Mark 4
1 Once more He began to teach by the side of the Lake, and a vast multitude of people came together to listen to Him. He therefore went on board the boat and sat there, a little way from the land; and all the people were on the shore close to the water.
Och han begynte åter lära vid hafvet; och till honom församlades mycket folk, så att han måste stiga uti ett skepp, och satt der på hafvet; och allt folket blef på landet vid hafvet.
2 Then He proceeded to teach them many lessons in figurative language; and in His teaching He said,
Och han lärde dem mycket genom liknelser; och sade till dem uti sin predikan:
3 "Listen: the sower goes out to sow.
Hörer till: Si, en sädesman gick ut till att så.
4 As he sows, some of the seed falls by the way-side, and the birds come and peck it up.
Och hände sig, vid han sådde, föll somt vid vägen; och foglarna under himmelen kommo, och åto det upp.
5 Some falls on the rocky ground where it finds but little earth, and it shoots up quickly because it has no depth of soil;
Men somt föll på stenören, der icke mycken jord var; och det gick straxt upp, ty der var icke djup jord.
6 but when the sun is risen, it is scorched, and through having no root it withers away.
Men då solen gick upp, förvissnade det; och efter det var icke väl berotadt, förtorkades det.
7 Some, again, falls among the thorns; and the thorns spring up and stifle it, so that it yields no crop.
Och somt föll i törne; och törnen växte upp, och förqvafde det; och det bar ingen frukt.
8 But some of the seed falls into good ground, and gives a return: it comes up and increases, and yields thirty, sixty, or a hundred-fold."
Och somt föll i goda jord, och det bar frukt, som uppgick, och växte; ett bar tretiofaldt, och ett sextiofaldt, och ett hundradefaldt.
9 "Listen," He added, "every one who has ears to listen with!"
Och han sade till dem: Den der öron hafver till att höra, han höre.
10 When He was alone, the Twelve and the others who were about Him requested Him to explain His figurative language.
Då han nu allena var, sporde de, som med honom voro med de tolf, honom till om den liknelsen.
11 "To you," He replied, "has been entrusted the secret truth concerning the Kingdom of God; but to those others outside your number all this is spoken in figurative language;
Och han sade till dem: Eder är gifvet att veta Guds rikes hemlighet; men dem der utantill äro sker all ting genom liknelser;
12 that "'They may look and look but not see, and listen and listen but not understand, lest perchance they should return and be pardoned.'"
På det de skola med seende ögon se, och dock icke förnimmat; och med hörande öron höra, och dock icke förståt; på det de sig icke ens skola omvända, och synderna dem förlåtna varda.
13 "Do you all miss the meaning of this parable?" He added; "how then will you understand the rest of my parables?"
Och han sade till dem: Förstån I icke denna liknelsen? Huru viljen I då förstå alla liknelser?
14 "What the sower sows is the Message.
Sädesmannen sår ordet.
15 Those who receive the seed by the way-side are those in whom the Message is sown, but, when they have heard it, Satan comes at once and carries away the Message sown in them.
Men desse äro de som vid vägen äro, der ordet sådt varder; och de hafva det hört, straxt kommer Satan, och tager bort ordet, som sådt var i deras hjertan.
16 In the same way those who receive the seed on the rocky places are those who, when they have heard the Message, at once accept it joyfully,
Alltså äro ock de som på stenören sådde äro; då de hafva hört ordet, anamma de det straxt med fröjd;
17 but they have no root within them. They last for a time; then, when suffering or persecution comes because of the Message, they are immediately overthrown.
Och de hafva inga rötter i sig, utan stå till en tid; då någor bedröfvelse kommer uppå, eller förföljelse, för ordets skull, straxt förargas de.
18 Others there are who receive the seed among the thorns: these are they who have heard the Message,
Och desse äro de som i törne sådde äro; de der höra ordet;
19 but worldly cares and the deceitfulness of wealth and the excessive pursuit of other objects come in and stifle the Message, and it becomes unfruitful. (aiōn g165)
Och denna verldenes omsorger, och de bedrägelige rikedomar, och mycken annor begärelse, gå derin, och förqväfva ordet, och det varder ofruktsamt. (aiōn g165)
20 Those, on the other hand, who have received the seed on the good ground, are all who hear the Message and welcome it, and yield a return of thirty, sixty, or a hundred fold."
Och desse äro de som uti goda jord sådde äro; de der ordet höra, och anammat, och bära frukt, somt tretiofaldt, och somt sextiofaldt, och somt hundradefaldt.
