< Luke 19 >
1 So He entered Jericho and was passing through the town.
Och han kom in i Jeriko och gick fram genom staden.
2 There was a man there called Zacchaeus, who was the local surveyor of taxes, and was wealthy.
Där fanns en man, vid namn Sackeus, som var förman för publikanerna och en rik man.
3 He was anxious to see what sort of man Jesus was; but he could not because of the crowd, for he was short in stature.
Denne ville gärna veta vem som var Jesus och ville se honom, men han kunde det icke för folkets skull, ty han var liten till växten.
4 So he ran on in front and climbed up a mulberry tree to see Him; for He was about to pass that way.
Då skyndade han i förväg och steg upp i ett mullbärsfikonträd för att få se honom, ty han skulle komma den vägen fram.
5 As soon as Jesus came to the place, He looked up and said to him, "Zacchaeus, come down quickly, for I must stay at your house to-day."
När Jesus nu kom till det stället, såg han upp och sade till honom: »Sackeus, skynda dig ned, ty i dag måste jag gästa i ditt hus.»
6 So he came down in haste, and welcomed Him joyfully.
Och han skyndade sig ned och tog emot honom med glädje.
7 When they all saw this, they began to complain with indignation. "He has gone in to be the guest of a notorious sinner!" they said.
Men alla som sågo det knorrade och sade: »Han har gått in för att gästa hos en syndare.»
8 Zacchaeus however stood up, and addressing the Lord said, "Here and now, Master, I give half my property to the poor, and if I have unjustly exacted money from any man, I pledge myself to repay to him four times the amount."
Men Sackeus trädde fram och sade till Herren: »Herre, hälften av mina ägodelar giver jag nu åt de fattiga; och om jag har utkrävt för mycket av någon, så giver jag fyradubbelt igen.
9 Turning towards him, Jesus replied, "To-day salvation has come to this house, seeing that he too is a son of Abraham.
Och Jesus sade om honom: »I dag har frälsning vederfarits detta hus, eftersom också han är en Abrahams son.
10 For the Son of Man has come to seek and to save that which was lost."
Ty Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat.»
11 As they were listening to His words, He went on to teach them by a parable, because He was near to Jerusalem and they supposed that the Kingdom of God was going to appear immediately.
Medan de hörde härpå, framställde han ytterligare en liknelse, eftersom han var nära Jerusalem och de nu menade att Guds rike strax skulle uppenbaras.
12 So He said to them, "A man of noble family travelled to a distant country to obtain the rank of king, and to return.
Han sade alltså: »En man av förnämlig släkt tänkte fara bort till ett avlägset land för att utverka åt sig konungslig värdighet; sedan skulle han komma tillbaka.
13 And he called ten of his servants and gave each of them a pound, instructing them to trade with the money during his absence.
Och han kallade till sig tio sin tjänare och gav dem tio pund och sade till dem: 'Förvalten dessa, till dess jag kommer tillbaka.'
14 "Now his countrymen hated him, and sent a deputation after him to say, 'We are not willing that he should become our king.'
Men hans landsmän hatade honom och sände, efter hans avfärd, åstad en beskickning och läto säga: 'Vi vilja icke att denne skall bliva konung över oss.»
15 And upon his return, after he had obtained the sovereignty, he ordered those servants to whom he had given the money to be summoned before him, that he might learn their success in trading.
När han sedan kom tillbaka, efter att hava utverkat åt sig den konungsliga värdigheten, lät han kalla till sig de tjänare åt vilka han hade givit penningarna, ty han ville veta vad var och en genom sin förvaltning hade förvärvat.
16 "So the first came and said, "'Sir, your pound has produced ten pounds more.'
Då kom den förste fram och sade: 'Herre, ditt pund har givit i vinst tio pund.'
17 "'Well done, good servant,' he replied; 'because you have been faithful in a very small matter, be in authority over ten towns.'
Han svarade honom: 'Rätt så, du gode tjänare! Eftersom du har varit trogen i en mycket ringa sak, skall du få makt och myndighet över tio städer.'
18 "The second came, and said, "'Your pound, Sir, has produced five pounds.'
Därefter kom den andre i ordningen och sade: 'Herre, ditt pund har avkastat fem pund.'
19 "So he said to this one also, "'And you, be the governor of five towns.'
Då sade han jämväl till denne: 'Så vare ock du satt över fem städer.'
20 "The next came. "'Sir,' he said, 'here is your pound, which I have kept wrapt up in a cloth.
Och den siste kom fram och sade: 'Herre, se här är ditt pund; jag har haft det förvarat i en duk.
21 For I was afraid of you, because you are a severe man: you take up what you did not lay down, and you reap what you did not sow.'
Ty jag fruktade för dig, eftersom du är en sträng man; du vill taga upp vad du icke har lagt ned, och skörda vad du icke har sått.'
22 "'By your own words,' he replied, 'I will judge you, you bad servant. You knew me to be a severe man, taking up what I did not lay down, and reaping what I did not sow:
Han sade till honom: 'Efter dina egna ord vill jag döma dig, du onde tjänare. Du visste alltså att jag är en sträng man, som vill taga upp vad jag icke har lagt ned, och skörda vad jag icke har sått?
23 why then did you not put my money into a bank, that when I came I might have received it back with interest?
