Mark 8
1 About that time there was again an immense crowd, and they found themselves with nothing to eat. So He called His disciples to Him.
Uti de dagar, då folket var ganska mycket, och hade intet det de äta kunde, kallade Jesus till sig sina Lärjungar, och sade till dem:
2 "My heart yearns over the people," He said; "for this is now the third day they have remained with me, and they have nothing to eat.
Jag varkunnar mig öfver folket; ty de hafva nu i tre dagar töfvat när mig, och hafva intet äta;
3 If I were to send them home hungry, they would faint on the way, some of them having come a great distance."
Och om jag låter dem fastande gå hem, gifvas de upp i vägen; ty somlige utaf dem voro komne långväga.
4 "Where can we possibly get bread here in this remote place to satisfy such a crowd?" answered His disciples.
Och hans Lärjungar svarade honom: Hvar tager man bröd här i öknene, der man dem med mätta kan?
5 "How many loaves have you?" He asked. "Seven," they said.
Då sporde han dem: Huru mång bröd hafven I? Svarade de: Sju.
6 So He passed the word to the people to sit down on the ground. Then taking the seven loaves He blessed them, and broke them into portions and proceeded to give them to His disciples for them to distribute, and they distributed them to the people.
Och han böd folket sätta sig ned på jordena; och han tog de sju bröd, tackade, bröt, och gaf sina Lärjungar; att de skulle lägga dem fram; och de lade fram för folket.
7 They had also a few small fish. He blessed them, and He told His disciples to distribute these also.
Hade de ock några små fiskar; och då han välsignat hade, bad han ock lägga dem fram.
8 So the people ate an abundant meal; and what remained over they picked up and carried away--seven hampers of broken pieces.
Så åto de, och vordo mätte; och de togo upp sju korgar med aflefvor, som öfver voro.
9 The number fed were about 4,000. Then He sent them away,
Och de der ätit hade, voro vid fyratusend; och så lät han fara dem.
10 and at once going on board with His disciples He came into the district of Dalmanutha.
Och straxt steg han till skepps med sina Lärjungar, och kom intill de landsändar Dalmanutha.
11 The Pharisees followed Him and began to dispute with Him, asking Him for a sign in the sky, to make trial of Him.
Och de Phariseer gingo ut, och begynte disputera med honom, frestande honom, och begärande af honom tecken af himmelen.
12 Heaving a deep and troubled sigh, He said, "Why do the men of to-day ask for a sign? In solemn truth I tell you that no sign will be given to the men of to-day."
Då suckade han i sinom Anda, och sade: Hvi söker detta slägtet tecken? Sannerliga säger jag eder: Desso slägte skall intet tecken gifvas.
13 So He left them, went on board again, and came away to the other side.
Så gaf han dem öfver; och gick åter i skeppet, och for utöfver.
14 Now they had forgotten to take bread, nor had they more than a single loaf with them in the boat;
Och de hade förgätit taga bröd, så att de hade icke mer än ett bröd med sig i skeppet.
15 and when He admonished them, "See to it, be on your guard against the yeast of the Pharisees and the yeast of Herod,"
Då böd han dem, sägandes: Ser till, vakter eder för de Phariseers surdeg, och för Herodis surdeg.
16 they explained His words to one another by saying, "We have no bread!"
Och de tänkte hit och dit, sägande emellan sig: Det äret, vi hafve intet bröd.
17 He perceived what they were saying, and He said to them, "What is this discussion of yours about having no bread? Do you not yet see and understand? Are your minds so dull of comprehension?
Då Jesus det förnam, sade han till dem: Hvad bekymren I eder, att I hafven icke bröd? Kunnen I ännu intet akta, eller förstå? Hafven I ännu edor hjerta förblindadt?
18 You have eyes! can you not see? You have ears! can you not hear? and have you no memory?
Hafvandes ögon, och sen intet? och hafvandes öron, och hören intet?
19 When I broke up the five loaves for the 5,000 men, how many baskets did you carry away full of broken portions?" "Twelve," they said.
Och minnens I icke, då jag bröt fem bröd ibland femtusend, huru många korgar upptogen I fulla med aflefvor? Sade de: Tolf.
20 "And when the seven for the 4,000, how many hampers full of portions did you take away?" "Seven," they answered.
