Matthew 27
1 Now when morning had come, all the chief priests and the elders of the people took counsel against Yeshua to put him to death.
Men om morgonen höllo alle öfverste Presterna, och de äldste i folket, råd emot Jesum, att de måtte dräpa honom.
2 They bound him, led him away, and delivered him up to Pontius Pilate, the governor.
Och ledde honom bundnan, och öfverantvardaden landshöfdinganom Pontio Pilato.
3 Then Judah, who betrayed him, when he saw that Yeshua was condemned, felt remorse, and brought back the thirty pieces of silver to the chief priests and elders,
När Judas, som honom förrådde, såg att han var dömder, ångrade det honom, och bar igen de tretio silfpenningar till de öfversta Presterna, och till de äldsta;
4 saying, “I have sinned in that I betrayed innocent blood.” But they said, “What is that to us? You see to it.”
Och sade: Jag hafver illa gjort, att jag hafver förrådt menlöst blod. Då sade de: Hvad kommer det oss vid? Der må du se dig om.
5 He threw down the pieces of silver in the sanctuary and departed. Then he went away and hanged himself.
Och han kastade silfpenningarna i templet, och gick sin väg; och gick bort, och hängde sig sjelf.
6 The chief priests took the pieces of silver and said, “It’s not lawful to put them into the treasury, since it is the price of blood.”
Men de öfverste Presterna togo silfpenningarna, och sade: Man må icke kasta dem i offerkistona; ty det är blods värd.
7 They took counsel, and bought the potter’s field with them to bury strangers in.
Och när de hade hållit råd, köpte de dermed en krukomakares åker, till främmandes begrafning;
8 Therefore that field has been called “The Field of Blood” to this day.
Af hvilko den platsen heter Blodplats, intill denna dag.
9 Then that which was spoken through Jeremiah the prophet was fulfilled, saying, “They took the thirty pieces of silver, the price of him upon whom a price had been set, whom some of the children of Israel priced,
Då vardt fullkomnadt det som sagdt var genom Jeremias Propheten, som sade: Och de hafva tagit tretio silfpenningar, der den sålde med betalad vardt, hvilken de köpte af Israels barn.
10 and they gave them for the potter’s field, as the Lord commanded me.”
Och de hafva dem gifvit för en krukomakares åker, som Herren mig befallt hade.
11 Now Yeshua stood before the governor; and the governor asked him, saying, “Are you the King of the Jews?” Yeshua said to him, “So you say.”
Och Jesus stod för landshöfdinganom; och landshöfdingen frågade honom, och sade: Äst du Judarnas Konung? Då sade Jesus till honom: Du säger det.
12 When he was accused by the chief priests and elders, he answered nothing.
Och när han anklagades af de öfversta Presterna, och af de äldsta, svarade han intet.
13 Then Pilate said to him, “Don’t you hear how many things they testify against you?”
Då sade Pilatus till honom: Hörer du icke, huru mycket de betyga emot dig?
14 He gave him no answer, not even one word, so that the governor marvelled greatly.
Och han svarade honom icke till ett ord, så att landshöfdingen förundrade sig storliga.
15 Now at the feast the governor was accustomed to release to the multitude one prisoner whom they desired.
Men om högtidsdagen plägade landshöfdingen gifva folkena en fånga lös, hvilken som de begärade.
16 They had then a notable prisoner called Barabbas.
Och hade han på den tid en beryktad fånga, som het Barabbas.
17 When therefore they were gathered together, Pilate said to them, “Whom do you want me to release to you? Barabbas, or Yeshua who is called Messiah?”
Och när de voro församlade, sade Pilatus till dem: Hvilken viljen I att jag skall gifva eder lös, Barabbam, eller Jesum, som kallas Christus?
18 For he knew that because of envy they had delivered him up.
Ty han visste, att de hade öfverantvardat honom för afunds skull.
19 While he was sitting on the judgement seat, his wife sent to him, saying, “Have nothing to do with that righteous man, for I have suffered many things today in a dream because of him.”
Och när han satt på domstolen, sände hans hustru till honom, och lät säga honom: Befatta dig intet med denna rättfärdiga mannen; jag hafver mycket lidit i dag i sömnen för hans skull.
20 Now the chief priests and the elders persuaded the multitudes to ask for Barabbas and destroy Yeshua.
Men de öfverste Presterna, och de äldste, gåfvo folkena in, att de skulle begära Barabbam, och förgöra Jesum.
21 But the governor answered them, “Which of the two do you want me to release to you?” They said, “Barabbas!”
Då svarade landshöfdingen, och sade till dem: Hvilken af dessa två viljen I att jag skall gifva eder lös? De sade: Barabbam.
22 Pilate said to them, “What then shall I do to Yeshua who is called Messiah?” They all said to him, “Let him be crucified!”
Då sade Pilatus till dem: Hvad skall jag då göra af Jesu, som kallas Christus? Sade de till honom alle: Låt korsfästa honom.
