Proverbs 1
1 The proverbs of Solomon the son of David, king of Israel;
Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
2 To know wisdom and instruction; to perceive the words of understanding;
Av dem kan man lära vishet och tukt,
3 To receive the instruction of wisdom, justice, and judgment, and equity;
så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
4 To give prudence to the simple, to the young man knowledge and discretion.
De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
5 A wise man will hear, and will increase learning; and a man of understanding shall attain to wise counsels:
Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
6 To understand a proverb, and the interpretation; the words of the wise, and their dark sayings.
Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
7 The fear of the LORD is the beginning of knowledge: but fools despise wisdom and instruction.
HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
8 My son, hear the instruction of thy father, and forsake not the law of thy mother:
Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
9 For they shall be an ornament of grace to thy head, and chains about thy neck.
Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
10 My son, if sinners entice thee, consent thou not.
Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
11 If they say, Come with us, let us lay wait for blood, let us lurk secretly for the innocent without cause:
Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
12 Let us swallow them up alive as the grave; and whole, as those that go down into the pit: (Sheol h7585)
såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
13 We shall find all precious substance, we shall fill our houses with spoil:
allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
14 Cast in thy lot among us; let us all have one purse:
dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --
15 My son, walk not thou in the way with them; keep thy foot from their path:
då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
16 For their feet run to evil, and make haste to shed blood.
ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
17 Surely in vain the net is spread in the sight of any bird.
Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
18 And they lay wait for their own blood; they lurk secretly for their own lives.
Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
19 So are the ways of every one that is greedy of gain; who taketh away the life of its owners.
Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
20 Wisdom crieth outside; she uttereth her voice in the streets:
Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
21 She crieth in the chief place of concourse, in the openings of the gates: in the city she uttereth her words, saying,
I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
22 How long, ye simple ones, will ye love simplicity? and the scorners delight in their scorning, and fools hate knowledge?
Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
23 Turn ye at my reproof: behold, I will pour out my spirit to you, I will make known to you my words.
Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
24 Because I have called, and ye refused; I have stretched out my hand, and no man regarded;
Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
25 But ye have set at nought all my counsel, and rejected my reproof:
eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
26 I also will laugh at your calamity; I will mock when your fear cometh;
därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
27 When your fear cometh as desolation, and your destruction cometh as a whirlwind; when distress and anguish cometh upon you.
ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
28 Then shall they call upon me, but I will not answer; they shall seek me early, but they shall not find me:
Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
29 Because they hated knowledge, and did not choose the fear of the LORD:
Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
30 They rejected my counsel: they despised all my reproof.
ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
31 Therefore shall they eat of the fruit of their own way, and be filled with their own devices.
därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
32 For the turning away of the simple shall slay them, and the prosperity of fools shall destroy them.
Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
33 But whoever hearkeneth to me shall dwell in safety, and shall be quiet from fear of evil.
Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
