Proverbs 16
1 The preparations of the heart in man, and the answer of the tongue, [are] from the LORD.
En menniska sätter sig väl före i hjertat; men af Herranom kommer, hvad tungan tala skall.
2 All the ways of a man [are] clean in his own eyes; but the LORD weigheth the spirits.
Hvarjom och enom tyckas hans vägar rene vara; men Herren allena gör hjertat visst.
3 Commit thy works to the LORD, and thy thoughts shall be established.
Befalla Herranom din verk, så gå din anslag fram.
4 The LORD hath made all [things] for himself: yes, even the wicked for the day of evil.
Herren gör all ting för sin egen skull; desslikes ock den ogudaktiga till en ondan dag.
5 Every one [that is] proud in heart [is] an abomination to the LORD: [though] hand [join] in hand, he shall not be unpunished.
All högmodig hjerta äro Herranom en styggelse, och skola icke ostraffad blifva, om de än alle tillhopa höllo.
6 By mercy and truth iniquity is purged: and by the fear of the LORD [men] depart from evil.
Genom godhet och trohet varder en missgerning försonad, och genom Herrans fruktan undflyr man det onda.
7 When a man's ways please the LORD, he maketh even his enemies to be at peace with him.
Om någors mans vägar behaga Herranom, så gör han ock hans ovänner tillfrids med honom.
8 Better [is] a little with righteousness, than great revenues without right.
Bättre är litet med rättfärdighet, än mycken tilldrägt med orätt.
9 A man's heart deviseth his way: but the LORD directeth his steps.
Menniskones hjerta sätter sig sina vägar före; men Herren allena gifver, att de framgår.
10 A divine sentence [is] in the lips of the king: his mouth transgresseth not in judgment.
Prophetia ( är ) i Konungens mun; hans mun felar intet i domen.
11 A just weight and balance [are] the LORD'S: all the weights of the bag [are] his work.
Rätt våg och vigt är af Herranom; och all pund i säckenom äro hans verk.
12 [It is] an abomination to kings to commit wickedness: for the throne is established by righteousness.
Om Konungarna orätt göra, så äro de en styggelse; ty genom rättfärdighet varder Konungssätet fast.
13 Righteous lips [are] the delight of kings; and they love him that speaketh right.
Rätt råd behagar Konungenom, och den som rätt råder, han varder älskad.
14 The wrath of a king [is as] messengers of death: but a wise man will pacify it.
Konungens vrede är dödsens bådskap, och en vis man försonar honom.
15 In the light of a king's countenance [is] life; and his favor [is] as a cloud of the latter rain.
När Konungens ansigte är ljufligit, det är lifvet, och hans ynnest är såsom ett aftonregn.
16 How much better [is it] to get wisdom than gold? and to get understanding rather to be chosen than silver?
Tag vishet till dig, ty hon är bättre än guld; och hafva förstånd är ädlare än silfver.
17 The highway of the upright [is] to depart from evil: he that keepeth his way preserveth his soul.
De frommas väg flyr det arga, och den sin väg bevarar, han behåller sitt lif.
18 Pride [goeth] before destruction, and a haughty spirit before a fall.
Den som ett nederfall skall få, han varder tillförene högmodig, och stort sinne går för fallet.
19 Better [it is to be] of a humble spirit with the lowly, than to divide the spoil with the proud.
Bättre är ödmjuk vara med de elända, än utskifta rof med de högfärdiga.
20 He that handleth a matter wisely shall find good: and whoever trusteth in the LORD, happy [is] he.
Den ena sak visliga företager, han finner lycko, och säll är den som sig förlåter på Herran.
21 The wise in heart shall be called prudent: and the sweetness of the lips increaseth learning.
En förståndig varder berömd for en vis man, och ljuft tal lärer väl.
22 Understanding [is] a well-spring of life to him that hath it: but the instruction of fools [is] folly.
Klokhet är en lefvandes källa honom, som hafver henne; men de dårars tuktan är galenskap.
23 The heart of the wise teacheth his mouth, and addeth learning to his lips.
Ett vist hjerta talar klokliga, och lärer väl.
24 Pleasant words [are as] a honey-comb, sweet to the soul, and health to the bones.
Ljuftig ord äro en hannogskaka; de trösta själena, och uppfriska benen.
25 There is a way that seemeth right to a man, but the end of it [is] the ways of death.
Mångom behagar en väg väl, men hans yttersta drager till döden.
26 He that laboreth laboreth for himself; for his mouth craveth it of him.
Mången man kommer i stor olycko genom sin egen mun.
27 An ungodly man diggeth up evil: and in his lips [there is] as a burning fire.
En lösaktig menniska gräfver efter olycko, och i hennes mun brinner eld.
28 A froward man soweth strife: and a whisperer separateth chief friends.
En vrång menniska kommer träto åstad, och en lackare gör Förstar oens.
29 A violent man enticeth his neighbor, and leadeth him into the way [that is] not good.
En arg menniska lockar sin nästa, och förer honom in på en ondan väg.
30 He shutteth his eyes to devise froward things: moving his lips he bringeth evil to pass.
Den som blinkar med ögonen, han tänker intet godt; och den som biter läpparna, han fullkomnar ondt.
31 The hoary head [is] a crown of glory, [if] it is found in the way of righteousness.
Gå hår äro en hederskrona, den på rättfärdighetenes väg funnen varder.
32 [He that is] slow to anger [is] better than the mighty; and he that ruleth his spirit, than he that taketh a city.
En tålig man är bättre än en stark; och den, som råder sitt sinne, är bättre än en som städer vinner.
33 The lot is cast into the lap: but the whole disposing of it [is] from the LORD.
Lotten varder kastad i skötet; men han faller hvart Herren vill.