23 But the governor said, “Why? What evil has he done?” But they cried out exceedingly, saying, “Let him be crucified!”
Då sade landshöfdingen: Hvad hafver han dock illa gjort? Då skriade de ännu mer, och sade: Låt korsfästa honom.
24 So when Pilate saw that nothing was being gained, but rather that a disturbance was starting, he took water and washed his hands before the multitude, saying, “I am innocent of the blood of this righteous person. You see to it.”
Men när Pilatus såg, att han kunde intet skaffa, utan sorlet blef ju mer, tog han vatten, och tvådde sina händer för folkena, och sade: Oskyldig är jag i denna rättfärdiga mansens blod; I mågen se eder der om.
25 All the people answered, “May his blood be on us and on our children!”
Då svarade allt folket, och sade: Hans blod komme öfver oss, och öfver vår barn.
26 Then he released Barabbas to them, but Yeshua he flogged and delivered to be crucified.
Då gaf han dem Barabbam lös; men Jesum lät han hudflänga, och öfverantvardade honom, att han skulle korsfästas.
27 Then the governor’s soldiers took Yeshua into the Praetorium, and gathered the whole garrison together against him.
Då togo landshöfdingens krigsknektar Jesum till sig, in på Rådhuset, och församlade hela skaran till honom;
28 They stripped him and put a scarlet robe on him.
Och afklädde honom, och klädde på honom en purpurmantel;
29 They braided a crown of thorns and put it on his head, and a reed in his right hand; and they knelt down before him and mocked him, saying, “Hail, King of the Jews!”
Och vredo samman ena törnekrono, och satte på hans hufvud, och fingo honom en rö i sina högra hand, och böjde knä för honom, och begabbade honom, och sade: Hel Judarnas Konung.
30 They spat on him, and took the reed and struck him on the head.
Och de spottade på honom, och togo rön, och slogo dermed hans hufvud.
31 When they had mocked him, they took the robe off him, and put his clothes on him, and led him away to crucify him.
Och när de hade begabbat honom klädde de mantelen af honom, och klädde på honom hans kläder, och ledde honom bort, till att korsfästan.
32 As they came out, they found a man of Cyrene, Simon by name, and they compelled him to go with them, that he might carry his cross.
Och när de gingo ut, funno de en man af Cyrene, som het Simon; honom tvingade de till att han skulle bära hans kors.
33 When they came to a place called “Golgotha”, that is to say, “The place of a skull,”
Och då de kommo till det rummet, som kallas Golgatha, det är, till hufvudskallaplatsen,
34 they gave him sour wine to drink mixed with gall. When he had tasted it, he would not drink.
Gåfvo de honom ättiko dricka, blandad med galla; och när han smakade det, ville han icke drickat.
35 When they had crucified him, they divided his clothing amongst them, casting lots,
Men sedan de hade korsfäst honom, bytte de hans kläder, och kastade lott derom; på det fullbordas skulle det som sagdt var genom Propheten: De hafva bytt min kläder emellan sig, och på min klädnad hafva de kastat lott.
36 and they sat and watched him there.
Och de såto der, och togo vara på honom.
37 They set up over his head the accusation against him written, “THIS IS YESHUA, THE KING OF THE JEWS.”
Och de satte hans sak, skrifven öfver hans hufvud: Denne är Jesus, Judarnas Konung.
38 Then there were two robbers crucified with him, one on his right hand and one on the left.
Och då vordo två röfvare korsfäste med honom, den ene på den högra sidon, och den andre på den venstra.
39 Those who passed by blasphemed him, wagging their heads
Men de, som gingo der fram, hädde honom, och riste sin hufvud;
40 and saying, “You who destroy the temple and build it in three days, save yourself! If you are the Son of God, come down from the cross!”
Och sade: Du, som bryter ned Guds tempel, och bygger det i tre dagar upp, hjelp dig sjelf; äst du Guds Son, så stig ned af korset.
41 Likewise the chief priests also mocking with the scribes, the Pharisees, and the elders, said,
Sammaledes ock de öfverste Presterna, med de Skriftlärda och de äldsta, begabbade honom och sade:
42 “He saved others, but he can’t save himself. If he is the King of Israel, let him come down from the cross now, and we will believe in him.
Andra hafver han hulpit, sig sjelf kan han icke hjelpa; är han Israels Konung, så stige nu ned af korset, och vi vilje tro honom.
43 He trusts in God. Let God deliver him now, if he wants him; for he said, ‘I am the Son of God.’”
Han hafver tröst på Gud; han frälse nu honom, om han är något om honom; ty han hafver sagt: Jag är Guds Son.
44 The robbers also who were crucified with him cast on him the same reproach.
Det samma kastade ock röfvarena honom före, som med honom korsfäste voro.
