Romans 2
1 Therefore thou art inexcusable, O man, whoever thou art, that judgest: for wherein thou judgest another, thou condemnest thyself; for thou that judgest, doest the same things.
Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är, som dömer. Ty därmed att du dömer en annan fördömer du dig själv, eftersom du, som dömer den andre, själv handlar på samma sätt.
2 But we are sure that the judgment of God is according to truth, against them who commit such things.
Och vi veta att Guds dom verkligen kommer över dem som handla så.
3 And thinkest thou this, O man, that judgest them who do such things, and doest the same, that thou shalt escape the judgment of God?
Men du menar väl detta, att du skall kunna undfly Guds dom, du människa, som dömer dem som handla så, och dock gör detsamma som de?
4 Or despisest thou the riches of his goodness, and forbearance, and long-suffering; not knowing that the goodness of God leadeth thee to repentance?
Eller föraktar du hans godhets, skonsamhets och långmodighets rikedom, utan att förstå att denna Guds godhet vill föra dig till bättring?
5 But after thy hardness and impenitent heart, treasurest up to thyself wrath against the day of wrath, and revelation of the righteous judgment of God;
Genom din hårdhet och ditt hjärtas obotfärdighet samlar du ju över dig vrede, som skall drabba dig på vredens dag, då när det bliver uppenbart att Gud är en rättvis domare.
6 Who will render to every man according to his deeds:
Ty »han skall vedergälla var och en efter hans gärningar».
7 To them who by patient continuance in well-doing, seek for glory, and honor, and immortality; eternal life: (aiōnios g166)
Evigt liv skall han giva åt dem som med uthållighet i att göra det goda söka härlighet och ära och oförgänglighet. (aiōnios g166)
8 But to them that are contentious, and do not obey the truth, but obey unrighteousness; indignation and wrath:
Men över dem som äro genstridiga och icke lyda sanningen, utan lyda orättfärdigheten, över dem kommer vrede och förtörnelse.
9 Tribulation and anguish upon every soul of man that doeth evil, of the Jew first, and also of the Gentile;
Ja, bedrövelse och ångest skall komma över den människas själ, som gör det onda, först och främst över judens, så ock över grekens.
10 But glory, honor, and peace, to every man that worketh good, to the Jew first, and also to the Gentile;
Men härlighet och ära och frid skall tillfalla var och en som gör det goda, först och främst juden, så ock greken.
11 For there is no respect of persons with God.
Ty hos Gud finnes intet anseende till personen;
12 For as many as have sinned without law, shall also perish without law: and as many as have sinned in the law, shall be judged by the law,
alla de som utan lag hava syndat skola ock utan lag förgås, och alla de som med lag hava syndat skola genom lag bliva dömda.
13 (For not the hearers of the law are just before God, but the doers of the law shall be justified.
Ty icke lagens hörare äro rättfärdiga inför Gud, men lagens görare skola förklaras rättfärdiga.
14 For when the Gentiles, who have not the law, do by nature the things contained in the law, these having not the law, are a law to themselves.
Ty då hedningarna, som icke hava lag, av naturen göra vad lagen innehåller, så äro dessa, utan att hava lag, sig själv en lag,
15 Who show the work of the law written in their hearts, their conscience also bearing testimony, and [their] thoughts the mean while accusing, or else excusing one another)
då de ju sålunda visa att lagens verk äro skrivna i deras hjärtan. Därom utgöra också deras egna samveten ett vittnesbörd, så ock, i den inbördes umgängelsen, deras tankar, när dessa anklaga eller ock försvara dem.
16 In the day when God shall judge the secrets of men by Jesus Christ, according to my gospel.
Ja, så skall det befinnas vara på den dag då Gud, enligt det evangelium jag förkunnar, genom Kristus Jesus dömer över vad som är fördolt hos människorna.
17 Behold, thou art called a Jew, and restest in the law, and makest thy boast of God,
Du kallar dig jude och förlitar dig på lagen och berömmer dig av Gud.
18 And knowest [his] will, and approvest the things that are more excellent, being instructed out of the law,
Du känner ock hans vilja, och eftersom du har fått din undervisning ur lagen, kan du döma om vad rättast är;
19 And art confident that thou thyself art a guide of the blind, a light of them who are in darkness,
och du tilltror dig att vara en ledare för blinda, ett ljus för människor som vandra i mörker,
20 An instructor of the foolish, a teacher of babes, who hast the form of knowledge, and of the truth in the law:
en uppfostrare för oförståndiga, en lärare för enfaldiga, eftersom du i lagen har uttrycket för kunskapen och sanningen.
21 Thou therefore who teachest another, teachest thou not thyself? thou that preachest a man should not steal, dost thou steal?
Du som vill lära andra, du lär icke dig själv! Du som predikar att man icke skall stjäla, du begår själv stöld!
22 Thou that sayest a man should not commit adultery, dost thou commit adultery? thou that abhorrest idols, dost thou commit sacrilege?
Du som säger att man icke skall begå äktenskapsbrott, du begår själv sådant brott! Du som håller avgudarna för styggelser, du gör dig själv skyldig till tempelrån!
23 Thou that makest thy boast of the law, through breaking the law dishonorest thou God?
Du som berömmer dig av lagen, du vanärar Gud genom att överträda lagen,
24 For the name of God is blasphemed among the Gentiles, through you, as it is written.
ty, såsom det är skrivet, »för eder skull varder Guds namn smädat bland hedningarna».
25 For circumcision verily profiteth, if thou keepest the law; but if thou art a breaker of the law, thy circumcision is made uncircumcision.
Ty väl är omskärelse till gagn, om du håller lagen; men om du är en lagöverträdare, så är du med din omskärelse dock oomskuren.
26 Therefore, if the uncircumcision keepeth the righteousness of the law, shall not his uncircumcision be counted for circumcision?
Om nu den oomskurne håller lagens stadgar, skall han då icke, fastän han är oomskuren, räknas såsom omskuren?
27 And shall not uncircumcision which is by nature, if it fulfilleth the law, judge thee, who by the letter and circumcision dost transgress the law?
Jo, och han som i följd av sin härkomst är oomskuren, men ändå fullgör lagen, skall bliva dig till dom, dig som äger lagens bokstav och omskärelsen, men likväl är en lagöverträdare.
28 For he is not a Jew, who is one outwardly; neither [is that] circumcision, which is outward in the flesh:
Ty den är icke jude, som är det i utvärtes måtto, ej heller är det omskärelse, som sker utvärtes på köttet.
29 But he [is] a Jew who is one inwardly; and circumcision [is that] of the heart, in the spirit, [and] not in the letter; whose praise [is] not from men, but from God.
Nej, den är jude, som är det i invärtes måtto, och omskärelse är hjärtats omskärelse, en som sker i Anden, och icke i kraft av bokstaven; och han har sin berömmelse, icke från människor, utan från Gud.
