Matthew 27
1 When the morning was come, all the chief priests and elders of the people took counsel against Jesus to put him to death.
Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom.
2 And when they had bound him, they led [him] away, and delivered him to Pontius Pilate the governor.
Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.
3 Then Judas, who had betrayed him, when he saw that he was condemned, repented and brought again the thirty pieces of silver to the chief priests and elders,
När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste
4 Saying, I have sinned in that I have betrayed innocent blood. And they said, What [is that] to us? see thou [to that].
och sade: »Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod.» Men de svarade: »Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför.»
5 And he cast down the pieces of silver in the temple, and departed, and went and hanged himself.
Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.
6 And the chief priests took the silver pieces, and said, It is not lawful to put them into the treasury, because it is the price of blood.
Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: »Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar.»
7 And they took counsel, and bought with them the potter's field, to bury strangers in.
Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.
8 Wherefore that field has been called, The field of blood, to this day.
Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.
9 Then was fulfilled that which was spoken by Jeremiah the prophet, saying, And they took the thirty pieces of silver, the price of him that was valued, whom they of the children of Israel did value;
Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: »Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --
10 And gave them for the potter's field, as the Lord appointed me.
och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig.»
11 And Jesus stood before the governor: and the governor asked him, saying, Art thou the King of the Jews? And Jesus said to him, Thou sayest.
Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: »Är du judarnas konung?» Jesus svarade honom: »Du säger det själv.»
12 And when he was accused by the chief priests and elders, he answered nothing.
Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.
13 Then saith Pilate to him, Hearest thou not how many things they testify against thee?
Då sade Pilatus till honom: »Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?»
14 And he answered him to not a word; so that the governor marveled greatly.
Men han svarade honom icke på en enda fråga, så att landshövdingen mycket förundrade sig.
15 Now at [that] feast, the governor was wont to release to the people a prisoner, whom they would.
Nu var det sed att landshövdingen vid högtiden gav folket en fånge lös, vilken de ville.
16 And they had then a notable prisoner, called Barabbas.
Och man hade då en beryktad fånge, som hette Barabbas.
17 Therefore when they were assembled, Pilate said to them, Whom will ye that I release to you? Barabbas, or Jesus, who is called Christ?
När de nu voro församlade, frågade Pilatus dem: »Vilken viljen I att jag skall giva eder lös, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?»
18 (For he knew that for envy they had delivered him.)
Han visste nämligen att det var av avund som man hade dragit Jesus inför rätta.
19 When he was sitting on the judgment-seat, his wife sent to him, saying, Have thou nothing to do with that just man: for I have suffered many things this day in a dream, because of him.
Och medan han satt på domarsätet, hade hans hustru sänt bud till honom och låtit säga: »Befatta dig icke med denne rättfärdige man; ty jag har i natt lidit mycket i drömmen för hans skull.»
20 But the chief priests and elders persuaded the multitude that they should ask Barabbas, and destroy Jesus.
Men översteprästerna och de äldste hade övertalat folket att begära Barabbas och låta förgöra Jesus.
21 The governor answered and said to them, Which of the two will ye that I release to you? They said, Barabbas.
När alltså landshövdingen nu frågade dem och sade: »Vilken av de två viljen I att jag skall giva eder lös?», så svarade de: »Barabbas.»
22 Pilate saith to them, What shall I do then with Jesus, who is called Christ? [They] all say to him, Let him be crucified.
Då frågade Pilatus dem: »Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?» De svarade alla: »Låt korsfästa honom.»
23 And the governor said, Why, what evil hath he done? But they cried out the more, saying, Let him be crucified.
Men han frågade: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Låt korsfästa honom.»
24 When Pilate saw that he could not prevail at all, but [that] rather a tumult was made, he took water, and washed [his] hands before the multitude, saying, I am innocent of the blood of this just person: see ye [to it].
