Acts 18

1 After this he left Athens and came to Corinth.

Derefter for Paulus af Athen, och kom till Corinthus;

2 Here he found a Jew, a native of Pontus, of the name of Aquila. He and his wife Priscilla had recently come from Italy because of Claudius's edict expelling all the Jews from Rome. So Paul paid them a visit;

Och der fann han en Juda, benämnd Aqvila, bördig af Ponto, den nyligen kommen var af Valland, och Priscilla, hans hustru; ty Claudius hade budit uppå, att alle Judar skulle fara ut af Rom; och höll han sig intill dem;

3 and because he was of the same trade--that of tent-maker--he lodged with them and worked with them.

Ty han var af samma handtverk; och blef när dem, och arbetade; och var deras handtverk att göra paulun,

4 But, Sabbath after Sabbath, he preached in the synagogue and tried to win over both Jews and Greeks.

Och disputerade han uti Synagogon på alla Sabbather, dragandes dertill både Judar och Greker.

5 Now at the time when Silas and Timothy came down from Macedonia, Paul was preaching fervently and was solemnly telling the Jews that Jesus is the Christ.

Och då Silas och Timotheus kommo ifrå Macedonien, tvingade Anden Paulus att betyga Judomen, att Jesus var Christus.

6 But upon their opposing him with abusive language, he shook his clothes by way of protest, and said to them, "Your ruin will be upon your own heads. I am not responsible: in future I will go among the Gentiles."

Och då de sade deremot, och talade hädelse, skakade han kläden, och sade till dem: Edart blod vare öfver edart hufvud; härefter går jag nu oskyldig till Hedningarna.

7 So he left the place and went to the house of a person called Titius Justus, a worshipper of the true God. His house was next door to the synagogue.

Och så gick han dädan, och kom uti ens mans hus, som het Justus, den der var en gudfruktig man, hvilkens hus var hardt vid Synagogon.

8 And Crispus, the Warden of the synagogue, believed in the Lord, and so did all his household; and from time to time many of the Corinthians who heard Paul believed and received baptism.

Men Crispus, öfversten för Synagogon, trodde Herranom, med allt sitt hus; och månge Corinthier, som på hörde, trodde, och läto sig döpa.

9 And, in a vision by night, the Lord said to Paul, "Dismiss your fears: go on speaking, and do not give up.

Och sade Herren till Paulum uti en syn om natten: Frukta dig intet, utan tala, och tig icke;

10 I am with you, and no one shall attack you to injure you; for I have very many people in this city."

Ty jag är med dig, och ingen skall bjuda till att göra dig skada; ty jag hafver mycket folk i denna staden.

11 So Paul remained in Corinth for a year and six months, teaching among them the Message of God.

Så blef han der ett år och sex månader, lärandes dem Guds ord.

12 But when Gallio became Proconsul of Greece, the Jews with one accord made a dead set at Paul, and brought him before the court.

Men då Gallion var landshöfding öfver Achaja, reste Judarna sig upp endrägteliga emot Paulum, och hade honom fram för domstolen;

13 "This man," they said, "is inducing people to offer unlawful worship to God."

Sägande: Denne mannen gifver menniskomen in att dyrka Gud emot lagen.

14 But, when Paul was about to begin his defence, Gallio said to the Jews, "If it had been some wrongful act or piece of cunning knavery I might reasonably have listened to you Jews.

Och som Paulus nu aktade upplåta sin mun, sade Gallion till Judarna: Vore någor orätt skedd, eller någor dråpelig ogerning, vore väl tillbörligit, att jag hörde eder, I Judar;

15 But since these are questions about words and names and your Law, you yourselves must see to them. I refuse to be a judge in such matters."

Men är något spörsmål om ord och namn, och om edor lag, der mågen I sjelfve se eder om; ty deröfver vill jag ingen domare vara.

16 So he ordered them out of court.

Och han dref dem ifrå domstolen.

17 Then the people all set upon Sosthenes, the Warden of the synagogue, and beat him severely in front of the court. Gallio did not concern himself in the least about this.

Då togo alle Grekerna fatt på Sosthenes, öfverstan för Synagogon, och slogo honom framför domstolen; och Gallion skötte der intet om.

18 After remaining a considerable time longer in Corinth, Paul took leave of the brethren and set sail for Syria; and Priscilla and Aquila were with him. He had shaved his head at Cenchreae, because he was bound by a vow.

Sedan Paulus hade då varit der i lång tid, helsade han bröderna, och seglade sina färde till Syrien, och följde honom Priscilla och Aqvila; och han rakade sitt hufvud i Kenchrea, ty han hade ett löfte;

19 They put in at Ephesus, and there Paul left his companions behind. As for himself, he went to the synagogue and had a discussion with the Jews.

Och kom dädan till Ephesum, och der lät han dem blifva; men han gick in i Synagogon, och disputerade med Judarna.

20 When they asked him to remain longer he did not consent,

Och de bådo honom, att han skulle blifva i längre tid när dem; då ville han icke;

21 but took leave of them with the promise, "I will return to you, God willing." So he set sail from Ephesus.

Utan han helsade dem, sägandes: Jag måste ju ändteliga vara i Jerusalem i den högtiden som instundar; men sedan vill jag komma till eder igen, om Gud vill. Och så for han ifrån Epheso.

22 Landing at Caesarea, he went up to Jerusalem and inquired after the welfare of the Church, and then went down to Antioch.

Och han kom till Cesareen; och då han hade varit uppe, och helsat församlingena, for han ned till Antiochien,

23 After spending some time in Antioch, Paul set out on a tour, visiting the whole of Galatia and Phrygia in order, and strengthening all the disciples.

Och sedan han der i någon tid varit hade, for han sina färde, och vandrade allt bortåt genom Galatiska landet och Phrygien, styrkandes alla Lärjungarna.

24 Meanwhile a Jew named Apollos came to Ephesus. He was a native of Alexandria, a man of great learning and well versed in the Scriptures.

Då kom till Ephesum en Jude, benämnd Apollos, bördig af Alexandrien, en vältalig man, och mägtig i Skrifterna.

25 He had been instructed by word of mouth in the way of the Lord, and, being full of burning zeal, he used to speak and teach accurately the facts about Jesus, though he knew of no baptism but John's.

Denne var undervist i Herrans väg; och talade, upptänder i Andanom, och försummade icke lära det Herranom tillhörde, och visste allenast säga af Johannis döpelse.

26 He began to speak boldly in the synagogue, and Priscilla and Aquila, after hearing him, took him home and explained God's way to him more accurately.

Och han begynte dristeliga tala uti Synagogon. Då Priscilla och Aqvila hörde honom, togo de honom till sig, och uttydde för honom ännu grundeligare Guds väg.

27 Then, as he had made up his mind to cross over into Greece, the brethren wrote to the disciples in Corinth begging them to give him a kindly welcome. Upon his arrival he rendered valuable help to those who through grace had believed;

Och då han ville färdas till Achaja, skrefvo bröderna och förmanade Lärjungarna, att de skulle undfå honom. Och då han framkom, var han dem som trodde mycket till tröst genom nådena.

28 for he powerfully and in public overcame the Jews in argument, proving to them from the Scriptures that Jesus is the Christ.

Ty han öfvervann Judarna skarpeliga, och uppenbarliga bevisade med Skrifterna, att Jesus var Christus.