< Amos 5 >
1 Hear ye this word which I take up against you, [even] a lamentation, O house of Israel.
Hörer, I af Israels hus, detta ordet: ty jag måste göra denna klagovisona öfver eder.
2 The virgin of Israel is fallen; she shall no more rise! she is forsaken upon her land; [there is] none to raise her up.
Jungfrun Israel är fallen, så att hon intet mer uppstå kan; hon är stött neder till jordena, och ingen är som upphjelper henne.
3 For thus saith the Lord GOD; The city that went out [by] a thousand shall leave a hundred, and that which went forth [by] a hundred shall leave ten, to the house of Israel.
Ty så säger Herren Herren: Den staden, der tusende utgå, der skola icke utan hundrade qvar blifva i och der hundrade utgå, skola icke utan tio igen behållne blifva i Israels bus.
4 For thus saith the LORD to the house of Israel, Seek ye me, and ye shall live:
Derföre, så säger Herren till Israels hus: Söker mig, så skolen I lefva.
5 But seek not Beth-el, nor enter into Gilgal, and pass not to Beer-sheba: for Gilgal shall surely go into captivity, and Beth-el shall come to naught.
Söker icke BethEl, och kommer intet till Gilgal, och går icke till BerSeba; förty Gilgal, skall varda fånget bortfördt, och BethEl skall i jämmer komma.
6 Seek the LORD, and ye shall live; lest he break out like fire in the house of Joseph, and devour [it], and [there be] none to quench [it] in Beth-el.
Söker Herran, så skolen I lefva, på det i Josephs huse icke uppågå skall en eld, hvilken förtärer, och icke utsläckas kan uti BethEl.
7 Ye who turn judgment to wormwood, and leave off righteousness on the earth,
I som förvänden rätten uti malört, och stöten rättvisona neder till jordena;
8 [Seek him] that maketh the seven stars and Orion, and turneth the shades of death into the morning, and maketh the day dark with night: that calleth for the waters of the sea, and poureth them out upon the face of the earth: JEHOVAH [is] his name:
Han gör sjustjernorna och Orion han gör af mörkret morgonen, och af dagen mörka nattena; han kallar vattnet i hafvena, och gjuter det uppå jordenes krets; han heter Herren;
9 That strengtheneth the spoiled against the strong, so that the spoiled shall come against the fortress.
Den der en förstöring beställer öfver den starka, och låter komma en förstöring öfver den fasta staden.
10 They hate him that rebuketh in the gate, and they abhor him that speaketh uprightly.
Men de äro honom gramse, som dem uppenbara straffar, och hafva en styggelse vid den som helsosamt lärer.
11 Forasmuch therefore as your treading [is] upon the poor, and ye take from him burdens of wheat: ye have built houses of hewn stone, but ye shall not dwell in them; ye have planted pleasant vineyards, but ye shall not drink wine of them.
Derföre, efter I undertrycken den fattiga, och tagen korn af honom i storom bördom, så skolen I icke bo uti husomen, som I af huggen sten uppbyggt hafven, och icke dricka det vin, som I uti de sköna vingårdar planterat hafven.
12 For I know your manifold transgressions and your mighty sins: they afflict the just, they take a bribe, and they turn aside the poor in the gate [from their right].
Ty jag vet edor öfverträdelse, den mycken är, och edra synder, de der starka äro; huru I trängen de rättfärdiga, och tagen gåfvor, och undertrycken de fattiga i domenom.
13 Therefore the prudent shall keep silence in that time; for it [is] an evil time.
Derföre måste den kloke tiga på den tiden; ty det är en ond tid.
14 Seek good, and not evil, that ye may live: and so the LORD, the God of hosts, shall be with you, as ye have spoken.
Söker det goda, och icke det onda, på det I lefva mågen; så skall Herren Gud Zebaoth vara med eder, såsom I berömmen.
15 Hate the evil, and love the good, and establish judgment in the gate: it may be that the LORD God of hosts will be gracious to the remnant of Joseph.
Hater det onda, och älsker det goda; skaffer rätt i portenom; så skall Herren Gud Zebaoth vara nådelig öfver de igenlefda i Joseph.
16 Therefore the LORD, the God of hosts, the Lord, saith thus; Wailing [shall be] in all streets; and they shall say in all the highways, Alas! alas! and they shall call the husbandman to mourning, and such as are skillful in lamentation to wailing.
Derföre, så säger Herren Gud Zebaoth, Herren: Det skall varda klagogråt på alla gator, och på alla vägar skall man säga: Ack ve, ack ve! Och man skall kalla åkermannen till sorg, och till klagogråt den der gråta kan.
17 And in all vineyards [shall be] wailing: for I will pass through thee, saith the LORD.
Uti alla, vingårdar skall klagogråt vara; ty jag vill fara fram ibland eder, säger Herren.
18 Woe to you that desire the day of the LORD! to what end [is] it for you? the day of the LORD [is] darkness, and not light.
Ve dem som begära Herrans dag! Hvad skall han eder? Ty Herrans dag är ett mörker, och icke ljus;
19 As if a man fled from a lion, and a bear met him; or went into the house, and leaned his hand on the wall, and a serpent bit him.
Lika som då någor flydde för ett lejon, och honom mötte en björn; och lika som någor in uti ett hus komme, och ledde sig med handene utmed väggene, och en orm stunge honom.
20 [Shall] not the day of the LORD [be] darkness, and not light? even very dark, and no brightness in it?
Ty Herrans dag skall ju vara mörk, och icke ljus; skum, och icke klar?
21 I hate, I despise your feast days, and I will not smell in your solemn assemblies.
Jag är edrom högtidom gramse, och föraktar dem, och kan icke lida edart rökoffer uti edra församlingar.
22 Though ye offer me burnt-offerings and your meat-offerings, I will not accept [them]; neither will I regard the peace-offerings of your fat beasts.
Och om I mig än offraden bränneoffer och spisoffer, så hafver jag dock ingen lust dertill; så orkar jag ock icke se edart feta tackoffer.
23 Take thou away from me the noise of thy songs; for I will not hear the melody of thy viols.
Haf bort dina visors buller ifrå mig; ty jag orkar icke höra ditt psaltarespel.
24 But let judgment run down as waters, and righteousness as a mighty stream.
Men rätten skall uppenbarad varda lika som vatten, och rättvisan såsom en stark flod.
25 Have ye offered to me sacrifices and offerings in the wilderness forty years, O house of Israel?
Hafven I, af Israels hus, ock offrat mig slagtoffer och spisoffer i öknene, i fyratio år långt? Ja, skönliga.
26 But ye have borne the tabernacle of your Moloch and Chiun your images, the star of your god, which ye made to yourselves.
I bären edars Molochs hyddor, och edra afgudars beläte, och edra gudars stjerno, som eder sjelfve gjort haden.
27 Therefore I will cause you to go into captivity beyond Damascus, saith the LORD, whose name [is] The God of hosts.
Så skall jag låta föra eder hädan bort till Damascus, säger Herren, som Gud Zebaoth heter.