Genesis 2
1 Thus the heavens and the earth were finished, and all the host of them.
Så blevo nu himmelen och jorden fullbordade med hela sin härskara.
2 And on the seventh day God ended his work which he had made; and he rested on the seventh day from all his work which he had made.
Och Gud fullbordade på sjunde dagen det verk som han hade gjort; och han vilade på sjunde dagen från allt det verk som han hade gjort.
3 And God blessed the seventh day, and sanctified it: because that in it he had rested from all his work which God created and made.
Och Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, därför att han på den dagen vilade från allt sitt verk, det som Gud hade gjort, när han skapade.
4 These [are] the generations of the heavens and of the earth when they were created, in the day that the LORD God made the earth and the heavens.
Detta är berättelsen om den ordning i vilken allt blev till på himmelen och jorden, när de skapades, då när HERREN Gud gjorde jord och himmel.
5 And every plant of the field before it was in the earth, and every herb of the field before it grew: for the LORD God had not caused it to rain on the earth, and [there was] not a man to till the ground.
Då bar jorden ännu ingen buske på marken, och ingen ört hade ännu skjutit upp på marken, ty HERREN Gud hade icke låtit regna på jorden, och ingen människa fanns, som kunde bruka jorden;
6 But there went up a mist from the earth, and watered the whole face of the ground.
men en dimma steg upp från jorden och vattnade hela marken.
7 And the LORD God formed man [of] the dust of the ground, and breathed into his nostrils the breath of life; and man became a living soul.
Och HERREN Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse.
8 And the LORD God planted a garden eastward in Eden; and there he put the man whom he had formed.
Och HERREN Gud planterade en lustgård i Eden österut och satte däri människan som han hade danat.
9 And out of the ground made the LORD God to grow every tree that is pleasant to the sight, and good for food; the tree of life also in the midst of the garden, and the tree of knowledge of good and evil.
HERREN Gud lät nämligen alla slags träd som voro ljuvliga att se på och goda att äta av växa upp ur marken, och livets träd mitt i lustgården, så ock kunskapens träd på gott och ont.
10 And a river went out of Eden to water the garden: and from thence it was parted, and became into four heads.
Och från Eden gick en flod ut, som vattnade lustgården; sedan delade den sig i fyra grenar.
11 The name of the first [is] Pison, which compasseth the whole land of Havilah, where [there is] gold;
Den första heter Pison; det är den som flyter omkring hela landet Havila, där guld finnes,
12 And the gold of that land [is] good: there [is] bdellium and the onyx-stone.
och det landets guld är gott; där finnes ock bdelliumharts och onyxsten.
13 And the name of the second river [is] Gihon: the same that compasseth the whole land of Cush.
Den andra floden heter Gihon; det är den som flyter omkring hela landet Kus.
14 And the name of the third river [is] Hiddekel: which floweth toward the east of Assyria. And the fourth river [is] Euphrates.
Den tredje floden heter Hiddekel; det är den som har sitt lopp öster om Assyrien. Den fjärde floden är Frat.
15 And the LORD God took the man, and put him into the garden of Eden, to dress it, and to keep it.
Så tog nu HERREN Gud mannen och satte honom i Edens lustgård, till att bruka och bevara den.
16 And the LORD God commanded the man, saying, Of every tree of the garden thou mayest freely eat:
Och HERREN Gud bjöd mannen och sade: »Av alla andra träd i lustgården må du fritt äta,
17 But of the tree of the knowledge of good and evil, thou shalt not eat of it: for in the day that thou eatest of it thou shalt surely die.
men av kunskapens träd på gott och ont skall du icke äta, ty när du äter därav, skall du döden dö.»
18 And the LORD God said, [It is] not good that the man should be alone: I will make him a help meet for him.
Och HERREN Gud sade: »Det är icke gott att mannen är allena. Jag vill göra åt honom en hjälp, en sådan som honom höves.»
19 And out of the ground the LORD God formed every beast of the field, and every fowl of the air, and brought [them] to Adam to see what he would call them; and whatsoever Adam called every living creature, that [was] its name.
Och HERREN Gud danade av jord alla markens djur och alla himmelens fåglar, och förde dem fram till mannen för att se huru denne skulle kalla dem; ty såsom mannen kallade var levande varelse, så skulle den heta.
20 And Adam gave names to all cattle, and to the fowls of the air, and to every beast of the field: but for Adam there was not found a help meet for him.
Och mannen gav namn åt alla boskapsdjur, åt fåglarna under himmelen och åt alla markens djur. Men för Adam fann han icke någon hjälp, sådan som honom hövdes.
21 And the LORD God caused a deep sleep to fall upon Adam, and he slept; and he took one of his ribs, and closed up the flesh in its place.
Då lät HERREN Gud en tung sömn falla på mannen, och när han hade somnat, tog han ut ett av hans revben och fyllde dess plats med kött.
22 And the rib, which the LORD God had taken from man, he made woman, and brought her to the man.
Och HERREN Gud byggde en kvinna av revbenet som han hade tagit av mannen, och förde henne fram till mannen.
23 And Adam said, This [is] now bone of my bones, and flesh of my flesh: she shall be called Woman, because she was taken out of man.
Då sade mannen: »Ja, denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött. Hon skall heta maninna, ty av man är hon tagen.»
24 Therefore shall a man leave his father and his mother, and shall cleave to his wife: and they shall be one flesh.
Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de skola varda ett kött.
25 And they were both naked, the man and his wife, and were not ashamed.
Och mannen och hans hustru voro båda nakna och blygdes icke för varandra. Hebr adám Hebr. adamá