Och då jag bröt sju bröd ibland fyratusend, huru många korgar upptogen I utaf de aflefvor? De sade: Sju.
21 "Do you not yet understand?" He said.
Och han sade till dem: Hvi förstån I då intet?
22 And they came to Bethsaida. And a blind man was brought to Jesus and they entreated Him to touch him.
Och han kom till Bethsaida; och de hade fram för honom en blindan, och bådo honom, att han ville taga på honom.
23 So He took the blind man by the arm and brought him out of the village, and spitting into his eyes He put His hands on him and asked him, "Can you see anything?"
Och så tog han den blinda vid handena, och ledde honom utu byn; och spottade i hans ögon, och lade händer på honom, och frågade honom, om han något såg.
24 He looked up and said, "I can see the people: I see them like trees--only walking."
Då såg han upp, och sade: Jag ser folket gå, lika som det vore trä.
25 Then for the second time He put His hands on the man's eyes, and the man, looking steadily, recovered his sight and saw everything distinctly.
Sedan lade han åter händerna på hans ögon, och gjorde det så att han fick synen igen; och vardt så botad, att han sedan såg klarliga alla.
26 So He sent him home, and added, "Do not even go into the village."
Och han lät gå honom hem, och sade: Gack intet in i byn, och säg icke heller det någrom derinne.
27 From that place Jesus and His disciples went to the villages belonging to Caesarea Philippi. On the way He began to ask His disciples, "Who do people say that I am?"
Och Jesus gick ut, och hans Lärjungar, till de byar vid Cesarea, som kallas Philippi; och i vägen frågade han sina Lärjungar, sägandes till dem: Hvem säger folket mig vara?
28 "John the Baptist," they replied, "but others say Elijah, and others, that it is one of the Prophets."
De svarade: Johannes Döparen; och somlige Elias; och somlige en af Propheterna.
29 Then He asked them pointedly, "But you yourselves, who do you say that I am?" "You are the Christ," answered Peter.
Då sade han till dem: Hvem sägen I mig vara? Svarade Petrus, och sade till honom: Du äst Christus.
30 And He strictly forbad them to tell this about Him to any one.
Då hotade han dem, att de skulle ingom säga om honom;
31 And now for the first time He told them, "The Son of Man must endure much suffering, and be rejected by the Elders and the High Priests and the Scribes, and be put to death, and after two days rise to life."
Och begynte till att undervisa dem, att menniskones Son skulle mycket lida, och förkastas af de äldsta, och af de öfversta Presterna, och af de Skriftlärda, och dödas; och efter tre dagar uppstå igen.
32 This He told them plainly; whereupon Peter took Him and began to remonstrate with Him.
Och talade han det talet uppenbart. Då tog Petrus honom till sig, och begynte näpsa honom.
33 But turning round and seeing His disciples, He rebuked Peter. "Get behind me, Adversary," He said, "for your thoughts are not God's thoughts, but men's."
Då vände han sig om, och såg på sina Lärjungar, och näpste Petrum, sägandes: Gack bort ifrå mig, du Satan; ty du besinnar icke det Gudi tillhörer, utan det menniskor tillhörer.
34 Then calling to Him the crowd and also His disciples, He said to them, "If any one is desirous of following me, let him ignore self and take up his cross, and so be my follower.
Och kallade han till sig folket, med sina Lärjungar, och sade till dem: Den mig vill följa, han försake sig sjelf, och tage sitt kors uppå sig, och följe mig.
35 For whoever is bent on securing his life will lose it, but he who loses his life for my sake, and for the sake of the Good News, will secure it.
Ty den, som vill behålla sitt lif, han skall mista det; och den som mister sitt lif, för mina och Evangelii skull, han skall det behålla.
36 Why, what does it benefit a man to gain the whole world and forfeit his life?
Ty hvad hjelper det menniskone, om hon kunde vinna hela verldena, och toge skada till sin själ?
37 For what could a man give to buy back his life?
Eller hvad kan en menniska gifva, der hon sin själ med lösa må?
38 Every one, however, who has been ashamed of me and of my teachings in this faithless and sinful age, of him the Son of Man also will be ashamed when He comes in His Father's glory with the holy angels."
Men den som blyges vid mig och min ord, uti detta horiska och syndiga slägtet, vid honom skall ock menniskones Son blygas, när han kommer i sins Faders härlighet, med de helga Änglar.
