Psalms 144
1 [A Psalm] of David. Blessed [be] the LORD my strength, who teacheth my hands to war, [and] my fingers to fight;
En Psalm Davids. Lofvad vare Herren, min tröst, den mina händer lärer strida, och mina finger örliga;
2 My goodness, and my fortress; my high tower, and my deliverer; my shield, and [he] in whom I trust; who subdueth my people under me.
Min barmhertighet och min borg, mitt beskärm och min hjelpare, min sköld, på den jag tröster; den mitt folk under mig tvingar;
3 LORD, what [is] man, that thou takest knowledge of him! [or] the son of man, that thou makest account of him!
Herre, hvad är menniskan, att du så låter dig vårda om henne; och menniskones son, att du så aktar uppå honom?
4 Man is like to vanity: his days [are] as a shadow that passeth away.
Är dock menniskan lika som intet. Hennes tid går bort såsom en skugge.
5 Bow thy heavens, O LORD, and come down: touch the mountains, and they shall smoke.
Herre, böj din himmel, och stig härned; tag uppå bergen, att de ryka.
6 Cast forth lightning, and scatter them: shoot thy arrows, and destroy them.
Låt ljunga, och förströ dem; skjut dina skott, och förskräck dem.
7 Send thy hand from above; rid me, and deliver me out of great waters, from the hand of strange children;
Sänd dina hand af höjdene, och förlossa mig, och fräls mig ifrå stor vatten, ifrå de främmande barnas händer;
8 Whose mouth speaketh vanity, and their right hand [is] a right hand of falsehood.
Hvilkas lära är onyttig, och deras gerningar falska.
9 I will sing a new song to thee, O God: upon a psaltery [and] an instrument of ten strings will I sing praises to thee.
Gud, jag vill sjunga dig en ny viso; jag vill spela dig på psaltare af tio stränger;
10 [It is he] that giveth salvation to kings: who delivereth David his servant from the hurtful sword.
Du, som gifver Konungomen seger, och förlöser din tjenare David ifrå dens ondas mordsvärd.
11 Rid me, and deliver me from the hand of strange children, whose mouth speaketh vanity, and their right hand [is] a right hand of falsehood:
Förlös mig ock, och hjelp mig ifrå de främmande barnas hand; hvilkas lära är onyttig, och deras gerningar falska;
12 That our sons [may be] as plants grown up in their youth; [that] our daughters [may be] as corner stones, polished [after] the similitude of a palace:
Att våre söner måga uppväxa i deras ungdom, såsom plantor; och våra döttrar, såsom beprydde svalar, såsom palats;
13 [That] our granaries [may be] full, affording all manner of store; [that] our sheep may bring forth thousands and ten thousands in our streets:
Och våra visthus fulle vara, de der spisning utgifva kunna, den ena efter den andra; att våra får måga bära tusend och hundrade tusend, i våra afvelsgårdar;
14 [That] our oxen [may be] strong to labor; that [there be] no breaking in, nor going out; that [there be] no complaining in our streets.
Att våre oxar måga mycket arbete göra; att ingen skade, ingen olycka eller klagan på våra gator är.
15 Happy [is that] people, that is in such a case: [yes], happy [is that] people, whose God [is] the LORD.
Saligt är det folk, hvilko alltså går; men saligt är det folk, hvilkets Gud Herren är.