När nu Pilatus såg att han intet kunde uträtta, utan att larmet blev allt starkare, lät han hämta vatten och tvådde sina händer i folkets åsyn och sade: »Jag är oskyldig till denne mans blod. I fån själva svara därför.»
25 Then answered all the people, and said, His blood [be] on us, and on our children.
Och allt folket svarade och sade: »Hans blod komme över oss och över våra barn.»
26 Then he released Barabbas to them: and when he had scourged Jesus, he delivered [him] to be crucified.
Då gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
27 Then the soldiers of the governor took Jesus into the common hall, and gathered to him the whole band [of soldiers].
Då togo landshövdingens krigsmän Jesus med sig in i pretoriet och församlade hela den romerska vakten omkring honom.
28 And they stripped him, and put on him a scarlet robe.
Och de togo av honom hans kläder och satte på honom en röd mantel
29 And when they had platted a crown of thorns, they put [it] upon his head, and a reed in his right hand: and they bowed the knee before him, and mocked him, saying, Hail, King of the Jews?
och vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör. Sedan böjde de knä inför honom och begabbade honom och sade: »Hell dig, judarnas konung!»
30 And they spit upon him, and took the reed, and struck him on the head.
Och de spottade på honom och togo röret och slogo honom därmed i huvudet.
31 And after that they had mocked him, they took the robe off from him, and put his own raiment on him, and led him away to crucify [him].
Och när de så hade begabbat honom, klädde de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom bort till att korsfästas.
32 And as they came out, they found a man of Cyrene, Simon by name: him they constrained to bear his cross.
Då de nu voro på väg ditut, träffade de på en man från Cyrene, som hette Simon. Honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
33 And when they had come to a place called Golgotha, that is to say, a place of a skull,
Och när de hade kommit till en plats som kallades Golgata (det betyder huvudskalleplats),
34 They gave him vinegar to drink, mingled with gall: and when he had tasted [of it], he would not drink.
räckte de honom vin att dricka, blandat med galla; men då han hade smakat därpå, ville han icke dricka det.
35 And they crucified him, and parted his garments, casting lots: that it might be fulfilled which was spoken by the prophet, They parted my garments among them, and upon my vesture they cast lots.
Och när de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.
36 And sitting down, they watched him there:
Sedan sutto de där och höllo vakt om honom.
37 And set up over his head his accusation written, THIS IS JESUS THE KING OF THE JEWS.
Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: »Denne är Jesus, judarnas konung.»
38 Then were there two thieves crucified with him: one on the right hand, and another on the left.
Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
39 And they that passed by, reviled him, wagging their heads,
Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet
40 And saying, Thou that destroyest the temple, and buildest [it] in three days, save thyself. If thou art the Son of God, come down from the cross.
och sade: »Du som bryter ned templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig nu själv, om du är Guds Son, och stig ned från korset.»
41 Likewise also the chief priests mocking [him], with the scribes and elders, said,
Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde och de äldste, begabbande ord och sade:
42 He saved others; himself he cannot save. If he is King of Israel, let him now come down from the cross, and we will believe him.
»Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa. Han är ju Israels konung; han stige nu ned från korset, så vilja vi tro på honom.
43 He trusted in God; let him deliver him now if he will have him: for he said, I am the Son of God.
Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'»
44 The thieves also who were crucified with him, cast the same in his teeth.
På samma sätt smädade honom också rövarna som voro korsfästa med honom.
45 Now from the sixth hour there was darkness over all the land to the ninth hour.
Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
46 And about the ninth hour Jesus cried with a loud voice, saying, Eli, Eli, lama sabachthani? that is to say, My God, my God, why hast thou forsaken me?
Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sade: »Eli, Eli, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»
47 Some of them that stood there, when they heard [that], said, This [man] calleth for Elijah.
Men när några av dem som stodo där borde detta, sade de: »Han kallar på Elias.»
48 And immediately one of them ran, and took a spunge, and filled [it] with vinegar, and put [it] on a reed, and gave him to drink.
