Psalms 83
1 A song, [or] Psalm of Asaph. Keep not thou silence, O God: hold not thy peace, and be not still, O God.
En sång, en psalm av Asaf. Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.
2 For lo, thy enemies make a tumult: and they that hate thee have lifted up the head.
Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.
3 They have taken crafty counsel against thy people, and consulted against thy hidden ones.
Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.
4 They have said, Come, and let us cut them off from [being] a nation; that the name of Israel may be no more in remembrance.
De säga: "Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn."
5 For they have consulted together with one consent: they are confederate against thee,
Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:
6 The tabernacles of Edom, and the Ishmaelites; of Moab, and the Hagarenes;
Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,
7 Gebal, and Ammon, and Amalek; the Philistines with the inhabitants of Tyre;
Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;
8 Assur also is joined with them: they have helped the children of Lot. (Selah)
Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. (Sela)
9 Do to them as [to] the Midianites; as [to] Sisera, as [to] Jabin, at the brook of Kison:
Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,
10 [Who] perished at En-dor: they became [as] dung for the earth.
dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.
11 Make their nobles like Oreb, and like Zeeb: yes, all their princes as Zebah, and as Zalmunna:
Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,
12 Who said, Let us take to ourselves the houses of God in possession.
eftersom de säga: "Guds ängder vilja vi intaga åt oss."
13 O my God, make them like a wheel; as the stubble before the wind.
Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.
14 As the fire burneth a wood, and as the flame setteth the mountains on fire;
Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg
15 So persecute them with thy tempest, and make them afraid with thy storm.
förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.
16 Fill their faces with shame; that they may seek thy name, O LORD.
Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.
17 Let them be confounded and troubled for ever; yes, let them be put to shame, and perish:
Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås.
18 That [men] may know that thou, whose name alone [is] JEHOVAH, [art] the most high over all the earth.
Och må de förnimma att du allena bär namnet "HERREN", den Högste över hela jorden.
