Proverbs 26
1 As snow in summer, and as rain in harvest; so honor is not seemly for a fool.
Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.
2 As the bird by wandering, as the swallow by flying, so the curse causeless shall not come.
Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.
3 A whip for the horse, a bridle for the ass, and a rod for the fool's back.
Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!
4 Answer not a fool according to his folly, lest thou also be like him.
Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.
5 Answer a fool according to his folly, lest he be wise in his own conceit.
Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.
6 He that sendeth a message by the hand of a fool cutteth off the feet, [and] drinketh damage.
Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.
7 The legs of the lame are not equal: so [is] a parable in the mouth of fools.
Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.
8 As he that bindeth a stone in a sling, so [is] he that giveth honor to a fool.
Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.
9 [As] a thorn goeth up into the hand of a drunkard, so [is] a parable in the mouth of fools.
Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.
10 The great [God] that formed all [things] both rewardeth the fool, and rewardeth transgressors.
En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.
11 As a dog returneth to his vomit, [so] a fool returneth to his folly.
Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.
12 Seest thou a man wise in his own conceit? [there is] more hope of a fool than of him.
Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.
13 The slothful [man] saith, [There is] a lion in the way; a lion [is] in the streets.
Den late säger: "Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.
14 [As] the door turneth upon its hinges, so [doth] the slothful upon his bed.
Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.
15 The slothful hideth [his] hand in [his] bosom; it grieveth him to bring it again to his mouth.
Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.
16 The sluggard [is] wiser in his own conceit than seven men that can render a reason.
Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.
17 He that passeth by, [and] meddleth with strife [belonging] not to him, [is like] one that taketh a dog by the ears.
Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.
18 As a mad [man] who casteth fire-brands, arrows, and death,
Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,
19 So [is] the man [that] deceiveth his neighbor, and saith, Am not I in sport?
är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: "Jag gjorde det ju på skämt."
20 Where no wood is, [there] the fire goeth out: so where [there is] no tale-bearer, the strife ceaseth.
När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.
21 [As] coals [are] to burning coals, and wood to fire; so [is] a contentious man to kindle strife.
Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.
22 The words of a tale-bearer [are] as wounds, and they go down into the innermost parts of the belly.
Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
23 Burning lips and a wicked heart [are like] a potsherd covered with silver dross.
Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.
24 He that hateth dissembleth with his lips, and layeth up deceit within him;
En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.
25 When he speaketh fair, believe him not: for [there are] seven abominations in his heart.
Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.
26 [Whose] hatred is covered by deceit, his wickedness shall be shown before the [whole] congregation.
Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.
27 Whoever diggeth a pit shall fall into it: and he that rolleth a stone, it will return upon him.
Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.
28 A lying tongue hateth [those that are] afflicted by it; and a flattering mouth worketh ruin.
En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.
