< Psalms 139 >

1 To the chief Musician, A Psalm of David. O LORD, thou hast searched me, and known me.
För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.
2 Thou knowest my downsitting and my uprising, thou understandest my thought afar off.
Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån.
3 Thou dost scrutinize my path and my lying down, and art acquainted with all my ways.
Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen.
4 For there is not a word on my tongue, but, lo, O LORD, thou knowest it altogether.
Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.
5 Thou hast beset me behind and before, and laid thy hand upon me.
Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
6 Such knowledge is too wonderful for me; it is high, I cannot attain to it.
En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.
7 Where shall I go from thy spirit? or where shall I flee from thy presence?
Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte?
8 If I ascend into heaven, thou art there: if I make my bed in hell, behold, thou art there. (Sheol h7585)
Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där. (Sheol h7585)
9 If I take the wings of the morning, and dwell in the uttermost parts of the sea;
Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,
10 Even there shall thy hand lead me, and thy right hand shall hold me.
så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.
11 If I say, Surely the darkness shall cover me; even the night shall be light about me.
Och om jag sade: »Mörker må betäcka mig och ljuset bliva natt omkring mig»,
12 Yea, the darkness hideth not from thee; but the night shineth as the day: the darkness and the light are both alike to thee.
så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset.
13 For thou hast possessed my reins: thou hast covered me in my mother’s womb.
Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv.
14 I will praise thee; for I am fearfully and wonderfully made: marvellous are thy works; and that my soul well knoweth
Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.
15 My substance was not hid from thee, when I was made in secret, and skilfully formed in the lowest parts of the earth.
Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.
16 Thy eyes saw my substance, not yet formed; and in thy book all my members were written, which in continuance were fashioned, when as yet there was none of them.
Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.
17 How precious also are thy thoughts to me, O God! how great is the sum of them!
Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!
18 If I should count them, they are more in number than the sand: when I awake, I am still with thee.
Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig.
19 Surely thou wilt slay the wicked, O God: depart from me therefore, ye bloody men.
Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig,
20 For they speak against thee wickedly, and thy enemies take thy name in vain.
de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv!
21 Do not I hate them, O LORD, that hate thee? and am not I grieved with those that rise up against thee?
Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot?
22 I hate them with perfect hatred: I count them my enemies.
Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.
23 Search me, O God, and know my heart: try me, and know my thoughts:
Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar,
24 And see if there is any wicked way in me, and lead me in the way everlasting.
och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.

< Psalms 139 >