The woman answered, I have no husband. Jesus saith unto her, Thou hast said right, I have no husband:
Kvinnan svarade och sade: "Jag har ingen man." Jesus sade till henne: "Du har rätt i vad du säger, att du icke har någon man."
18 for thou hast had five husbands; and he, whom thou now hast, is not thy husband: this thou hast said true.
Ty fem män har du haft, och den du nu har är icke din man; däri sade du sant.
19 The woman saith unto Him, Sir, I perceive that thou art a prophet.
Då sade kvinnan till honom: "Herre, jag ser att du är en profet.
20 Our fathers worshipped on this mountain, and ye say that in Jerusalem is the place where men ought to worship.
Våra fäder hava tillbett på detta berg, men I sägen att i Jerusalem den plats finnes, där man bör tillbedja."
21 Jesus saith unto her, Woman, believe me, the time is coming, when ye shall worship the Father neither on this mountain nor in Jerusalem.
Jesus sade till henne: "Tro mig, kvinna: den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som I skolen tillbedja Fadern.
22 Ye worship ye know not what; but we worship what we know: for salvation is from the Jews.
I tillbedjen vad I icke kännen, vi tillbedja vad vi känna -- ty frälsningen kommer från judarna --
23 But the time is coming, and now is, when the true worshippers shall worship the Father in spirit and truth: for the Father requireth such worshippers of Him.
men den tid skall komma, ja, den är redan inne, då sanna tillbedjare skola tillbedja Fadern i ande och sanning; ty sådana tillbedjare vill Fadern hava.
24 God is a spirit, and they that worship Him, must worship in spirit and truth.
Gud är ande, och de som tillbedja måste tillbedja i ande och sanning."
25 Then saith the woman unto Him, I know that the Messiah, that is to say the Christ, is coming; and when He comes, He will tell us all things.
Kvinnan sade till honom: "Jag vet att Messias skall komma, han som ock kallas Kristus; när han kommer, skall han förkunna oss allt."
26 Jesus saith unto her, I, who am talking to thee, am He.
Jesus svarade henne: "Jag, som talar med dig, är den du nu nämnde."
27 And upon this came his disciples and wondered that He talked with the woman: (though none of them said, What dost thou seek? or, Why dost thou talk with her?)
I detsamma kommo hans lärjungar; och de förundrade sig över att han talade med en kvinna. Dock frågade ingen vad han ville henne, eller varför han talade med henne.
28 therefore the woman left her water-pot, and went away into the city,
Men kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket:
29 and saith to the people, Come, see a man who hath told me all that ever I did; is not this the Christ?
"Kommen och sen en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Månne icke han är Messias?"
30 They therefore went out of the city, and came to Him.
Då gingo de ut ur staden och kommo till honom.
31 In the mean time his disciples addressed Him, saying, Master, eat.
Under tiden bådo lärjungarna honom och sade: "Rabbi, tag och ät."
32 But He said unto them, I have food to eat, which ye know not of.
Men han svarade dem: "Jag har mat att äta som I icke veten om."
33 Therefore the disciples said one to another, Hath any one brought Him aught to eat?
Då sade lärjungarna till varandra: "Kan väl någon hava burit mat till honom?"
34 Jesus saith unto them, My food is to do the will of Him that sent me, and to finish his work.
Jesus sade till dem: "Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk."
35 Do not ye say, it is yet four months, and then cometh harvest? Behold, lift up your eyes, and see the fields, they are already white for harvest.
I sägen ju att det ännu är fyra månader innan skördetiden kommer. Men se, jag säger eder: Lyften upp edra ögon, och sen på fälten, huru de hava vitnat till skörd.
36 And he that reapeth receiveth wages, and gathereth the fruit together unto life eternal: that both he that soweth and he that reapeth may rejoice together; (aiōnios g166)
Redan nu får den som skördar uppbära sin lön och samla in frukt till evigt liv; så kunna den som sår och den som skördar tillsammans glädja sig. (aiōnios g166)
37 for herein the saying is verified, that one soweth, and another reapeth,
Ty här sannas det ordet, att en är den som sår och en annan den som skördar.
38 in as much as I have sent you to reap that on which ye have not laboured: others have laboured, and ye are entered into their labors.
Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och I haven fått gå in i deras arbete."
39 And many of the Samaritans of that city believed on Him, because of what the woman said, testifying, He told me all that ever I did.
Och många samariter från den staden kommo till tro på honom för kvinnans ords skull, då hon vittnade att han hade sagt henne allt vad hon hade gjort.
40 Therefore when the Samaritans came to Him, they desired Him to stay with them: and He staid there two days.
När sedan samariterna kommo till honom, både de honom att stanna kvar hos dem. Så stannade han där i två dagar.
41 And many more believed on account of his own discourse:
Och långt flera kommo då till tro för hans egna ords skull.
42 and said to the woman, Now we believe, not because of what thou hast spoken; for we ourselves have heard Him, and know that this is indeed the Christ, the Saviour of the world.
Och de sade till kvinnan: "Nu är det icke mer för dina ords skull som vi tro, ty vi hava nu själva hört honom, och vi veta nu att han i sanning är världens Frälsare."
43 And after two days he departed thence, and went into Cana of Galilee.
Men efter de två dagarna gick han därifrån till Galileen.
44 For Jesus himself had testified that a prophet hath no honor in his own country.
Ty Jesus vittnade själv att en profet icke är aktad i sitt eget fädernesland.
45 And when He was come into Galilee, the Galileans received Him, having seen all that he did in Jerusalem at the feast: for they also went to the feast.
När han nu kom till Galileen, togo galiléerna vänligt emot honom, eftersom de hade sett allt vad han hade gjort i Jerusalem vid högtiden. Också de hade nämligen varit där vid högtiden.
46 Therefore Jesus came again into Cana of Galilee, where He had made the water wine.
Så kom han åter till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. I Kapernaum fanns då en man i konungens tjänst, vilkens son låg sjuk.
47 And there was a certain nobleman, whose son was sick at Capernaum: who, when he heard that Jesus was come out of Judea into Galilee, went to Him, and intreated Him, that he would come down and heal his son; for he was at the point of death.
När han nu hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, begav han sig åstad till honom och bad att han skulle komma ned och bota hans son; ty denne låg för döden.
48 Jesus therefore said unto him, Except ye see signs and wonders ye will not believe.
Då sade Jesus till honom: "Om I icke sen tecken och under, så tron I icke."
49 The nobleman saith unto Him, Lord, come down before my child die.
Mannen sade till honom: "Herre, kom ned, förrän mitt barn dör."
50 Jesus saith unto him, Go, thy son is well. And the man believed what Jesus said unto him, and went his way.
Jesus svarade honom: "Gå, din son får leva." Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom, och gick.
51 And as he was now going down, his servants met him and told him, saying, Thy son is well.
Och medan han ännu var på vägen hem, mötte honom hans tjänare och sade: "Din son kommer att leva."
52 He inquired therefore of them the hour in which he grew better: and they said unto him, Yesterday at the seventh hour the fever left him.
Då frågade han dem vid vilken timme det hade blivit bättre med honom. De svarade honom: "I går vid den sjunde timmen lämnade febern honom."
53 So the father knew that it was in that same hour, in which Jesus said to him, Thy son is well. And he and his whole family believed.
Då märkte fadern att det hade skett just den timme då Jesus sade till honom: "Din son får leva." Och han kom till tro, så ock hela hans hus.
54 This is the second miracle that Jesus wrought, upon coming out of Judea into Galilee.
Detta var nu åter ett tecken, det andra i ordningen som Jesus gjorde, sedan han hade kommit från Judeen till Galileen.