45 Now from the sixth hour there was darkness over all the land until the ninth hour.
Och ifrå sjette timman vardt ett mörker öfver hela landet, intill nionde timman.
46 About the ninth hour Yeshua cried with a loud voice, saying, “Eli, Eli, lima sabachthani?” That is, “My God, my God, why have you forsaken me?”
Och vid den nionde timman ropade Jesus med höga röst, och sade: Eli, Eli, Lama Sabachthani? det är: Min Gud, min Gud, hvi hafver du öfvergifvit mig?
47 Some of them who stood there, when they heard it, said, “This man is calling Elijah.”
Men någre, som der stodo, när de det hörde, sade de: Han åkallar Elias.
48 Immediately one of them ran and took a sponge, filled it with vinegar, put it on a reed, and gave him a drink.
Och straxt lopp en af dem, och tog en svamp, och fyllde honom med ättiko, och satte den på en rö, och gaf honom dricka.
49 The rest said, “Let him be. Let’s see whether Elijah comes to save him.”
Men de andre sade: Håll, låt se om Elias kommer, och hjelper honom.
50 Yeshua cried again with a loud voice, and yielded up his spirit.
Åter ropade Jesus med höga röst, och gaf upp andan.
51 Behold, the veil of the temple was torn in two from the top to the bottom. The earth quaked and the rocks were split.
Och si, förlåten i templet remnade i tu stycker, ifrån ofvan och ned igenom; och jorden skalf, och hällebergen remnade.
52 The tombs were opened, and many bodies of the holy ones who had fallen asleep were raised;
Och grafvarna öppnades; och mång de heligas lekamen, som sofvit hade, stodo upp;
53 and coming out of the tombs after his resurrection, they entered into the holy city and appeared to many.
Och gingo ut af sina grafvar, efter hans uppståndelse, och kommo i den heliga staden, och uppenbarades mångom.
54 Now the centurion and those who were with him watching Yeshua, when they saw the earthquake and the things that were done, were terrified, saying, “Truly this was the Son of God!”
Men höfvitsmannen, och de som med honom voro, och vaktade på Jesum, när de sågo jordbäfningen, och de ting som skedde, räddes de svårliga, och sade: Visserliga var denne Guds Son.
55 Many women were there watching from afar, who had followed Yeshua from Galilee, serving him.
Och der voro många qvinnor, ståndande långt ifrån, och sågo uppå, de som hade följt Jesum af Galileen, och tjent honom.
56 Amongst them were Miriam Magdalene, Miriam the mother of Jacob and Yosi, and the mother of the sons of Zebedee.
Ibland hvilka var Maria Magdalena, och Maria, Jacobi och Jose moder, och Zebedei söners moder.
57 When evening had come, a rich man from Arimathaea named Joseph, who himself was also Yeshua’s disciple, came.
Men om aftonen kom en rik man af Arimathia, benämnd Joseph, hvilken ock var Jesu Lärjunge.
58 This man went to Pilate and asked for Yeshua’s body. Then Pilate commanded the body to be given up.
Han gick till Pilatum, och beddes Jesu lekamen; då böd Pilatus, att han skulle varda honom gifven.
59 Joseph took the body and wrapped it in a clean linen cloth
Och när Joseph hade tagit lekamen, svepte han honom i ett rent linkläde;
60 and laid it in his own new tomb, which he had cut out in the rock. Then he rolled a large stone against the door of the tomb, and departed.
Och lade honom i sina nya graf, som han uthuggit hade uti ett hälleberg; och välte en stor sten för dörrena åt grafvene, och gick sina färde.
61 Miriam Magdalene was there, and the other Miriam, sitting opposite the tomb.
Då voro der Maria Magdalena, och den andra Maria, sittande emot grafvena.
62 Now on the next day, which was the day after the Preparation Day, the chief priests and the Pharisees were gathered together to Pilate,
Dagen efter tillredelsedagen kommo tillsamman de öfverste Presterna, och de Phariseer, inför Pilatus;
63 saying, “Sir, we remember what that deceiver said while he was still alive: ‘After three days I will rise again.’
Och sade: Herre, oss kommer ihåg, att den förföraren sade, när han än lefde: Efter tre dagar vill jag stå upp.
64 Command therefore that the tomb be made secure until the third day, lest perhaps his disciples come at night and steal him away, and tell the people, ‘He is risen from the dead;’ and the last deception will be worse than the first.”
Bjud fördenskull, att man förvarar grafvena, intill tredje dagen, att hans Lärjungar icke komma, och stjäla honom bort, och säga folkena: Han är uppstånden ifrån de döda; och blifver så den sista villan värre än den första.
65 Pilate said to them, “You have a guard. Go, make it as secure as you can.”
Då sade Pilatus till dem: Der hafven I vaktena; går och förvarer, som I kunnen.
66 So they went with the guard and made the tomb secure, sealing the stone.
Då gingo de bort, och förvarade grafvena med väktare, och beseglade stenen.
