Psalms 17
1 A Prayer of David. Hear the right, O LORD, attend to my cry, give ear to my prayer, that goeth not out of deceitful lips.
En bön Davids. Herre, hör rätthetena; gif akt uppå mitt rop, förnim mina bön, den icke utaf en falsk mun går.
2 Let my sentence come forth from thy presence; let thy eyes behold the things that are equal.
Tala du i mine sak, och se du uppå hvad rätt är.
3 Thou hast proved my heart; thou hast visited me in the night; thou hast tried me, and shalt find nothing; I have purposed that my mouth shall not transgress.
Du pröfvar mitt hjerta, och besöker det om nattena, och ransakar mig, och finner intet; jag hafver satt mig före, att min mun icke öfverträda skall.
4 Concerning the works of men, by the word of thy lips I have kept me from the paths of the destroyer.
Jag förvarar mig i dina läppars orde, för menniskors gerningar, på mördarens väg.
5 Uphold my goings in thy paths, that my footsteps slip not.
Behåll min gång på dinom stigom, att min steg icke slinta.
6 I have called upon thee, for thou wilt hear me, O God: incline thy ear to me, and hear my speech.
Jag ropar till dig, att du Gud ville höra, mig; böj din öron till mig, hör mitt tal.
7 Show thy marvellous lovingkindness, O thou that savest by thy right hand them who put their trust in thee from those that rise up against them.
Bevisa, dina underliga godhet, du, deras Frälsare, som trösta uppå dig, emot dem som sig emot dina högra hand sätta.
8 Keep me as the apple of the eye, hide me under the shadow of thy wings,
Bevara mig såsom en ögnasten; beskärma mig under dina vingars skugga;
9 From the wicked that oppress me, from my deadly enemies, who surround me.
För de ogudaktiga, som mig förhärja; för mina ovänner, som efter mina själ stå allt omkring.
10 They are inclosed in their own fat: with their mouth they speak proudly.
Deras fete hålla tillsamman; de tala med sin mun stor ord.
11 They have now surrounded us in our steps: they have set their eyes bowing down to the earth;
Hvar vi gå, så äro de kringom oss; sina ögon ställa de derefter, att de måga slå oss till jordena;
12 Like as a lion that is greedy of his prey, and as it were a young lion lurking in secret places.
Såsom ett lejon, som rof begärar; såsom ett ungt lejon, som i kulone sitter.
13 Arise, O LORD, disappoint him, cast him down: deliver my soul from the wicked, who is thy sword:
Herre, statt upp, öfverfall honom, och nederslå honom; undsätt mina själ ifrå de ogudaktiga, med ditt svärd;
14 From men who are thy hand, O LORD, from men of the world, who have their portion in this life, and whose belly thou fillest with thy hid treasure: they are full of children, and leave the rest of their substance to their babes.
Ifrå dine hands menniskom, Herre, ifrå denne verldenes menniskom, hvilka sin del hafva medan de lefva; dem du buken fyller med dina håfvor; de der barn nog hafva, och låta sina återlefvor sinom barnom.
15 As for me, I will behold thy face in righteousness: I shall be satisfied, when I awake, with thy likeness.
Men jag vill skåda ditt ansigte i rättfärdighet; jag vill mätt varda, när jag uppvakar efter ditt beläte.
