Psalms 22
1 For the Chief Musician; set to “The Doe of the Morning.” A Psalm by David. My God, my God, why have you forsaken me? Why are you so far from helping me, and from the words of my groaning?
För sångmästaren, efter "Morgonrodnadens hind"; en psalm av David. Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran.
2 My God, I cry in the daytime, but you don’t answer; in the night season, and am not silent.
Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.
3 But you are holy, you who inhabit the praises of Israel.
Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.
4 Our fathers trusted in you. They trusted, and you delivered them.
På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.
5 They cried to you, and were delivered. They trusted in you, and were not disappointed.
Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam.
6 But I am a worm, and no man; a reproach of men, and despised by the people.
Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.
7 All those who see me mock me. They insult me with their lips. They shake their heads, saying,
Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:
8 “He trusts in the LORD. Let him deliver him. Let him rescue him, since he delights in him.”
"Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom."
9 But you brought me out of the womb. You made me trust while at my mother’s breasts.
Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.
10 I was thrown on you from my mother’s womb. You are my God since my mother bore me.
På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.
11 Don’t be far from me, for trouble is near. For there is no one to help.
Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.
12 Many bulls have surrounded me. Strong bulls of Bashan have encircled me.
Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.
13 They open their mouths wide against me, lions tearing prey and roaring.
Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.
14 I am poured out like water. All my bones are out of joint. My heart is like wax. It is melted within me.
Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.
15 My strength is dried up like a potsherd. My tongue sticks to the roof of my mouth. You have brought me into the dust of death.
Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.
16 For dogs have surrounded me. A company of evildoers have enclosed me. They have pierced my hands and feet.
Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.
17 I can count all of my bones. They look and stare at me.
Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.
18 They divide my garments among them. They cast lots for my clothing.
De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.
19 But don’t be far off, LORD. You are my help. Hurry to help me!
Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.
20 Deliver my soul from the sword, my precious life from the power of the dog.
Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.
21 Save me from the lion’s mouth! Yes, you have rescued me from the horns of the wild oxen.
Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.
22 I will declare your name to my brothers. Among the assembly, I will praise you.
Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:
23 You who fear the LORD, praise him! All you descendants of Jacob, glorify him! Stand in awe of him, all you descendants of Israel!
I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.
24 For he has not despised nor abhorred the affliction of the afflicted, neither has he hidden his face from him; but when he cried to him, he heard.
Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.
25 My praise of you comes in the great assembly. I will pay my vows before those who fear him.
Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.
26 The humble shall eat and be satisfied. They shall praise the LORD who seek after him. Let your hearts live forever.
De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.
27 All the ends of the earth shall remember and turn to the LORD. All the relatives of the nations shall worship before you.
Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.
28 For the kingdom is the LORD’s. He is the ruler over the nations.
Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.
29 All the rich ones of the earth shall eat and worship. All those who go down to the dust shall bow before him, even he who can’t keep his soul alive.
Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.
30 Posterity shall serve him. Future generations shall be told about the Lord.
Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte.
31 They shall come and shall declare his righteousness to a people that shall be born, for he has done it.
Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det.
