Job 33
1 “However, Job, please hear my speech, and listen to all my words.
Hör dock, Job, mitt tal, och gif akt på all min ord.
2 See now, I have opened my mouth. My tongue has spoken in my mouth.
Si, jag låter min mun upp, och min tunga skall tala i minom mun;
3 My words will utter the uprightness of my heart. That which my lips know they will speak sincerely.
Mitt hjerta skall tala rätt, och mine läppar skola säga ett rent förstånd.
4 The Spirit of God has made me, and the breath of the Almighty gives me life.
Guds Ande hafver gjort mig, och dens Allsmägtigas Ande hafver gifvit mig lif.
5 If you can, answer me. Set your words in order before me, and stand up.
Kan du, så svara mig; kom fram jemte mig.
6 Behold, I am towards God even as you are. I am also formed out of the clay.
Si, jag hörer Gudi till, såsom du säger, och utaf jord är jag också gjord.
7 Behold, my terror will not make you afraid, neither will my pressure be heavy on you.
Dock du torf icke förfäras för mig, och min hand skall icke vara dig för svår.
8 “Surely you have spoken in my hearing, I have heard the voice of your words, saying,
Du hafver talat för min öron; dins ords röst måste jag höra.
9 ‘I am clean, without disobedience. I am innocent, neither is there iniquity in me.
Jag är ren och utan all last, oskyldig, och hafver ingen synd.
10 Behold, he finds occasions against me. He counts me for his enemy.
Si, han hafver funnit en sak emot mig, derföre håller han mig för sin fienda;
11 He puts my feet in the stocks. He marks all my paths.’
Han hafver satt min fot i stocken, och förvarat alla mina vägar.
12 “Behold, I will answer you. In this you are not just, for God is greater than man.
Si, rätt derutaf besluter jag emot dig, att du icke äst rättfärdig; ty Gud är mer än en menniska.
13 Why do you strive against him, because he doesn’t give account of any of his matters?
Hvi vill du träta med honom, att han icke gör dig räkenskap på allt det han gör?
14 For God speaks once, yes twice, though man pays no attention.
Om Gud en gång något befaller, skall man då icke först se derefter, om det rätt är.
15 In a dream, in a vision of the night, when deep sleep falls on men, in slumbering on the bed,
Uti synenes dröm om nattene, när sömnen faller uppå menniskorna, när de sofva på sängene;
16 then he opens the ears of men, and seals their instruction,
Då öppnar han menniskors öra; och förskräcker dem, och näpser dem;
17 that he may withdraw man from his purpose, and hide pride from man.
På det han skall vända menniskona ifrån olycko, och förvara henne för öfvermod.
18 He keeps back his soul from the pit, and his life from perishing by the sword.
Han skonar hennes själ för förderf, och hans lif, att det icke skall falla i svärdet;
19 “He is chastened also with pain on his bed, with continual strife in his bones,
Och näpser honom med sveda uppå hans säng, och all hans ben mägteliga;
20 so that his life abhors bread, and his soul dainty food.
Och far så med honom, att honom vämjes vid maten, och hans sjal icke hafver lust till att äta.
21 His flesh is so consumed away that it can’t be seen. His bones that were not seen stick out.
Hans kött försvinner, så att man intet ser det, och hans ben förkrossas, så att man icke gerna ser dem;
22 Yes, his soul draws near to the pit, and his life to the destroyers.
Att hans själ nalkas till förderf, och hans lif till de döda.
23 “If there is beside him an angel, an interpreter, one amongst a thousand, to show to man what is right for him,
Om nu en Ängel, en af tusende, trädde fram för honom, till att förkunna menniskone Guds rättfärdighet;
24 then God is gracious to him, and says, ‘Deliver him from going down to the pit, I have found a ransom.’
Då skall han förbarma sig öfver honom, och säga: Han skall förlossad varda, att han icke skall fara neder i förderfvet; ty jag hafver funnit en försoning.
25 His flesh will be fresher than a child’s. He returns to the days of his youth.
Hans kött komme sig till igen, såsom i ungdomen, och låt honom åter varda ung igen.
26 He prays to God, and he is favourable to him, so that he sees his face with joy. He restores to man his righteousness.
Han skall bedja Gud, den skall bevisa honom nåder; han skall se sitt ansigte med glädje, och skall vedergälla menniskone hennes rättfärdighet.
27 He sings before men, and says, ‘I have sinned, and perverted that which was right, and it didn’t profit me.
Han skall för menniskomen bekänna, och säga: Jag hafver syndat och illa gjort, och mig är ännu för litet skedt.
28 He has redeemed my soul from going into the pit. My life will see the light.’
Han hafver förlossat mina själ, att hon icke skulle komma i förderf; utan mitt lif skulle få se ljuset.
29 “Behold, God does all these things, twice, yes three times, with a man,
Si, allt detta gör Gud två eller tre gångor med hvarjom och enom;
30 to bring back his soul from the pit, that he may be enlightened with the light of the living.
På det han skall hemta hans själ igen utu förderfvet; och upplyser honom med de lefvandes ljuse.
31 Mark well, Job, and listen to me. Hold your peace, and I will speak.
Gif akt häruppå, Job, och hör härtill, och tig, att jag må tala.
32 If you have anything to say, answer me. Speak, for I desire to justify you.
Men hafver du något att tala, så svara mig. Säg, äst du rättfärdig; jag vill gerna hörat.
33 If not, listen to me. Hold your peace, and I will teach you wisdom.”
Hafver du ock intet, så hör mig, och tig; jag vill lära dig visdom.
