< Psalms 60 >
1 For the Chief Musician. To the tune of “The Lily of the Covenant.” A teaching poem by David, when he fought with Aram Naharaim and with Aram Zobah, and Joab returned, and killed twelve thousand of Edom in the Valley of Salt. God, you have rejected us. You have broken us down. You have been angry. Restore us, again.
För sångmästaren, efter "Vittnesbördets lilja"; en sång, till att inläras; av David, när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man. Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.
2 You have made the land tremble. You have torn it. Mend its fractures, for it quakes.
Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.
3 You have shown your people hard things. You have made us drink the wine that makes us stagger.
Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.
4 You have given a banner to those who fear you, that it may be displayed because of the truth. (Selah)
Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. (Sela)
5 So that your beloved may be delivered, save with your right hand, and answer us.
På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.
6 God has spoken from his sanctuary: “I will triumph. I will divide Shechem, and measure out the valley of Succoth.
Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.
7 Gilead is mine, and Manasseh is mine. Ephraim also is the defense of my head. Judah is my scepter.
Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;
8 Moab is my wash basin. I will throw my sandal on Edom. I shout in triumph over Philistia.”
Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land."
9 Who will bring me into the strong city? Who has led me to Edom?
Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?
10 Haven’t you, God, rejected us? You don’t go out with our armies, God.
Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?
11 Give us help against the adversary, for the help of man is vain.
Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.
12 Through God we will do valiantly, for it is he who will tread down our adversaries.
Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.