Job 36
1 Elihu also proceeded, and said,
Elihu talade ytterligare, och sade:
2 Bear with me a little, and I will show thee that I have yet to speak on God’s behalf.
Töfva ännu litet, jag vill visa dig det; ty jag hafver ännu på Guds vägnar något säga.
3 I will bring my knowledge from afar, and will ascribe righteousness to my Maker.
Jag vill hemta mitt förstånd fjerranefter, och bevisa, att min skapare är rättvis.
4 For truly my words shall not be false: he that is perfect in knowledge is with thee.
Mitt tal skall utan tvifvel intet falskt vara; mitt förstånd skall utan fel vara för dig.
5 Behold, God is mighty, and despiseth not any: he is mighty in strength and wisdom.
Si, Gud förkastar icke de mägtiga; ty han är ock mägtig af hjertans kraft.
6 He preserveth not the life of the wicked: but giveth right to the poor.
Den ogudaktiga bevarar han icke; utan hjelper den arma till rätta.
7 He withdraweth not his eyes from the righteous: but with kings are they on the throne; yea, he doth establish them for ever, and they are exalted.
Han vänder icke sin ögon ifrå den rättfärdiga; och Konungarna låter han sitta på stolenom i evig tid, att de höge blifva.
8 And if they are bound in fetters, and are held in cords of affliction;
Och om fångar ligga i bojor, och bundne med tåg jämmerliga,
9 Then he showeth them their work, and their transgressions that they have exceeded.
Så gifver han dem tillkänna hvad de gjort hafva; och deras odygd, att de hafva brukat våld;
10 He openeth also their ear to discipline, and commandeth that they return from iniquity.
Och öppnar dem örat till tuktan, och säger dem, att de skola omvända sig ifrå det orätt är.
11 If they obey and serve him, they shall spend their days in prosperity, and their years in pleasures.
Om de höra och tjena honom, så skola de i godom dagom gamle varda, och lefva med lust.
12 But if they obey not, they shall perish by the sword, and they shall die without knowledge.
Höra de icke, så skola de falla för svärd, och förgås förr än de varda det varse.
13 But the hypocrites in heart heap up wrath: they cry not when he bindeth them.
De skrymtare, när vreden kommer uppå dem, ropa de intet, när de fångne ligga;
14 They die in youth, and their life is among the sodomites.
Så skall deras själ dö med qval, och deras lif ibland bolare.
15 He delivereth the poor in his affliction, and openeth their ears in oppression.
Men den arma skall han, hjelpa utu hans armod, och öppnar dem arma örat i bedröfvelsen.
16 Even so would he have removed thee out of distress into a broad place, where there is no restraint; and that which should be set on thy table should be full of fatness.
Han skall taga dig utur ångestens vida mun, den ingen botten hafver, och ditt bord skall hafva ro, uppfyldt med allt godt.
17 But thou hast fulfilled the judgment of the wicked: judgment and justice take hold on thee.
Men du gör de ogudaktigas sak godan, så att deras sak och rätt blifver behållen.
18 Because there is wrath, beware lest he take thee away with his stroke: then a great ransom cannot deliver thee.
Se till, om icke otålighet hafver rört dig i qvalena; eller stora gåfvor icke hafva böjt dig.
19 Will he esteem thy riches? no, not gold, nor all the forces of strength.
Menar du, att din väldighet skall bestå kunna utan bedröfvelse; eller eljest någon starkhet eller förmåga?
20 Desire not the night, when people are cut off in their place.
Du torf icke begära nattena till att öfverfalla menniskorna i deras rum.
21 Take heed, regard not iniquity: for this hast thou chosen rather than affliction.
Vakta dig, och vänd dig icke till det orätt är, såsom du för jämmers skull dig företagit hafver.
22 Behold, God exalteth by his power: who teacheth like him?
Si, Gud är för hög i sine kraft; ho är en lagförare såsom han är?
23 Who hath directed him his way? or who can say, Thou hast wrought iniquity?
Ho vill hemsöka öfver honom hans väg? Och ho vill säga till honom: Du gör orätt?
24 Remember that thou magnify his work, which men behold.
Tänk uppå, att du intet vetst hans verk, såsom menniskorna sjunga.
25 Every man may see it; man may behold it afar off.
Ty alla menniskor se det, menniskorna se det fjerran.
26 Behold, God is great, and we know him not, neither can the number of his years be searched out.
Si, Gud är stor och okänd; hans åratal kan ingen utfråga.
27 For he maketh small the drops of water: they pour down rain according to the vapour of it:
Han gör vattnet till små droppar, och drifver sina skyar samman till regn;
28 Which the clouds do drop and distil upon man abundantly.
Så att skyarna flyta, och drypa fast uppå menniskorna.
29 Also can any understand the spreadings of the clouds, or the noise of his tabernacle?
Då han tager sig före att skingra sina skyar, och tager sitt täckelse bort;
30 Behold, he spreadeth his light upon it, and covereth the bottom of the sea.
Si, så utbreder han sitt ljus öfver dem, och öfvertäcker hafvet, dädan de komma.
31 For by them he judgeth the people; he giveth food in abundance.
Ty dermed dömer han folket, och gifver dem mat tillfyllest.
32 With clouds he covereth the light; and commandeth it not to shine by the cloud that cometh between.
Han håller händerna före, och betäcker ljuset, och bjuder thy, att det skall igenkomma.
33 The noise of it showeth concerning it, the cattle also concerning the vapour.
Om det samma förkunnar hans herde, och hans boskap om skyn.