21 He went on to say, "Is the lamp brought in in order to be put under the bushel or under the bed? Is it not rather in order that it may be placed on the lampstand?
Och han sade till dem: Icke varder ett ljus upptändt fördenskull, att man skall sätta det under ena skäppo, eller under bordet? Sker det icke fördenskull, att det skall uppsättas på ljusastakan?
22 Why, there is nothing hidden except with a view to its being ultimately disclosed, nor has anything been made a secret but that it may at last come to light.
Ty intet är fördoldt, som icke uppenbaras skall; ej heller hemligit, som icke skall uppkomma.
23 Listen, every one who has ears to listen with!"
Den der öron hafver till att höra, han höre.
24 He also said to them, "Take care what you hear. With what measure you measure, it will be measured to you, and that with interest.
Och han sade till dem: Ser till, hvad I hören: Med hvad mått I mälen, der skola andra mäla eder med; och eder varder ändå tillgifvet, I som hören detta.
25 For those who have will have more given them; and from those who have not, even what they have will be taken away."
Ty den der hafver, honom varder gifvet; och den der icke hafver, af honom skall ock taget varda det han hafver.
26 Another saying of His was this: "The Kingdom of God is as if a man scattered seed over the ground:
Och han sade: Så är Guds rike, som en man kastar ena säd i jordena;
27 he spends days and nights, now awake, now asleep, while the seed sprouts and grows tall, he knows not how.
Och sofver, och står upp, natt och dag; och säden går upp, och växer, så att han der intet af vet.
28 Of itself the land produces the crop-- first the blade, then the ear; afterwards the perfect grain is seen in the ear.
Ty jorden bär utaf sig sjelf, först brodd, sedan ax, sedan fullbordadt hvete i axena.
29 But no sooner is the crop ripe, than he sends the reapers, because the time of harvest has come."
När nu frukten mogen är, straxt brukar han lian; ty skördetiden är för handen.
30 Another saying of His was this: "How are we to picture the Kingdom of God? or by what figure of speech shall we represent it?
Och han sade: Vid hvem skole vi likna Guds rike? Och med hvad liknelse skole vi beteckna det?
31 It is like a mustard-seed, which, when sown in the earth, is the smallest of all the seeds in the world;
Det är såsom ett senapskorn, hvilket, då det sådt varder i jordena, är det mindre än all annor frö på jordene;
32 yet when sown it springs up and becomes larger than all the herbs, and throws out great branches, so that the birds build under its shadow."
Och då det sådt är, går det upp, och varder större än all annor krydder, och får stora grenar, så att foglarna under himmelen måga bo under dess skugga.
33 With many such parables He used to speak the Message to them according to their capacity for receiving it.
Och med mång sådana liknelser sade han dem ordet, efter som de förmådde hörat;
34 But except in figurative language He spoke nothing to them; while to His own disciples He expounded everything, in private.
Och utan liknelse talade han intet till dem; men Lärjungomen uttydde han all ting afsides.
35 The same day, in the evening, He said to them, "Let us cross to the other side."
Och den samma dagen, då aftonen vardt, sade han till dem: Låt oss fara utöfver, på den andra stranden.
36 So they got away from the crowd, and took Him--as He was--in the boat; and other boats accompanied Him.
Så läto de folket gå, och togo honom, med skeppet der han redo uti var; voro ock desslikes någor annor skepp med honom.
37 But a heavy squall came on, and the waves were now dashing into the boat, so that it was fast filling.
Och der uppväxte en stor storm, och vågen slog in i skeppet, så att det förfylldes.
38 But He Himself was in the stern asleep, with His head on the cushion: so they woke Him. "Rabbi," they cried, "is it nothing to you that we are drowning?"
Och han sof bak i skeppet på ett hyende; då väckte de honom upp, och sade till honom: Mästar, sköter du intet derom, att vi förgås?
39 So He roused Himself and rebuked the wind, and said to the waves, "Silence! Be still!" The wind sank, and a perfect calm set in.
Och då han uppväckt var, näpste han vädret, och sade till hafvet: Tig, och var stilla. Och vädret saktade sig, och vardt ett stort lugn.
40 "Why are you so timid?" He asked; "have you still no faith?"
Och han sade till dem: Hvarföre ären I så rädde? Huru kommer det till, att I icke hafven trona?
41 Then they were filled with terror, and began to say to one another, "Who is this, then? For even wind and sea obey Him."
Och de vordo ganska förskräckte, och sade emellan sig: Ho är denne? Ty vädret och hafvet äro honom lydig.
