Judges 13

1 And the children of Israel did evil again in the sight of the LORD; and the LORD delivered them into the hand of the Philistines forty years.

Men Israels barn gjorde åter vad ont var i HERRENS ögon; då gav HERREN dem i filistéernas hand, i fyrtio år.

2 And there was a certain man of Zorah, of the family of the Danites, whose name [was] Manoah; and his wife [was] barren, and bore not.

I Sorga levde nu en man av daniternas släkt, vid namn Manoa; hans hustru var ofruktsam och hade icke fött några barn.

3 And the angel of the LORD appeared to the woman, and said to her, Behold, now, thou [art] barren, and bearest not: but thou shalt conceive, and bear a son.

Men HERRENS ängel uppenbarade sig för hustrun och sade till henne: "Se, du är ofruktsam och har icke fött några barn, men du skall bliva havande och föda en son.

4 Now therefore beware, I pray thee, and drink not wine, nor strong drink, and eat not any unclean [thing]:

Tag dig nu till vara, så att du icke dricker vin eller starka drycker ej heller äter något orent.

5 For lo, thou shalt conceive, and bear a son; and no razor shall come on his head: for the child shall be a Nazarite to God from his birth: and he shall begin to deliver Israel from the hand of the Philistines.

Ty se, du skall bliva havande och föda en son, på vilkens huvud ingen rakkniv skall komma, ty gossen skall vara en Guds nasir allt ifrån moderlivet; och han skall göra begynnelse till att frälsa Israel ur filistéernas hand."

6 Then the woman came and told her husband, saying, A man of God came to me, and his countenance [was] like the countenance of an angel of God, very terrible: but I asked him not whence he [was], neither did he tell me his name:

Då gick hustrun in och omtalade detta för sin man och sade: "En gudsman kom till mig; han såg ut såsom en Guds ängel, mycket fruktansvärd. Jag frågade honom icke varifrån han var, och sitt namn lät han mig icke veta.

7 But he said to me, Behold, thou shalt conceive, and bear a son; and now drink no wine nor strong drink, neither eat any unclean [thing]: for the child shall be a Nazarite to God from his birth to the day of his death.

Och han sade till mig: 'Se, du skall bliva havande och föda en son; drick nu icke vin eller starka drycker och ät icke något orent, ty gossen skall vara en Guds nasir, från moderlivet ända till sin död.'"

8 Then Manoah entreated the LORD, and said, O my LORD, let the man of God, whom thou didst send come again to us, and teach us what we shall do to the child that shall be born.

Och Manoa bad till HERREN och sade: "Ack Herre, låt gudsmannen som du sände hit åter komma till oss, för att han må lära oss huru vi skola göra med gossen som skall födas."

9 And God hearkened to the voice of Manoah; and the angel of God came again to the woman as she sat in the field: but Manoah her husband [was] not with her.

Och Gud hörde Manoas röst; Guds ängel kom åter till hans hustru, när hon en gång satt ute på marken och hennes man Manoa icke var hos henne.

10 And the woman made haste, and ran, and showed her husband, and said to him, Behold, the man hath appeared to me, that came to me the [other] day.

Då skyndade hustrun strax åstad och berättade det för sin man; hon sade till honom: "Mannen som kom till mig häromdagen har uppenbarat sig för mig."

11 And Manoah arose, and went after his wife, and came to the man, and said to him, [Art] thou the man that didst speak to the woman? And he said, I [am].

Manoa stod upp och följde sin hustru; och när han kom till mannen, frågade han honom: "Är du den man som förut talade med min hustru?" Han svarade: "Ja."

12 And Manoah said, Now let thy words come to pass. How shall we order the child, and [how] shall we do to him?

Då sade Manoa: "När det som du har sagt går i fullbordan, vad är då att iakttaga med gossen? Hur skall man göra med honom?"

13 And the angel of the LORD said to Manoah, Of all that I said to the woman, let her beware.

HERRENS ängel svarade Manoa "Din hustru skall taga sig till vara för allt varom jag har talat med henne.

14 She may not eat of any [thing] that cometh of the vine, neither let her drink wine or strong drink, nor eat any unclean [thing]; all that I commanded her let her observe.

Hon skall icke äta något som ha vuxit på vinträd, och vin eller starka drycker får hon icke dricka, ej heller får hon äta något orent. Allt vad jag har bjudit henne skall hon hålla."

15 And Manoah said to the angel of the LORD, I pray thee, let us detain thee, until we shall have made ready a kid for thee.

Och Manoa sade till HERRENS ängel: "Låt oss få hålla dig kvar, så vilja vi tillreda en killing och sätta fram för dig."

16 And the angel of the LORD said to Manoah, Though thou shouldst detain me, I will not eat of thy bread: and if thou wilt offer a burnt-offering, thou must offer it to the LORD. For Manoah knew not that he [was] an angel of the LORD.

Men HERRENS ängel svarade Manoa: "Om du ock håller mig kvar, skall jag dock icke äta av din mat; men om du vill tillreda ett brännoffer, så offra detta åt HERREN." Ty Manoa förstod icke att det var HERRENS ängel.

17 And Manoah said to the angel of the LORD, What [is] thy name, that when thy sayings come to pass, we may do thee honor?

Och Manoa sade till HERRENS ängel: "Vad är ditt namn? Säg oss det, för att vi må kunna ära dig, när det som du har sagt går i fullbordan."

18 And the angel of the LORD said to him, why askest thou thus after my name, seeing it [is] secret?

HERRENS ängel sade till honom: "Varför frågar du efter mitt namn? Det är alltför underbart."

19 So Manoah took a kid, with a meat-offering, and offered [it] upon a rock to the LORD; and [the angel] did wonderously, and Manoah and his wife looked on.

Och Manoa tog killingen med tillhörande spisoffer och lade upp den på klippan åt HERREN. Då lät han något underbart ske i Manoas och hans hustrus åsyn.

20 For it came to pass, when the flame ascended towards heaven from off the altar, that the angel of the LORD ascended in the flame of the altar. And Manoah and his wife looked on [it], and fell on their faces to the ground.

När lågan steg upp från altaret mot himmelen, for nämligen HERRENS ängel upp, i lågan från altaret. Då Manoa och hans hustru sågo detta, föllo de ned till jorden på sitt ansikte

21 But the angel of the LORD did no more appear to Manoah and to his wife. Then Manoah knew that he [was] an angel of the LORD.

Sedan visade sig HERRENS ängel icke mer för Manoa och hans hustru. Då förstod Manoa att det hade varit HERRENS ängel.

22 And Manoah said to his wife, We shall surely die, because we have seen God.

Och Manoa sade till sin hustru: "Nu måste vi dö, eftersom vi hava sett Gud."

23 But his wife said to him, If the LORD were pleased to kill us, he would not have received a burnt-offering and a meat-offering at our hands, neither would he have showed us all these [things], nor would, as at this time, have told us [such things] as these.

Men hans hustru svarade honom: "Om HERREN hade velat döda oss, så hade han icke tagit emot något brännoffer och spisoffer av vår hand, och icke låtit oss se allt detta, ej heller hade han nu låtit oss höra sådant."

24 And the woman bore a son, and called his name Samson. And the child grew, and the LORD blessed him.

Därefter födde hans hustru en son och gav honom namnet Simson; och gossen växte upp, och HERREN välsignade honom.

25 And the Spirit of the LORD began to move him at times in the camp of Dan, between Zorah and Eshtaol.

Och HERRENS Ande begynte att verka på honom, medan han var i Dans läger, mellan Sorga och Estaol.