< Luke 23 >
1 The whole company of them rose up and brought him before Pilate.
Och de stodo upp, hela hopen, och förde honom till Pilatus.
2 They began to accuse him, saying, “We found this man perverting the nation, forbidding paying taxes to Caesar, and saying that he himself is Christ, a king.”
Där begynte de anklaga honom och sade: "Vi hava funnit att denne man förleder vårt folk och vill förhindra att man giver kejsaren skatt, och att han säger sig vara Messias, en konung."
3 Pilate asked him, “Are you the King of the Jews?” He answered him, “So you say.”
Då frågade Pilatus honom och sade: Är du judarnas konung?" Han svarade honom och sade: "Du säger det själv."
4 Pilate said to the chief priests and the multitudes, “I find no basis for a charge against this man.”
Men Pilatus sade till översteprästerna och till folket: "Jag finner intet brottsligt hos denne man."
5 But they insisted, saying, “He stirs up the people, teaching throughout all Judea, beginning from Galilee even to this place.”
Då blevo de ännu ivrigare och sade: "Han uppviglar med sin lära folket i hela Judeen, allt ifrån Galileen och ända hit."
6 But when Pilate heard Galilee mentioned, he asked if the man was a Galilean.
När Pilatus hörde detta, frågade han om mannen var från Galileen.
7 When he found out that he was in Herod’s jurisdiction, he sent him to Herod, who was also in Jerusalem during those days.
Och då han fick veta att han var från det land som lydde under Herodes' välde, sände han honom bort till Herodes, som under dessa dalar också var i Jerusalem.
8 Now when Herod saw Jesus, he was exceedingly glad, for he had wanted to see him for a long time, because he had heard many things about him. He hoped to see some miracle done by him.
När Herodes fick se Jesus, blev han mycket glad, ty han hade sedan lång tid velat se honom; han hade nämligen hört talas om honom, och han hoppades nu att få se honom göra något tecken.
9 He questioned him with many words, but he gave no answers.
Men fastän han ställde ganska många frågor på Jesus, svarade denne honom intet.
10 The chief priests and the scribes stood, vehemently accusing him.
Och översteprästerna och de skriftlärde stodo där och anklagade honom häftigt.
11 Herod with his soldiers humiliated him and mocked him. Dressing him in luxurious clothing, they sent him back to Pilate.
Men Herodes och hans krigsfolk bemötte honom med förakt och begabbade honom; och sedan de hade satt på honom en lysande klädnad, sände de honom tillbaka till Pilatus.
12 Herod and Pilate became friends with each other that very day, for before that they were enemies with each other.
Och Herodes och Pilatus blevo den dagen vänner med varandra; Förut hade nämligen dem emellan rått ovänskap.
13 Pilate called together the chief priests, the rulers, and the people,
Sedan kallade Pilatus tillhopa översteprästerna och rådsherrarna och folket
14 and said to them, “You brought this man to me as one that perverts the people, and behold, having examined him before you, I found no basis for a charge against this man concerning those things of which you accuse him.
och sade till dem: "I haven fört till mig denne man och sagt att han förleder folket; och jag har nu i eder närvaro anställt rannsakning med honom, men icke funnit honom skyldig till något av det som I anklagen honom för.
15 Neither has Herod, for I sent you to him, and see, nothing worthy of death has been done by him.
Och ej heller Herodes har funnit honom skyldig; han har ju sänt honom tillbaka till oss. I sen alltså att denne icke har gjort något som förtjänar döden.
16 I will therefore chastise him and release him.”
Därför vill jag giva honom lös, medan jag har tuktat honom."
17 Now he had to release one prisoner to them at the feast.
18 But they all cried out together, saying, “Away with this man! Release to us Barabbas!”—
Då skriade hela hopen och sade: "Hav bort denne, och giv oss Barabbas lös."
19 one who was thrown into prison for a certain revolt in the city, and for murder.