Varför satte du då icke in mina penningar i en bank? Då hade jag, när jag kom hem, fått uppbära dem med ränta.'
24 "And he said to those who stood by, "'Take the pound from him and give it to him who has the ten pounds.'
Och han sade till dem som stodo vid hans sida: 'Tagen ifrån honom hans pund, och given det åt den som har de tio punden.'
25 ("They said to him, "'Sir, he already has ten pounds.')
De sade till honom: 'Herre, han har ju redan tio pund.'
26 "'I tell you that to every one who has anything, more shall be given; and from him who has not anything, even what he has shall be taken away.
Han svarade: 'Jag säger eder: Var och en som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
27 But as for those enemies of mine who were unwilling that I should become their king, bring them here, and cut them to pieces in my presence.'"
Men dessa mina ovänner, som icke ville hava mig till konung över sig, fören dem hit huggen ned dem här inför mig.»
28 After thus speaking, He journeyed onward, proceeding up to Jerusalem.
Sedan Jesus hade sagt detta, gick han framför de andra upp mot Jerusalem.
29 And when he was come near Bethphage and Bethany, at the Mount called the Oliveyard, He sent two of the disciples on in front,
När han då nalkades Betfage och Betania, vid det berg som kallas Oljeberget, sände han åstad två av lärjungarna
30 saying to them, "Go into the village facing you. On entering it you will find an ass's foal tied up which no one has ever yet ridden: untie it, and bring it here.
och sade: »Gån in i byn som ligger här mitt framför. Och när I kommen ditin, skolen I finna en åsnefåle stå där bunden, som ingen människa någonsin har suttit på, lösen den och fören den hit.
31 And if any one asks you, 'Why are you untying the colt?' simply say, 'The Master needs it.'"
Och om någon frågar eder varför I lösen den skolen I svara så: 'Herren behöver den.'»
32 So those who were sent went and found things as He had told them.
Och de som hade blivit utsända gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem.
33 And while they were untying the colt the owners called out, "Why are you untying the colt?"
Och när de löste fålen, frågade ägaren dem: »Varför lösen I fålen?»
34 and they replied, "The Master needs it."
De svarade: »Herren behöver den.»
35 Then they brought it to Jesus, and after throwing their outer garments on the colt they placed Jesus on it.
Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den och läto Jesus sätta sig därovanpå.
36 So He rode on, while they carpeted the road with their garments.
Och där han färdades fram bredde de ut sina mantlar under honom på vägen.
37 And when He was now getting near Jerusalem, and descending the Mount of Olives, the whole multitude of the disciples began in their joy to praise God in loud voices for all the mighty deeds they had witnessed.
Och då han var nära foten av Oljeberget, begynte hela lärjungaskaran i sin glädje att med hög röst lova Gud för alla de kraftgärningar som de hade sett;
38 "Blessed is the King," they cried, "who comes in the name of the Lord: in Heaven peace, and glory in the highest realms."
och de sade: »Välsignad vare han som kommer, konungen, i Herrens namn. Frid vare i himmelen och ära i höjden!»
39 Thereupon some of the Pharisees in the crowd appealed to Him, saying, "Rabbi, reprove your disciples."
Och några fariséer som voro med i folkhopen sade till honom: »Mästare, förbjud dina lärjungar att ropa så.»
40 "I tell you," He replied, "that if they became silent, the very stones would cry out."
Men han svarade och sade: »Jag säger eder: Om dessa tiga, skola stenarna ropa.»
41 When He came into full view of the city, He wept aloud over it, and exclaimed,
Då han nu kom närmare och fick se staden, begynte han gråta över den
42 "O that at this time thou hadst known--yes even thou--what makes peace possible! But now it is hid from thine eyes.
och sade: »O att du i dag hade insett, också du, vad din frid tillhör! Men nu är det fördolt för dina ögon.
43 For the time is coming upon thee when thy foes will throw up around thee earthworks and a wall, investing thee and hemming thee in on every side.
Ty den tid skall komma över dig, då dina fiender skola omgiva dig med belägringsvall och innesluta dig och tränga dig på alla sidor.
44 And they will dash thee to the ground and thy children within thee, and will not leave one stone upon another within thee; because thou hast not recognized the time of thy visitation."
Och de skola slå ned dig till jorden, tillika med dina barn, som äro i dig, och skola icke lämna kvar i dig sten på sten, därför att du icke aktade på den tid då du var sökt.»
45 Then Jesus entered the Temple and proceeded to drive out the dealers.
Och han gick in i helgedomen och begynte driva ut dem som sålde därinne;
46 "It is written," He said, "'And My house shall be the House of Prayer,' but you have made it a robbers' cave."
och han sade till dem: »Det är skrivet: 'Och mitt hus skall vara ett bönehus.' Men I haven gjort det till en rövarkula.»
47 And day after day He taught in the Temple, while the High Priests and the Scribes were devising some means of destroying Him, as were also the leading men of the people.
Och han undervisade var dag i helgedomen. Och översteprästerna och de skriftlärde och folkets förnämste män sökte efter tillfälle att förgöra honom;
48 But they could not find any way of doing it, for the people all hung upon His lips.
men de kunde icke finna någon utväg därtill, ty allt folket höll sig till honom och hörde honom.