Proverbs 27
1 Boast not thyself of to-morrow; for thou knowest not what a day may bring forth.
Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.
2 Let another man praise thee, and not thy own mouth; a stranger, and not thy own lips.
Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.
3 A stone [is] heavy, and the sand weighty; but a fool's wrath [is] heavier than both.
Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.
4 Wrath [is] cruel, and anger [is] outrageous; but who [is] able to stand before envy?
Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?
5 Open rebuke [is] better than secret love.
Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.
6 Faithful [are] the wounds of a friend; but the kisses of an enemy [are] deceitful.
Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.
7 The full soul lotheth a honey-comb; but to the hungry soul every bitter thing is sweet.
Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.
8 As a bird that wandereth from her nest, so [is] a man that wandereth from his place.
Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem.
9 Ointment and perfume rejoice the heart: so [doth] the sweetness of a man's friend by hearty counsel.
Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.
10 Thy own friend, and thy father's friend, forsake not; neither go into thy brother's house in the day of thy calamity: [for] better [is] a neighbor [that is] near, than a brother far off.
Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.
11 My son, be wise, and make my heart glad, that I may answer him that reproacheth me.
Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.
12 A prudent [man] foreseeth the evil, [and] hideth himself; [but] the simple pass on, [and] are punished.
Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
13 Take his garment that is surety for a stranger, and take a pledge of him for a strange woman.
Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull.
14 He that blesseth his friend with a loud voice, rising early in the morning, it shall be counted a curse to him.
Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse.
15 A continual dropping in a very rainy day and a contentious woman are alike.
Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.
16 Whoever hideth her hideth the wind, and the ointment of his right hand [which] bewrayeth [itself].
Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand.
17 Iron sharpeneth iron; so a man sharpeneth the countenance of his friend.
Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.
18 He that keepeth the fig-tree shall eat the fruit of it: so he that waiteth on his master shall be honored.
Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.
19 As in water face [answereth] to face, so the heart of man to man.
Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras.
Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta. (Sheol h7585)
21 [As] the fining-pot for silver, and the furnace for gold; so [is] a man to his praise.
Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte.
22 Though thou shouldst bray a fool in a mortar among wheat with a pestle, [yet] his foolishness will not depart from him.
Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom.
23 Be thou diligent to know the state of thy flocks, [and] look well to thy herds.
Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar.
24 For riches [are] not for ever: and doth the crown [endure] to every generation?
Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?
25 The plant appeareth, and the tender grass showeth itself, and herbs of the mountains are gathered.
När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen,
26 The lambs [are] for thy clothing, and the goats [are] the price of the field.
då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker;
27 And [thou shalt have] goats milk enough for thy food, for the food of thy household, and [for] maintenance for thy maidens.
då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.