(Denne man hade blivit kastad i fängelse på grund av ett upplopp, som hade ägt rum i staden, och för ett dråps skull.)
20 Then Pilate spoke to them again, wanting to release Jesus,
Åter talade Pilatus till dem, ty han önskade att kunna giva Jesus lös.
21 but they shouted, saying, “Crucify! Crucify him!”
Men de ropade emot honom: "Korsfäst, korsfäst honom!"
22 He said to them the third time, “Why? What evil has this man done? I have found no capital crime in him. I will therefore chastise him and release him.”
Då talade han till dem för tredje gången och frågade: "Vad ont har denne då gjort? Jag har icke funnit honom skyldig till något som förtjänar döden Därför vill jag giva honom lös, sedan jag har tuktat honom."
23 But they were urgent with loud voices, asking that he might be crucified. Their voices and the voices of the chief priests prevailed.
Men de lågo över honom med höga rop och begärde att han skulle låta korsfästa honom; och deras rop blevo honom övermäktiga.
24 Pilate decreed that what they asked for should be done.
Då dömde Pilatus att så skulle ske, som de begärde.
25 He released him who had been thrown into prison for insurrection and murder, for whom they asked, but he delivered Jesus up to their will.
Och han lösgav den man de begärde, den som hade blivit kastad i fängelse för upplopp och dråp; men Jesus utlämnade han, för att med honom skulle ske efter deras vilja.
26 When they led him away, they grabbed one Simon of Cyrene, coming from the country, and laid the cross on him to carry it after Jesus.
När de sedan förde bort honom, fingo de fatt en man, Simon från Cyrene, som kom utifrån marken; på honom lade de korset, för att han skulle bära det efter Jesus.
27 A great multitude of the people followed him, including women who also mourned and lamented him.
Men en stor hop folk följde med honom, bland dem också kvinnor som jämrade sig och gräto över honom.
28 But Jesus, turning to them, said, “Daughters of Jerusalem, don’t weep for me, but weep for yourselves and for your children.
Då vände Jesus sig om till dem och sade: "I Jerusalems döttrar, gråten icke över mig, utan gråten över eder själva och över edra barn.
29 For behold, the days are coming in which they will say, ‘Blessed are the barren, the wombs that never bore, and the breasts that never nursed.’
Ty se, den tid skall komma, då man skall säga: 'Saliga äro de ofruktsamma, de moderliv som icke hava fött barn, och de bröst som icke hava givit di.'
30 Then they will begin to tell the mountains, ‘Fall on us!’ and tell the hills, ‘Cover us.’
Då skall man begynna säga till: bergen: 'Fallen över oss', och till höjderna: 'Skylen oss.'
31 For if they do these things in the green tree, what will be done in the dry?”
Ty om han gör så med det friska trädet, vad skall icke då ske med det torra!"
32 There were also others, two criminals, led with him to be put to death.
Jämväl två andra, två ogärningsmän, fördes ut för att avlivas tillika med honom.
33 When they came to the place that is called “The Skull”, they crucified him there with the criminals, one on the right and the other on the left.
Och när de hade kommit till den plats som kallades "Huvudskallen" korsfäste de honom där, så ock ogärningsmännen, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
34 Jesus said, “Father, forgive them, for they don’t know what they are doing.” Dividing his garments among them, they cast lots.
Men Jesus sade. "Fader, förlåt dem; ty de veta icke vad de göra. Och de delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. --
35 The people stood watching. The rulers with them also scoffed at him, saying, “He saved others. Let him save himself, if this is the Christ of God, his chosen one!”
Men folket stod och såg därpå. Och jämväl rådsherrarna drevo gäck med honom och sade: "Andra har han hjälpt; nu må han hjälpa sig själv, om han är Guds Smorde, den utvalde."
36 The soldiers also mocked him, coming to him and offering him vinegar,
Också krigsmännen gingo fram och begabbade honom och räckte honom ättikvin
37 and saying, “If you are the King of the Jews, save yourself!”
och sade: "Är du judarnas konung, så hjälp dig själv."
