Proverbs 5
1 My son, pay attention to my wisdom. Turn your ear to my understanding,
Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
2 that you may maintain discretion, that your lips may preserve knowledge.
så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
3 For the lips of an adulteress drip honey. Her mouth is smoother than oil,
Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
4 but in the end she is as bitter as wormwood, and as sharp as a two-edged sword.
Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg. (Sheol h7585)
6 She gives no thought to the way of life. Her ways are crooked, and she doesn’t know it.
Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
7 Now therefore, my sons, listen to me. Don’t depart from the words of my mouth.
Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
8 Remove your way far from her. Don’t come near the door of her house,
Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
9 lest you give your honor to others, and your years to the cruel one;
Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
10 lest strangers feast on your wealth, and your labors enrich another man’s house.
må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
11 You will groan at your latter end, when your flesh and your body are consumed,
så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
12 and say, “How I have hated instruction, and my heart despised reproof.
och säga: "Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
13 I haven’t obeyed the voice of my teachers, nor turned my ear to those who instructed me!
Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
14 I have come to the brink of utter ruin, among the gathered assembly.”
Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
15 Drink water out of your own cistern, running water out of your own well.
Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
16 Should your springs overflow in the streets, streams of water in the public squares?
Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
17 Let them be for yourself alone, not for strangers with you.
Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
18 Let your spring be blessed. Rejoice in the wife of your youth.
Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
19 A loving doe and a graceful deer— let her breasts satisfy you at all times. Be captivated always with her love.
hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
20 For why should you, my son, be captivated with an adulteress? Why embrace the bosom of another?
Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
21 For the ways of man are before the LORD’s eyes. He examines all his paths.
Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
22 The evil deeds of the wicked ensnare him. The cords of his sin hold him firmly.
Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
23 He will die for lack of instruction. In the greatness of his folly, he will go astray.
Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
