Psalms 80
1 For the Chief Musician. To the tune of “The Lilies of the Covenant.” A Psalm by Asaph. Hear us, Shepherd of Israel, you who lead Joseph like a flock, you who sit above the cherubim, shine out.
För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm.
2 Before Ephraim, Benjamin, and Manasseh, stir up your might! Come to save us!
Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.
3 Turn us again, God. Cause your face to shine, and we will be saved.
Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.
4 LORD God of Armies, how long will you be angry against the prayer of your people?
Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
5 You have fed them with the bread of tears, and given them tears to drink in large measure.
HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?
6 You make us a source of contention to our neighbours. Our enemies laugh amongst themselves.
Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.
7 Turn us again, God of Armies. Cause your face to shine, and we will be saved.
Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.
8 You brought a vine out of Egypt. You drove out the nations, and planted it.
Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
9 You cleared the ground for it. It took deep root, and filled the land.
Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.
10 The mountains were covered with its shadow. Its boughs were like God’s cedars.
Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.
11 It sent out its branches to the sea, its shoots to the River.
Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;
12 Why have you broken down its walls, so that all those who pass by the way pluck it?
det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.
13 The boar out of the wood ravages it. The wild animals of the field feed on it.
Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?
14 Turn again, we beg you, God of Armies. Look down from heaven, and see, and visit this vine,
Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.
15 the stock which your right hand planted, the branch that you made strong for yourself.
Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.
16 It’s burnt with fire. It’s cut down. They perish at your rebuke.
Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.
17 Let your hand be on the man of your right hand, on the son of man whom you made strong for yourself.
Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.
18 So we will not turn away from you. Revive us, and we will call on your name.
Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.
19 Turn us again, LORD God of Armies. Cause your face to shine, and we will be saved.
Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn. HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