Och strax skyndade en av dem fram och tog en svamp och fyllde den med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka.
49 The rest said, Forbear, let us see whether Elijah will come to save him.
Men de andra sade: »Låt oss se om Elias kommer och hjälper honom.»
50 Jesus, when he had cried again with a loud voice, expired.
Åter ropade Jesus med hög röst och gav upp andan.
51 And behold, the vail of the temple was rent in two, from the top to the bottom: and the earth shook, and the rocks rent;
Och se, då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned, och jorden skalv, och klipporna rämnade,
52 And the graves were opened, and many bodies of saints who slept, arose,
och gravarna öppnades, och många avsomnade heligas kroppar stodo upp.
53 And came out of the graves after his resurrection, and went into the holy city, and appeared to many.
De gingo ut ur sina gravar och kommo efter hans uppståndelse in i den heliga staden och uppenbarade sig för många.
54 Now when the centurion, and they that were with him, watching Jesus, saw the earthquake, and those things that were done, they feared greatly, saying, Truly this was the Son of God.
Men när hövitsmannen och de som med honom höllo vakt om Jesus sågo jordbävningen och det övriga som skedde, blevo de mycket förskräckta och sade: »Förvisso var denne Guds Son.»
55 And many women were there (beholding at a distance) who followed Jesus from Galilee, ministering to him:
Och många kvinnor som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom, stodo där på avstånd och sågo vad som skedde.
56 Among whom was Mary Magdalene, and Mary the mother of James and Joses, and the mother of Zebedee's children.
Bland dessa voro Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs och Joses' moder, så ock Sebedeus' söners moder.
57 When the evening was come, there came a rich man of Arimathea, named Joseph, who also himself was a disciple of Jesus.
Men när det hade blivit afton, kom en rik man från Arimatea, vid namn Josef, som ock hade blivit en Jesu lärjunge;
58 He went to Pilate, and begged the body of Jesus. Then Pilate commanded the body to be delivered.
denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp. Då bjöd Pilatus att man skulle lämna ut den åt honom.
59 And when Joseph had taken the body, he wrapped it in a clean linen cloth,
Och Josef tog hans kropp och svepte den i en ren linneduk
60 And laid it in his own new tomb, which he had hewn out in the rock; and he rolled a great stone to the door of the sepulcher, and departed.
och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i klippan; och sedan han hade vältrat en stor sten för ingången till graven, gick han därifrån.
61 And there was Mary Magdalene, and the other Mary, sitting over against the sepulcher.
Men Maria från Magdala och den andra Maria voro där, och de sutto gent emot graven.
62 Now the next day that followed the day of the preparation, the chief priests and Pharisees came together to Pilate,
Följande dag, som var dagen efter tillredelsedagen, församlade sig översteprästerna och fariséerna och gingo till Pilatus
63 Saying, Sir, we remember that that deceiver said, while he was yet alive, After three days I will rise again.
och sade: »Herre, vi hava dragit oss till minnes att den villoläraren sade, medan han ännu levde: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.'
64 Command therefore that the sepulcher be made secure until the third day, lest his disciples come by night, and steal him away, and say to the people, He is risen from the dead: so the last error will be worse than the first.
Bjud fördenskull att man skyddar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar icke komma och stjäla bort honom, och sedan säga till folket att han har uppstått från de döda. Då bliver den sista villan värre än den första.»
65 Pilate said to them, Ye have a watch: go, make [it] as secure as ye can.
Pilatus svarade dem: »Där haven I vakt; gån åstad och skydden graven så gott I kunnen.»
66 So they went, and having sealed the stone, made the sepulcher secure with a watch.
Och de gingo åstad och skyddade graven, i det att de icke allenast satte ut vakten, utan ock förseglade stenen. Se Silverpenning i Ordförklaringarna. Se Betoning i Ordförklaringarna.