38 An inscription was also written over him in letters of Greek, Latin, and Hebrew: “THIS IS THE KING OF THE JEWS.”
Men över honom hade man ock satt upp en överskrift: "Denne är judarnas konung."
39 One of the criminals who was hanged insulted him, saying, “If you are the Christ, save yourself and us!”
Och en av de ogärningsmän som voro där upphängda smädade honom och sade: "Du är ju Messias; hjälp då dig själv och oss."
40 But the other answered, and rebuking him said, “Don’t you even fear God, seeing you are under the same condemnation?
Då tillrättavisade honom den andre och svarade och sade: "Fruktar icke heller du Gud, du som är under samma dom?
41 And we indeed justly, for we receive the due reward for our deeds, but this man has done nothing wrong.”
Oss vederfares detta med all rätt, ty vi lida vad våra gärningar äro värda, men denne man har intet ont gjort."
42 He said to Jesus, “Lord, remember me when you come into your Kingdom.”
Sedan sade han: "Jesus, tänk på mig, när du kommer i ditt rike."
43 Jesus said to him, “Assuredly I tell you, today you will be with me in Paradise.”
Han svarade honom: "Sannerligen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset."
44 It was now about the sixth hour, and darkness came over the whole land until the ninth hour.
Det var nu omkring sjätte timmen; då kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen,
45 The sun was darkened, and the veil of the temple was torn in two.
i det att solen miste sitt sken. Och förlåten i templet rämnade mitt itu.
46 Jesus, crying with a loud voice, said, “Father, into your hands I commit my spirit!” Having said this, he breathed his last.
Och Jesus ropade med hög röst och sade: "Fader, i dina händer befaller jag min ande." Och när han hade sagt detta, gav han upp andan.
47 When the centurion saw what was done, he glorified God, saying, “Certainly this was a righteous man.”
Men när hövitsmannen såg vad som skedde, prisade han Gud och sade: "Så var då denne verkligen en rättfärdig man!"
48 All the multitudes that came together to see this, when they saw the things that were done, returned home beating their chests.
Och när allt folket, de som hade kommit tillsammans för att se härpå, sågo vad som skedde, slogo de sig för bröstet och vände hem igen.
49 All his acquaintances and the women who followed with him from Galilee stood at a distance, watching these things.
Men alla hans vänner stodo på avstånd och sågo detta, bland dem också några kvinnor, de som hade följt med honom från Galileen.
50 Behold, there was a man named Joseph, who was a member of the council, a good and righteous man
Nu var där en rådsherre, vi namn Josef, en god och rättfärdig man,
51 (he had not consented to their counsel and deed), from Arimathaea, a city of the Jews, who was also waiting for God’s Kingdom.
som icke hade samtyckt till deras rådslag och gärning. Han var från Arimatea, en stad i Judeen; och han väntade på Guds rike.
52 This man went to Pilate, and asked for Jesus’ body.
Denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.
53 He took it down and wrapped it in a linen cloth, and laid him in a tomb that was cut in stone, where no one had ever been laid.
Och han tog ned den och svepte den i en linneduk. Sedan lade han den i en grav som var uthuggen i klippan, och där ännu ingen hade varit lagd.
54 It was the day of the Preparation, and the Sabbath was drawing near.
Det var då tillredelsedag, och sabbatsdagen begynte ingå.
55 The women who had come with him out of Galilee followed after, and saw the tomb and how his body was laid.
Och de kvinnor, som med honom hade kommit från Galileen, följde efter och sågo graven och sågo huru hans kropp lades ned däri.
56 They returned and prepared spices and ointments. On the Sabbath they rested according to the commandment.
Sedan vände de hem igen och redde till välluktande kryddor och smörjelse; men på sabbaten voro de stilla, efter lagens bud.